Latorpsbruk
| Latorpsbruk | |
| Latorp | |
| Tätort | |
 Latorps herrgård på 1930-talet | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Närke |
| Län | Örebro län |
| Kommun | Örebro kommun |
| Distrikt | Tysslinge distrikt |
| Koordinater | 59°16′36″N 14°59′30″Ö / 59.27667°N 14.99167°Ö |
| Area | 127 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 786 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 6,2 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T6032[2] |
| Beb.områdeskod | 1880TB110 (1960–)[3] |
| Geonames | 2696846 |
  Ortens läge i Örebro län | |
| Wikimedia Commons: Latorpsbruk | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Latorpsbruk är en tätort i Örebro kommun, omkring 12 km väster om Örebro centrum, mellan Vintrosa och sjön Tysslingen. Norr om tätorten ligger Latorps herrgård och här avgränsade SCB 1990 en småort namnsatt till Latorp.
Orten är belägen på Latorpsplatån, ett kalkområde utmed Kilsbergen.
Historia
Före 1640 fanns ett silververk i Latorp. År 1773 flyttade ett alunbruk hit från Garphyttan. Det brann ner 1859, och var då landets största alunbruk. Skiffer användes som råvara. Vid processen uppstod stora mängder bränd skiffer, s.k. rödfyr. Därom vittnar de stora högarna som man ser när man nalkas Latorp österifrån. Sågverksrörelse bedrevs även genom Latorp AB, som även ägde Latorps herrgård. Bruket köptes år 1839 av handelsfirman Dugge & Setterwall, och såldes senare till ryttmästare Henrik Hegardt.
Vid Örebro-Svartå Järnväg fanns stationen Latorpsbruk. Där anslöt också Latorpsbruk–Garphyttan, en 5,4 km lång industribana till Garphytte bruk samt Kalklinbanan Lannafors-Latorpsbruk, en 5km lång linbana från Lannafors kalkbrott.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Latorpsbruk 1960–2020[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 340 | |||
| 1965 | 315 | |||
| 1970 | 330 | |||
| 1975 | 463 | |||
| 1980 | 559 | |||
| 1990 | 602 | 85 | ||
| 1995 | 598 | 85 | ||
| 2000 | 586 | 85 | ||
| 2005 | 600 | 85 | ||
| 2010 | 597 | 85 | ||
| 2015 | 727 | 123 | ||
| 2020 | 786 | 127 | ||
Anm.: 2015 expanderade tätorten söderut och bebyggelsen i småorten Holmstorp kom då ligga inom tätorten | ||||
Samhället
Tätorten består idag till största delen av villabebyggelse.
Se även
Referenser
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 13 januari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
Tryckta källor
- Svenska Län. Örebro Läns Förvaltning och Bebyggelse, del 2, s. 342-56. Bokförlaget Svenska Län, Göteborg 1948.
- Carl Anders Lindstén: Sevärt runt Örebro, s. 143. Turistnämnden i Örebro kommun 1982.
Webbkällor
- Latorp i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- Latorps byalag
Vidare läsning
- Berggren, Vera (2009). Byahus och seniorboende i Latorp: ett sätt att stärka och aktivera bygden. Göteborg: Chalmers tekniska högsk. Libris 11782563
- Hegardt, Henrik (1920). Latorp: en återblick över de senaste tjugo årens utveckling. Uppsala. Libris 2694938
- Lazarus (1898). Svenska millionärer: minnen och anteckningar. 2. Stockholm. sid. 262-268. Libris 68700. https://runeberg.org/millionar/2/0270.html
- Stenlund, Jörgen; Oldén, Göran (2001). Rödfötter och guckuskor: en vandring i spåren efter Beate Christine Alunverk. Latorp: Latorps byalag. Libris 9464070
