Læstadius, ibland skrivet Laestadius är en bemärkt svensk prästsläkt, härstammandes från Lästa i Ytterlännäs socken i Ångermanland.

Bonden Nils Olofsson (född 1575) och dennes hustru Agata Sjulsdotters äldste son, Johan Nilsson, antog efter avslutade präststudier namnet Johan Nicolai Læstadius, efter hembyns namn.

1662 utsågs Johan Nicolai av Biskop Benzelius till kyrkoherde i Arjeplogs församling. Johan Nicolai Læstadius kom att verka som kyrkoherde i Arjeplog fram till 1667. Sonen Johan Læstadius (1664–1730) efterträdde sin far i Arjeplog och blev därefter kyrkoherde i Silbojokks församling. Dennes son, som också hette Johan Læstadius (1700–1755), blev också kyrkoherde i såväl Silbojokk som Arjeplog.^[1]Den sistnämnde Johans son Carl Læstadius sattes i guldsmedslära i Stockholm och blev 1772 bergsfogde vid Nasafjälls silververk inom sin fars pastorat. När bergverksrörelsen lades ned 1810 flyttade han med sin hustru till Arjeplogs kyrkoplats där paret under en tid fick genomleva en tid av blygsam utkomst av att koka lim av renhorn. Sedermera blev han nybyggare.

Carl Læstadius blev far till Carl Erik, Lars Levi Laestadius och Petrus Læstadius.^[1]

Kvinnorna i släkten har använt femininformen Læstadia. Ättlingar till Johan Nicolai Læstadius omfattar förutom släkterna Læstadius, Læstander, Boström, Brandstrom, Ahlenius, Bexelius och Fjellström.

Ett par av den förste Johan Læstadius söner antog släktnamnet Læstander (Lestander), varifrån bland annat en annan känd norrlandssläkt - Boström, härstammar. Till denna hör bland andra Christopher Jacob Boström. Genom Fredrika Gustafva Fredenheims äktenskap med en medlem av släkten, hamnade fideikommisset Östanå slott i släktens ägo. Den förste fideikommissarien ur släkten var statsministern Erik Gustaf Boström.

• Lars Levi Læstadius (1800–1861), präst och grundare av læstadianismen
• Carl Erik Læstadius (1775-1818), präst och filosof, den förres bror. Informator åt hovkansler von Schulzenheim
• Carl Fredrik Læstadius (1848–1927), präst
• Johan Læstadius (1815–1895), präst och skolman
• Petrus Læstadius (1802–1841), präst och författare, bror till Lars Levi Læstadius
• Lars-Levi Læstadius (1909–1982), regissör och teaterchef, sonsons son till Lars Levi Læstadius
• Anna Laestadius, författare
• Ann-Helén Laestadius, författare
• Linn Laestadius, konstnär
• Sverker Laestadius, medieman
• Henrik Laestadius, företagsledare och advokat
• Sten Laestadius, politiker
• Per Laestadius, företagsledare
• Staffan Laestadius, professor

• Svenska släktkalendern 2007, sidorna 224–250
• Carl Eric Læstadius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10821, Svenskt biografiskt lexikon
• Olof Andersson, Ätt och bygd m fl publikationer.
• Olof Andersson och Kristina Öberg, avskrifter av kyrkböcker i Piteå landsförsamling, 1990.
• Leonard Bygdén, Hernösands stifts herdaminne, Uppsala 1923-1926.
• Ossian Egerbladh, Örträskfinnarnas ättlingar, Umeå 1966 samt Sorsele 1671-1821, Umeå 1967.
• Folkräkningen 1890 på Internet.
• Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist och Olof Rubenson, Svenskt biografiskt handlexikon, Stockholm 1906, från projekt Runeberg på Internet.
• Ingegerd Larsson, Pitebygdens forskarförenings medlemsblad Ätt & Bygd nr 47, Piteå 1995.
• Släktföreningen Lindahl, Släkten Lindahl från Galagök, Den Blå släktboken, del 1-3, 2000.
• Bertil Lindqvist, avskrift av kyrkböcker Skellefteå landsförsamling. Ulf Lundström, Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650, Umeå 1997 samt Skellefteå socken 1650-1790, Umeå 2001.
• Kenneth Mossberg, Västerbottens regemente, soldatsammanställningar 1667-1762. Nationalencyklopedin.
• Albert Nordberg, En gammal norrbottensbygd – Anteckningar till Luleå sockens historia, Luleå 1928. Nyutgåva 1965, 1970.
• Agneta Olofsson, Lövånger 1600-1800, Härnösand 1995.
• Piteanor 2000. CD-rom utgiven av Pitebygdens forskarförening 2000
• Släktnamn i Umeå 1622-1820. Ingegerd Stenström, Forskningsarkivet i Umeå 1996, från Internet.
• Elisabeth Sundh, Juktåhäftet, Uppsala 1993.
• Julius Sundström, familjesammanställningar. Svenska Dagbladet, tidningsartikel.
• Örnberg, Svenska ättartal 1898, tolfte årgången, Stockholm 1898.