Lysviks socken
| Lysviks socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Härad | Fryksdals härad |
| Kommun | Sunne kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 201 kvadratkilometer |
| Upphov till | Lysviks landskommun Lysviks församling |
| Motsvarar | Lysviks distrikt |
| Tingslag | Fryksdals tingslag (–) Fryksdals nedre tingslag (–) |
| Karta | |
  Lysviks sockens läge i Värmlands län. | |
| Koordinater | 60°00′52″N 13°07′56″Ö / 60.01444444°N 13.13222222°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2161 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Lysviks distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Lysviks socken i Värmland ingick i Fryksdals härad, ingår sedan 1971 i Sunne kommun och motsvarar från 2016 Lysviks distrikt.
Socknens areal är 201 kvadratkilometer varav 178,54 land.[1] År 2000 fanns här 1 674 invånare.[2] Tätorten Lysvik med sockenkyrkan Lysviks kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Socknen har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Lysviks församling och för de borgerliga frågorna bildades Lysviks landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Sunne kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Lysvik, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Fryksdals härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente.[3]
Geografi
Lysviks socken ligger sydost om Torsby kring sjön Övre Fryken, Lysan och Björkälven. Socknen har odlingsbygd utmed vattendragen men är i övrigt en starkt kuperad skogsbygd.[4][1][5][6]
Socknen västra sidan kallas i folkmun Bjälverud efter dess största by. Än idag går det regelbundna kyrkbåtar över sjön inför gudstjänsterna.
Hemman
Inom parentes anges alternativt namn.
Väster om sjön Fryken:
- Berga V., 1/3 mantal, skattehemman, först omnämnt 1540 (Västenberg)
- Bjälverud, 1/2 mantal, skattehemman, 1586
- Gullsby, 1/3 mantal, skattehemman, 1597
- Råby, 1/3 mantal, skattehemman, 1600
- Väsby, 1/4 mantal, skattehemman, 1643
Öster om sjön Fryken:
- Backa, 1/2 mantal, skattehemman, 1540
- Berga Ö., 1 mantal, skattehemman, 1540 (Berggården)
- Gällserud, 1/3 mantal, skattehemman, 1606
- Kyrkbyn, 1/3 mantal, skattehemman, 1590
- Kårrud, 1/3 mantal, skattehemman, 1582
- Lövåsen, 1/4 mantal, skattehemman, 1600 (Bäcken)
- Myringbyn, 1/2 mantal, skattehemman, 1540
- Ransby, 1 mantal, skattehemman, 1540
- Ransbytorp, 1/4 mantal, skattehemman, 1626 (Bråten)
- Skäggegård, 1 mantal, skattehemman, 1540 (Prästgården)
- Solberg, 1/4 mantal, skattehemman, 1600
- Strand, 1/8 mantal, skattehemman, 1540 (Strandtorp)
- Strandvik, 1/3 mantal, skattehemman, 1590
- Stävarby, 1/3 mantal, skattehemman, 1590
- Sätter, 1/8 mantal, skattehemman, 1664 (Sättergården)
- Åsegård, 1 mantal, skattehemman, 1540
- Öjenäs, 1/2 mantal, skattehemman, 1542
Orter / Masugnar / Bruk / Diverse
- Ån (torp)
- Forsberga (masugn)
- Lövholm / Lövstaholm (Bruk)
- Vålberga (brunn)
- Stenebyn (torp)
Fornlämningar
En boplats från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen.[4][7][8][5]
Namnet
Namnet skrevs år 1503 Lisswig och kommer från kyrkplatsen vid åns Lysans utlopp i Övre Fryken. Ånamnet innehåller ljus.[9]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Lysviks socken 1760–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1760 | 1 002 | |||
| 1769 | 1 099 | |||
| 1780 | 1 276 | |||
| 1790 | 1 327 | |||
| 1810 | 1 591 | |||
| 1820 | 1 870 | |||
| 1830 | 2 420 | |||
| 1840 | 2 777 | |||
| 1850 | 3 222 | |||
| 1860 | 3 675 | |||
| 1870 | 4 087 | |||
| 1880 | 4 346 | |||
| 1890 | 4 188 | |||
| 1900 | 3 945 | |||
| 1910 | 3 424 | |||
| 1920 | 3 451 | |||
| 1930 | 3 142 | |||
| 1940 | 2 957 | |||
| 1950 | 2 829 | |||
| 1960 | 2 513 | |||
| 1970 | 2 014 | |||
| 1980 | 1 753 | |||
| 1990 | 1 728 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Se även
Referenser
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Lysvik socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Lysvik socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Lysviks socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lysviks socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
- Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 2 Hermes 1962 libris
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Lysviks socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Lysviks socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Lysviks Byalag
- Lysviks Hembygdsförening
| ||||||||||||||||
