En klockstapel är en typ av torn och en särskild konstruktion, i form av en galge eller bock, för upphängning av kyrkklockor. Klockstapeln finns främst i Skandinavien, i norra Tyskland (i till exempel Sydslesvig) och i Nederländerna. Den är en utveckling av den sydeuropeiska kampanilen.

Då kyrkklockor blev vanliga hängdes de antingen i ett torn på själva kyrkan såsom var vanligt i Frankrike och England eller i en huv över dess galvelröste, eller så som i Italien i ett fristående torn, kampanil.^[1]

I Sverige hängdes klockorna först oftast i små klocktorn eller huvar på kyrktaken, men i takt med att tyngre klockor blev vanliga blev också klockstaplarna vanliga. De äldsta klockstaplarna hade en konstruktion som torde ha framvuxit hur nordisk träbyggnadstradition och är besläktad med stavverkskonstruktionen.^[1]

Två huvudsakliga grundtyper finns:^[1]

• Klockbocktypen har ett antal, vanligen tre grova hjärtstolpar i rad, förstävade genom sneda bjälkar.
• Klocktornstypen har ett system av resta stolpar, ofta något lutande samman, på en 4- eller 8-kantig plan.

De äldsta klockstaplarna var öppna och stolparna spånklädda men de flesta klockstaplar har i senare tid klätts in med bräder. Huvens form har varierat från enkla eller korsade sadeltak till svängda eller rent barocka former. Spiran bibehölls i reducerad form som ett avslutande krön på huven. Den barocka tornformen blomstrade särskilt i Norrland under 1700-talet.^[1]

På 1700-talet blev det åter brukligt att hänga klockorna i kyrkans torn, och i många fall byggdes nya kyrktorn där sådana tidigare saknats. Klockstaplarnas ursprungliga plats var på kyrkogården men lades senare gärna på en höjd i dess grannskap.^[1]

Under senare delen av 1900-talet blev det åter vanligt med fristående klockstaplar vid kyrkbyggen. Traditionellt sett har dessa klocktorn vanligen varit uppförda i trä, men i de moderna varianterna förekommer ett bredare urval av material.

• 
  Klockstapel vid Vårfrukyrkan, Göteborg.
• 
  En annan typisk klockstapel vid Arby kyrka, med ett svängt tak i renässansstil som ibland kan liknas vid en lökkupol.
• 
  En nyare klockstapel av modern typ vid Rosengårdskyrkan i Helsingborg.
• 
  Gamla Uppsala kyrka med klockstapeln till vänster.
• 
  Öppen klockstapel vid Bergkvara kapell.
• 
  en till öppen klockstapel vid Halltorps kyrka.
• 
  Klockstapeln vid Gillstads kyrka. Här syns bockstrukturen tydligare.
• 
  Den öppna klockstapeln vid Hagby kyrka i Småland (Kalmar län) visar också bockstrukturen tydligt.
• 
  Klockstapeln vid Gualövs kyrka av typen täckt klockstapel, det vill säga en panelklädd klockstapel.
• 
  Ännu en panelklädd täckt klockstapel vid Bergums kyrka utanför Göteborg. Den lutande formen avslöjar att grundstrukturen också här är en bock.
• 
  Ännu en täckt klockstapel vid Hillareds kyrka, fast denna gång spånklädd.
• 
  En norrländsk typ av klockstapel som företrädesvis finns i Jämtland. Denna klockstapel står dock vid Hälsingtuna kyrka i Hälsingland.
  Dessa klockstaplar kännetecknas av det öppna balkongutrymmet under huven och av huven med svängda former och med lökkupoler i renässansstil.
• 
  Klockstapeln vid Helige aposteln och evangelisten Markus kyrka i Čačak, Serbien.

• Beffroi
• Klocktorn

• Wikimedia Commons har media som rör Klockstapel.
  Bilder & media