Klusil
Artikulationssätt |
Nasal |
Klusil |
Frikativa |
Affrikata |
Lateral |
Approximant |
Halvvokal |
Likvida |
Flapp |
Tremulant |
Ejektiva |
Implosiva |
Klickljud |
Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).[1] Vanligen släpps luften därpå ut i en explosion som då ofta leder till aspiration, men denna del kan utebli i underartikulerat tal. Detta sker bland annat i engelska.[2]
I svenskan används allmänt sex klusiler:
- bilabiala: tonande, [b]; tonlös, [p]
- dentala: tonande [d]; tonlös, [t]
- velara: tonande [g]; tonlös, [k]
I rikssvenskan och de flesta svenska dialekter med tungspets-r (finlandssvenskan undantagen) tillkommer två retroflexa klusiler:
- retroflexa: tonande, [ɖ]; tonlös, [ʈ].
Se även
Källor
- ^ Wiik, Kalevi (1981) (på finska). Fonetiikan perusteet. WSOY. sid. 58-99. Läst 26 mars 2021
- ^ ”Plosive Consonant Sounds” (på engelska). The Sound of English. https://thesoundofenglish.org/plosives/. Läst 26 mars 2021.