Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Nestlé

Uppslagsordet ”Nestle” leder hit. För andra betydelser, se Nestle (olika betydelser).
Nestlé S.A.
Nestlé textlogo.svg
2009-08-27 Lake Geneva 403.JPG
Huvudkontoret för Nestlé S.A.
TypPublikt aktiebolag
SIX: NESN
HuvudkontorSchweiz Vevey, Schweiz
NyckelpersonerPaul Bulcke
Styrelseordförande
Henri de Castries
Vice styrelseordförande
Ulf Mark Schneider
VD
BranschLivsmedelsproducent
ProdukterLista över varumÀrken
Antal anstĂ€llda308 000 – 2018
Historik
Grundat1866
GrundareHenri Nestlé
Ekonomi
OmsĂ€ttningâ–Č 91,439 miljarder CHF
Rörelseresultatâ–Č 12,991 miljarder CHF
Vinst efter skattâ–Č 10,468 miljarder CHF
TillgĂ„ngarâ–Č 137,015 miljarder CHF
Eget kapital▌ 58,403 miljarder CHF
Struktur
DotterbolagNestlé Sverige Aktiebolag
SamriskföretagCereal Partners Worldwide
Froneri
Övrigt
SloganEnhancing quality of life and contributing to a healthier future.
Webbplatswww.nestle.com
FotnoterStatistik frÄn 2018 Ärs bokslut.[1]

Nestlé S.A. Àr ett schweiziskt multinationellt livsmedelsföretag. Företaget Àr vÀrldens största livsmedelsföretag[2] med en Ärlig omsÀttning pÄ cirka 90 miljarder schweizerfranc. Företaget grundades 1866 av Henri Nestlé. Huvudkontoret ligger i Vevey, Schweiz.

Nestlé har ett stort antal varumÀrken inom omrÄdena barnmat, kaffe, buteljerat vatten, katt- och hundfoder, modersmjölksersÀttning, frukostflingor, choklad, godis, glass, vÀlling med mera. Företaget satsar mest pÄ att visa upp produktens namn medan varumÀrket Nestlé inte har nÄgon framtrÀdande plats pÄ förpackningarna.

Historia

Nestlé grundades 1866 av apotekaren Henri Nestlé (Heinrich Nestle[3]) som Farine Lactée Henri Nestlé lk.A. 1867 började Henri Nestlé tillverka mjölkpulver som sÄldes som bröstmjölksersÀttning.[4] Nestlé började anvÀnda familjens vapen som logotyp, fÄglar i ett fÄgelbo. Namnet Nestlé betyder litet bo pÄ den sydtyska dialekten Schwabiska. 1874 expanderade bolaget till Tyskland och samma Är lÀmnade grundaren verksamheten.[3]

Fusioner och internationell expansion

1898 började tillverkning utomlands dĂ„ en fabrik öppnades i Norge. 1905 gick bolaget samman med Anglo-Swiss Condensed Milk Company. 1929 gick chokladproducenterna Peter, Cailler, Kohler och NestlĂ© samman. NestlĂ© behölls som namn. 1938 fick bolaget stora framgĂ„ngar med pulverkaffe – NescafĂ©.[3] 1947 gick NestlĂ© samman med Maggi och övertaganden fortsatte med svenska Findus (1962) och Ursina-Franck AG (1971). Namnet Ă€r sedan dess NestlĂ© S.A.

1986 lanserades Nespresso i Schweiz.[3] 1988 köpte Nestlé brittiska Rowntree's varpÄ mÀrken som Smarties, After Eight och Kit Kat blev en del av varumÀrkesportföljen. Samma Är köpte Nestlé den italienska pastatillverkaren Buitoni. Den svenska verksamheten i Findus som köptes av Marabou blev 1989 Svenska Nestlé AB. Nestlé sÄlde verksamheten i Findus till EQT 2001 och bildade det nya bolaget Nestlé Sverige AB med sÀte i Helsingborg.[5]

Under 1990-talet blev mineralvatten ett nytt segment efter köpen av Perrier och Sanpellegrino.

Priskartell

Nestlé anklagades 2007 av den kanadensiska konkurrensmyndigheten för deltagande i en priskartell.[6] Nestlé betalade en straffavgift pÄ nio miljoner dollar efter förlikning i domstol. Liknande process pÄgÄr i USA.[6]

NÄgra varumÀrken

Konfekt

Kaffe

Frukostflingor

Glass

Matlagning

  • Juicy Juice
  • Maggi
  • Buitoni
  • HĂ€lsans Kök

Vatten

  • Perrier
  • pure life
  • San Pellegrino
  • Vittel
  • Poland Spring Water

Djurfoder

  • NestlĂ© Purina Pet Care
  • Friskies - kattmat
  • Purina ONE - katt och hundmat

Kritik

Nestlé har utsatts för en omfattande kritik under mÄnga Är.

