Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Krångede

För företaget, se Krångede AB. För kraftverket, se Krångede kraftverk.
Krångede
Döviken och del av Krångede.
tidigare småort
Land Sverige Sverige
Landskap Jämtland
Län Jämtlands län
Kommun Ragunda kommun
Distrikt Ragunda distrikt
Koordinater 63°9′3″N 16°9′31″Ö / 63.15083°N 16.15861°Ö / 63.15083; 16.15861
Area 47 hektar (2015)[1]
Folkmängd 62 (2015)[1]
Befolkningstäthet 1,32 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Småortskod S8045[2]
Beb.områdeskod 2303SB108 (1990–2020)[3][4]
Ortens läge i Jämtlands län
Ortens läge i Jämtlands län
Ortens läge i Jämtlands län
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Krångede kraftverksmuseum, juni 2017

Krångede är en by och ett vattenkraftverk vid Indalsälven i Ragunda distrikt (Ragunda socken) i Ragunda kommun i östra Jämtland. Kraftverket är det största i Indalsälven och det största i Sverige som uppförts i enskild regi.

SCB hade mellan 1990 och 2020 för bebyggelsen i östra delen av byn samt hela bebyggelsen i grannbyn i öster Döviken avgränsat en småort namnsatt till Döviken och del av Krångede.

Historia

I slutet av 1920-talet bodde endast ett 70-tal personer i Krångede-Döviken-området. Kraftverksbygget åren 1931–1936 skapade en kraftig tillväxt av orten. Under utbyggnadstiden levde omkring 1 000 personer i Krångede. Med ett slag fick Krångede nästan stadskaraktär. Vattenrallarna kom med monteringsfärdiga hus. Krångede blev en liten tätort och kallades i folkmun för "Trångbo". Nästan alla samhällsfunktioner kom på plats, inklusive en polisstation med arrestlokal. Två matserveringar och fyra livsmedelsaffärer etablerades. Den tiden har beskrivits som en tid med Klondikestämning.

I Krångede fanns det på 30-talet flera affärer, bland annat två ekiperingsaffärer. Öster om Krångede (cirka 1,5 km) fanns det fyra livsmedelsaffärer: Jönssons, Olssons, Kooperativa och Handelsbolaget. Det vill säga totalt 8 livsmedelsaffärer om nu 4 är korrekt för Krångede. Det fanns också ett tegelbruk på Sahlins fastighet. Där fanns också posten (Almströms), ett bageri (Fagerströms) och en modeaffär (Thyra Gisslén).

Skolan måste också utvidgas. I den gamla skolan på backen vid Stigstorp gick klasserna 5–6. Hos Almströms (Posten) var det skola i två hus: bryggstugan (klass 1–2), där även Handelsbolaget var inhyst, och ladugårdsbyggnaden (klass 3–4).

På några få år förändrades byarna Krångede och Döviken från lugna jordbruksbyar till ett område med mycket livlig verksamhet och med problem. Det var också under en depressionsperiod. Det byggdes Folkets Hus (1932) och en dansbana. Varje sommar kom det tivoli och cirkus till området och dessa höll vanligtvis till hos Ehingers nu Karl-Erik Dahlgrens fastighet.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Döviken och del av Krångede 1990–2015[5][6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1990
  
81 32#
1995
  
68 33#
2000
  
62 34#
2005
  
61 33#
2010
  
67 33#
2015
  
62 47#
Anm.:
 # Som småort.
Befolkningsutvecklingen i Krångede 1960–1990[8][9]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
177 ¤
1990
  
57 16#
Anm.: 1990 som del av Krångede.
 ¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare
 # Som småort.

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] Småorter 2015, SCB, 19 december 2016, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Småorter 1990 : Befolkningskoncentrationer i glesbygd, SCB, 11 april 1995, s. 50, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Avregistrerade och nyregistrerade statistiska småorter 2020, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Statistiska centralbyrån: Småorter 1990 sida 52 i pdf:en
  6. ^ Statistiska meddelanden: Småorter 1995 sida 58 i pdf:en
  7. ^ Statistiska centralbyrån Landareal per småort (orter med 50-199 invånare), folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1995 - 2010
  8. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 118 i pdf:en
  9. ^ Statistiska centralbyrån: Småorter 1990 sida 53 i pdf:en