Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Svenska flottans långresor

HMS Gotland.

Svenska flottans långresor, under senare tid även benämnda utbildningsexpeditioner, är längre expeditioner i utrikes farvatten med flottans fartyg.

Syfte

Huvudsyftet är navigations- och sjömansutbildning till sjöss för svenska marinens officersaspiranter. Ett annat ändamål är att representera Sverige under besöken utomlands.

Historisk bakgrund

Det praktiska sjömanskapet går inte att studera teoretiskt. Under perioden 1739–1875 krävdes tre års segelerfarenhet utanför Öresund för att befordras till kapten. Detta fick till följd att 66 % av sjöofficerarna hade seglat på utländska fartyg under 1800-talet. Under 1700-talet var antalet sjöofficerare som gått i utländsk tjänst strax över 50 %. År 1838 började traditionen med långresor. Flottan beslutade då att sända ut korvetten Jarramas[ifrågasatt uppgift]på ett års övningsexpedition för att de yngre officerarna skulle slippa ta anställning på civila fartyg för att få sin reglementerade sjötid.

Traditioner

Utöver de traditioner som vårdas allmänt i flottan, finns det några som främst förekommer på långresefartyget under utbildningsexpedition.

Debarkering och embarkering av fartygschefens familj

I samband med att expeditionen påbörjas är det alltid fartygschefens familj som sist lämnar fartyget. Det omvända gäller när fartyget åter förtöjer i hemmahamnen. Denna ordning innebär ett avsteg från regeln att närvarande honnörsberättigade personer, t.ex. amiraler eller kungliga personer, debarkerar sist vid losskastning respektive embarkerar först vid förtöjning.

Salut vid avresa och hemkomst

Vid utlöpande från hemmahamnen Karlskrona utväxlas igenkänningssignal med Kungsholms fort enligt 1809 års reglemente, varvid med ett skott avlossas från fartyg för udda månad och två skott för jämn månad.

När långresefartyget löper in efter genomförd utbildningsexpedition avges svensk lösen.

Träd från långresan

I Kungsholms fort finns en park från 1870-talet i vilken det sedan 1978 har planterats träd som hemförts från flottans expeditioner i utländska farvatten. Fram till 1953 traderades en muntlig tradition att det var en tidigare fästningskommendant som vid en resa till utlandet tagit med sig träd och planterat i parken. Denna historia nedtecknades första gången 1936 av Senta Centervall i boken Av hugenotternas stam : ur en gammal släkts krönika.

Dop

Enligt urgammal tradition skall sjömän som passerar ekvatorn för första gången till sjöss linjedöpas av Kung Neptun. Befarna sjömän, det vill säga redan döpta, ansvarar för denna ceremoni som kallas att sota för linjen. Passeras endast kräftans vändkrets genomförs ett så kallat nöddop.

Hemlängtan

En vimpel, kallad hemlängtan, tillverkas i slutet av varje utbildningsexpedition. Den är blågul med en längd som beräknas enligt en formel med ingångsvärden från vissa data om den genomförda expeditionen, bland annat hur länge fartyget varit borta från hemmahamnen. Hemlängtan kan vara flera tiotal meter lång.

Långresefartyg i modern tid

HMS Fylgia.

Flottans expeditioner jorden runt

Expeditioner genom tiderna

HMS Triton (1779) 1784–1785

HMS Falken (1785) 1785–1786

HMS Gåpå 1786–1787

HMS Husaren 1797–1800

HMS Delphin (1801) 1815–1816

HMS Najaden (1834) 1837–1843

HMS Eugenie 1851–1853

HMS Vanadis 1863–1893

HMS Gefle 1863–1881

HMS Balder 1873–1901

HMS Blenda 1877–1878

HMS Saga 1879–1904

HMS Verdande 1880–1882

HMS Urd 1882–1883

HMS Freja 1886–1906

HMS Svensksund 1897–1900

HMS Dristigheten 1906–1922

HMS Fylgia 1907–1948

HMS Oscar II 1909–1936

HMS Manligheten 1920–1937

af Chapman 1924–1937

HMS Tapperheten 1926–1927

HMS Gustav V 1933–1934

HMS Gotland 1935–1956

HMS Munin 1946–1947

HMS Älvsnabben 1953–1980

HMS Älvsnabben.

HMS Halland 1956–1982

HMS Carlskrona 1982–2005

HMS Carlskrona.

Se även