BröstmjölksersÀttning, giftig mjölk och illegal mjölkförsÀljning

En bojkott pÄgÄr sedan 1977 mot företaget för dess marknadsföring av bröstmjölksersÀttning som bryter mot VÀrldshÀlsoorganisationens regler.[7][8] Bland annat sÀger RÀdda barnen att det leder till att barn avlider eller fÄr problem med hÀlsan.[9][förtydliga] NÀtverket International Baby Food Action Network driver en global kampanj mot Nestlés marknadsföring.[10]

I melaminskandalen i Kina 2008 dog sex barn och 860 fick behandlas pĂ„ sjukhus. Melamin gör att proteinhalten i mjölkersĂ€ttning verkar högre Ă€n den egentligen Ă€r.[förtydliga] Kinesiska myndigheter fann 2008 att NestlĂ© sĂ„lde mjölk med lĂ„ga halter av melamin.[11] Även myndigheterna i Taiwan stoppade försĂ€ljningen.[12]

2009 framkom det att Nestlé köpt mjölk frÄn olagligt beslagtagna farmer i Zimbabwe. Det skedde trots att dessa gÄrdar styrdes av Mugabe i strid mot EU:s bojkottregler.[13] Nestlé har stoppat denna verksamhet.[14]

Konflikten med Etiopien (2002)

Under början av 2000-talet drabbades Etiopien av en omfattande svÀltkatastrof. Mitt under denna, Är 2002, krÀvde Nestlé att den Etiopiska staten skulle Äterbetala en skuld till företaget pÄ sex miljoner dollar. Det var först efter att ha mottagit 8500 mail med kritik som företaget backade frÄn kravet.[15]

Barnslavar

Nestlé undertecknade 2001 Kakaoprotokollet mot barnarbete inom kakaoindustrin.[16] 2005 togs Nestlé till domstol[förtydliga] för att barn kidnappats och tvingats till slavarbete.[17][18] Nestlé friades av en kalifornisk domstol, men beslutet Àr överklagat till högre domstol.[19][20]

HÀstkött

Nestlé hör till de företag som under 2013 sÄlt biffkött som innehÄllit hÀstkött.[21]

Vatten

Vid det andra World Water Forum 2000 övertalade Nestlé och andra företag World Water Council att Àndra sitt uttalande för att minska tillgÄngen till dricksvatten frÄn en "rÀttighet" till ett "behov". Nestlé fortsÀtter att ta kontroll över akviferer och buteljera deras vatten i vinstsyfte.[22] Peter Brabeck-Letmathe, ordförande för Nestlé, Àndrade senare sitt uttalande och sa i en intervju 2013: "Jag Àr den första som sÀger att vatten Àr en mÀnsklig rÀttighet." I samma intervju hÀvdade han att det var "varje regerings primÀra ansvar" att tillhandahÄlla 30 liter vatten om dagen till medborgarna.[23]

Kritik i samband med Rysslands invasion av Ukraina

Medan flertalet vÀsterlÀndska företag lÀmnat Ryssland efter landets invasion av Ukraina, har Nestlé valt att stannat kvar. Efter Rysslands invasion meddelade Nestlé att de skulle reducera sitt utbud av varor i Ryssland till "nödvÀndiga" livsmedel som modersmjölksersÀttning. Detta har dock inte hÀnt. I februari 2023 sÄldes ett brett utbud av företagets produkter, t.ex. Nescafé, i ryska affÀrer. Företaget fortsÀtter sin produktion i Ryssland och söker personal.[24]

