Lars Arnell den äldre
Född	25 mars 1689[1][2] Maria Magdalena församling[3], Sverige
Död	5 januari 1742[1][2][3] (52 år) Jakob och Johannes[3], Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet[3]
Sysselsättning	Politiker, pastor[4]
Befattning
Kyrkoherde, Franska lutherska församlingen (1725–1728)[3] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1726–1727 (1726–1727)[3] Ledamot, Slottsbyggnadsdeputationen (1727–1741)[3] Kyrkoherde, Jakob och Johannes församling (1728–1742)[3] Ledamot, Sekreta utskottet (1731–1731)[3] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1731 (1731–1731)[3] Ledamot, Sekreta utskottet (1734–1734)[3] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1734 (1734–1734)[3] Ledamot, Sekreta utskottet (1738–1739)[3] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1738–1739 (1738–1739)[3] Ledamot, Sekreta utskottet (1740–1741)[3] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1740–1741 (1740–1741)[3]
Politiskt parti
Mösspartiet
Maka	Johanna Kolthoff (g. 1727–1742)[3]
Barn	Johanna Helena Arnell (f. 1729)[3]
Föräldrar	Jonas Laurentii Arnell[3] Helena Adlerberg[5]
Redigera Wikidata

Lars Arnell, född den 25 mars 1689, död den 5 januari 1742,^[6] var en svensk präst och riksdagsman.

Han var son till superintendenten i Karlstad Jonas Laurentii Arnell och Helena Adlerberg, samt dotterson till ärkebiskop Olaus Swebilius.

Lars Arnell blev filosofie magister i Uppsala 1713, kyrkoherde i franska församlingen i Stockholm 1721, och i Jakobs och Johannes församling 1728.

Arnell, som åtnjöt stort anseende som präst, deltog i samtliga riksdagar 1726–41 och intog en inflytelserik ställning i prästeståndet, där han energiskt motarbetade hattarnas krigiska äventyrspolitik.

Arnell var gift med Johanna Kolthoff, vars mor tillhörde adliga ätten Cronström och vars far Henric Kolthoff var kungens hovpredikant och prost i Sala socken. Barnen adopterades på farbroderns adliga namn och nummer. Ett barnbarn var landshövdingen Lars Arnell den yngre.

• Svensk uppslagsbok, Lund 1929
• Anreps ättartavlor