Lyse socken
| Lyse socken fd socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Härad | Stångenäs härad |
| Kommun (nuv.) | Lysekils kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Upphörd | 1952 |
| Area | 50 kvadratkilometer |
| Upphov till | Lyse landskommun Lyse församling |
| Motsvarar | Lyse distrikt |
| Tingslag | Sunnervikens tingslag (–) Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs tingslag (–) |
| Karta | |
  Lyse sockens läge i Västra Götalands län. | |
| Koordinater | 58°19′15″N 11°27′46″Ö / 58.32083333°N 11.46277778°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 1574 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Lyse distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Lyse socken i Bohuslän ingick i Stångenäs härad, uppgick 1952 i Lysekils stad och området ingår sedan 1971 i Lysekils kommun och motsvarar från 2016 Lyse distrikt.
Socknens areal var 50,01 kvadratkilometer, varav land 49,68.[1] År 2000 fanns här 1 718 invånare.[2] Oljeraffinaderiet Preemraff, orten Skalhamn samt sockenkyrkan Lyse kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Lyse socken har medeltida ursprung. Omkring 1700 utbröts Lysekils församling vars område sedan i olika steg bildade Lysekils socken där sedan Lysekils köping inrättades.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Lyse församling och för de borgerliga frågorna bildades Lyse landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Lysekils stad som 1971 ombildades till Lysekils kommun.[2] 1 januari 2023 uppgick församlingen i Lysekils norra församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Lyse, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Stångenäs härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Stångenäs kompani och de indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[4][5]
Geografi och natur
Lyse socken ligger nordost om Lysekil på Stångenäset med Gullmarsfjorden i söder och Brofjorden i norr och omfattar öar som Stora Kornö. Socknens har odlingsbygd mellan bergsplatåer som är kala eller skogfattiga.[6][1][7]
I socknen finns tre naturreservat: Gullmarsskogen, Stångehuvud och Trälebergskilen. Gullmarn är ett naturvårdsområde som ingår i EU-nätverket Natura 2000 och delas med Brastads, Bro, Lysekils och Skaftö socknar i Lysekils kommun, Morlanda socken i Orusts kommun, Dragsmarks, Bokenäs och Skredsviks socknar i Uddevalla kommun samt Foss socken i Munkedals kommun.
I Häggvall fanns ett gästgiveri.[8]
Fornlämningar
Boplatser, två dösar och tre gånggrifter från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns över hundra gravrösen och några hällristningar. Från järnåldern finns ett tiotal gravfält och två fornborgar.[6][9][10][7]
Befolkningsutveckling
Befolkningen ökade från 1214 år 1810 till 4506 år 1910 varefter den minskade 1331 1970 då den var som minst under 1900-talet.[11]
Namnet
Namnet skrevs 1317 Lysa och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller ljus (lysa) och kan syfta på en fjord eller en bäck.[12]
Se även
Referenser
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Lyse socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
- ^ Administrativ historik för Lyse socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Häggvall i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Lyse socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lyse socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Folkmängd 1810-1890 Lyse i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 31 maj 2016)
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
- Aronson, Lennart (1994). ”Då och nu i Sjöbol vid Brofjorden.”. Spår av odling / på uppdrag av Meijerbergs institut för svensk etymologisk forskning vid Göteborgs universitet sammanställd av Birgitta Ernby (Göteborg : Meijerbergs institut, 1994): sid. 21-26. Libris 2160834
- Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 2, Norrviken, Sunnerviken och Oroust. Örebro. sid. 161-167. Libris 417491. https://runeberg.org/aehbhob/2/0163.html
- Lindbergh, Nils (1988). Stångenäs-släkter: stamtavlor. D. 3, Lyse s:n och Lysekil. Ed: Zackariasson. Libris 673216
- Sandell, Östen (1984). Lyse kvarnar. Libris 10297994
- Torgestam, Harald (2001). ”Saltfabriken i Alsbäck i Lyse.”. Vikarvet 2000/2001 (40),: sid. 49-61 : ill.. ISSN 0349-0351. ISSN 0349-0351 ISSN 0349-0351. Libris 3333488
Videoproduktioner
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Lyse socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Lyse socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Lyse socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lyse socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Lyse socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Lyse socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- Fotografier och föremål från Lyse socken på DigitaltMuseum
- Lyse hembygdsförening
| |||||