Noter

  1. ^ ”Consolidated financial statements of the NestlĂ© Group 2018”. Nestle.com. https://www.nestle.com/sites/default/files/asset-library/documents/library/documents/financial_statements/2018-financial-statements-en.pdf. 
  2. ^ http://www.zimbio.com/pictures/LCPRqKrq817/World+Largest+Food+Company+Nestle+Reports
  3. ^ [a b c d] http://www.nestle.de/unternehmen/geschichte/zeitstrahl
  4. ^ http://www.nestle.de/unternehmen/geschichte
  5. ^ ”Historia”. nestle.se. Arkiverad frĂ„n originalet den 1 juni 2014. https://archive.is/20140601081449/http://www.nestle.se/omnestle/historia. LĂ€st 15 januari 2015. 
  6. ^ [a b] http://www.theglobeandmail.com/report-on-business/industry-news/the-law-page/former-nestl-canada-ceo-may-face-chocolate-price-fixing-charge-shortly/article6013249/
  7. ^ Mark Tran. ”Branded”. London: Blogs.guardian.co.uk. http://blogs.guardian.co.uk/businessinsight/archives/2005/09/01/branded.html. LĂ€st 8 januari 2010. 
  8. ^ . http://www.who.int/nutrition/publications/code_english.pdf. LĂ€st 24 november 2010. 
  9. ^ "A Generation On: Baby milk marketing still putting children’s lives at risk" Save the Children, May 2007 (pdf)
  10. ^ ”What is the Problem?”. IBFAN. Arkiverad frĂ„n originalet den 26 april 2007. https://web.archive.org/web/20070426200414/http://www.ibfan.org/site2005/Pages/article.php?art_id=23&iui=1. LĂ€st 6 juni 2007. 
  11. ^ Scott McDonald (22 september 2008). ”Nearly 53,000 Chinese children sick from milk”. Associated Press. Google. Arkiverad frĂ„n originalet den 21 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110521092518/http://ap.google.com/article/ALeqM5iCL58EMBN1tqq6xujZlsaITAFpCQD93BHE880. 
  12. ^ AFP. ”Taiwan finds low levels of melamine in Nestle milk products”. Channel News Asia. Arkiverad frĂ„n originalet den 3 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081003093437/http://www.channelnewsasia.com/stories/afp_asiapacific/view/379798/1/.html. LĂ€st 2 oktober 2008. 
  13. ^ ”IOL.co.za – Nestle Defends Buying Milk from Mugabe Dairy”. IOL.co.za. http://www.iol.co.za/index.php?from=rss_News&set_id=1&click_id=79&art_id=vn20090928074015118C579440. LĂ€st 28 september 2009. 
  14. ^ ”Nestle shuts Zimbabwe milk plant citing harassment”. BBC News. 23 december 2009. http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/8428322.stm. LĂ€st 23 december 2009. 
  15. ^ Denny, Charlotte (20 december 2002). ”Retreat by NestlĂ© on Ethiopia's $6m debt”. The Guardian (London). http://www.guardian.co.uk/world/2002/dec/20/marketingandpr.debtrelief. LĂ€st 29 april 2011. 
  16. ^ ”Protocol for the growing and processing of cocoa beans and their derivative products in a manner that complies with ILO Convention 182 concerning the prohibition and immediate action for the elimination of the worst forms of child labor”. International Cocoa Initiative. 2001. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080724105142/http://www.cocoainitiative.org/images/stories/pdf/harkin%20engel%20protocol.pdf. LĂ€st 25 april 2012. 
  17. ^ Tex Dworkin (12 februari 2007). ”Delicious idea: End child slavery by eating chocolate”. Houston Chronicle. http://www.chron.com/opinion/outlook/article/Delicious-idea-End-child-slavery-by-eating-1837193.php. LĂ€st 30 april 2012. 
  18. ^ ”On Halloween, NestlĂ© Claims no Responsiblity [sic] for Child Labor”. International Labor Rights Forum. 30 oktober 2006. http://www.laborrights.org/stop-child-labor/cocoa-campaign/news/10993. LĂ€st 30 april 2012. 
  19. ^ ”Amicus Brief in Doe v. Nestle”. EarthRights International. http://www.earthrights.org/publication/amicus-brief-doe-v-nestle. LĂ€st 30 april 2012. 
  20. ^ Gwendolyn Wilber Jaramillo (19 september 2010). ”Second Circuit Holds that Corporations are not Proper Defendants under the Alien Tort Statute”. Foley and Hoag LLP. Arkiverad frĂ„n originalet den 28 april 2012. https://web.archive.org/web/20120428095225/http://www.csrandthelaw.com/2010/09/articles/litigation/alien-tort-statute/second-circuit-holds-that-corporations-are-not-proper-defendants-under-the-alien-tort-statute/. LĂ€st 30 april 2012. 
  21. ^ Nestle removes beef pasta meals after finding horsemeat
  22. ^ Muir, Paul (28 november 2013). ”The human rights and wrongs of NestlĂ© and water for all” (pĂ„ engelska). The National. https://www.thenationalnews.com/arts/the-human-rights-and-wrongs-of-nestle-and-water-for-all-1.303517. LĂ€st 11 april 2023. 
  23. ^ Confino, Jo (4 februari 2013). ”NestlĂ©'s Peter Brabeck: our attitude towards water needs to change” (pĂ„ brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/sustainable-business/nestle-peter-brabeck-attitude-water-change-stewardship. LĂ€st 11 april 2023. 
  24. ^ Markus Ackeret (7 februari 2023). ”Russian supermarkets are still filled with NestlĂ© products – contrary to company announcements” (pĂ„ engelska). Neue ZĂŒrcher Zeitung. https://www.nzz.ch/english/russian-supermarkets-are-still-filled-with-nestle-products-how-does-this-fit-in-with-the-corporations-announcements-ld.1724746. LĂ€st 11 juni 2023. 

Externa lÀnkar

Auktoritetsdata
‱ WorldCat ‱ VIAF: 157382467 ‱ LCCN: no89000097 ‱ ISNI: 0000 0001 0066 4948 ‱ GND: 2070341-7 ‱ BNF: cb119918512 (data) ‱ HDS: 041776 ‱ NKC: kn20030929005
Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Nestl%C3%A9