Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Korgvide

Korgvide
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningMalpigiaordningen
Malpighiales
FamiljVideväxter
Salicaceae
SläkteVidesläktet
Salix
ArtKorgvide
S. viminalis
Vetenskapligt namn
§ Salix viminalis
AuktorL.

Korgvide eller korgpil (Salix viminalis). Även kallad vanlig korgvide.

Beskrivning

Korgvide har jämnbreda lansettlika blad som kan bli tio gånger längre än de är breda, men är som regel åtminstone fem gånger längre än breda. Bladets undersida är silkeshårig och trädet har små blomställningar. Arten är inplanterad (hittades första gången 1744) och finns nu förvildad upp till Dalälven i Sverige och i södra Norge. Den tillväxer snabbt. Årsskotten kan bli 1 till 2 meter långa och är genom sin jämnhet, mjukhet och seghet lämpliga som korgflätningsmaterial. Artnamnet viminalis kommer också ur den latinska betydelsen: lämplig till flätning. Korgvide är en dioik art och blommorna sitter i hängen. På grund av den tidiga blomningen utgör korgvide en viktig resurs för bin.[1]

Användning

Korgvide odlades förr i Skåne och norra Tyskland och användes till korgflätning, skyddshäckar på åkerkanter och som bränsle. Nu, (2004), är den inte ovanlig som energigröda. Korgvide planteras också som prydnadsväxt i häckar och gärna nära stränder.

Ekologi

Patogener

Korgvide infekteras ofta av Melampsora spp. och honväxter infekteras allvarligare än hanplantor[2][3].

Herbivorer

En av de största skadedjuren i odlingar är Phratora vulgatissima.

Vetenskapliga

  • Salix longifolia Lam
  • Salix undulata L
Namn Trakt Referens

Gulvide Skåne, Svenskfinland [4]

Hybrid

Salix × mollisima Elwerd, fyrisvide

Referenser

  1. ^ Reddersen J. (2001). ”SRC-willow (Salix viminalis) as a resource for flower-visiting insects”. Biomass and Bioenergy 20 (3): sid. 171–179. 
  2. ^ Moritz, Kim K.; Björkman, Christer; Parachnowitsch, Amy L.. ”Female Salix viminalis are more severely infected by Melampsora spp. but neither sex experiences associational effects” (på engelska). Ecology and Evolution 6 (4): sid. 1154–1162. doi:10.1002/ece3.1923. ISSN 2045-7758. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ece3.1923/abstract. Läst 8 december 2016. 
  3. ^ Åhman, Inger. ”Growth, herbivory and disease in relation to gender in Salix viminalis L.” (på engelska). Oecologia 111 (1): sid. 61–68. doi:10.1007/s004420050208. ISSN 0029-8549. https://link.springer.com/article/10.1007/s004420050208. Läst 8 december 2016. 
  4. ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 221 [1], Gleerups, Lund 1832–1837, faksimilutgåva Malmö 1962

Externa länkar