Denna artikel anses inte vara skriven ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2019-04)

Klimatanpassning är att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Det innebär att göra samhället mer motståndskraftigt, minska sårbarheten och bättre hantera riskerna som uppstår på grund av global uppvärmning.^[1]

Working Group II i FN:s klimatpanel (IPCC) har behandlat klimatanpassning i sin rapport från 2014.^[2] FN:s klimatpanel har också behandlat ämnet i IPCC:s rapport om konsekvenser av global uppvärmning med 1,5 grad från 2018.^[3]

Klimatförändringarna kommer att få olika konsekvenser i olika delar av världen. Vid en global uppvärmning på 1,5–2 grader förväntas medeltemperaturen i vissa områden öka mer, särskilt under vissa delar av året. Generellt så innebär den globala uppvärmningen att det kommer att bli varmare, vilket i sin tur får följdeffekter som innebär risker för ett stort antal naturliga och mänskliga system. Exempel på system som är i farozonen är ekosystem på land, utmed kusterna och i haven, areella näringar, infrastruktur, bebyggd miljö, mänsklig hälsa och socio-ekonomiska system.^[3]

I Skandinavien förväntas klimatförändringarna innebära att medeltemperaturen ökar. I de norra delarna av Skandinavien förväntas medeltemperaturen under vinterhalvåret öka mer än det globala genomsnittet. Spridningen i prognoserna mellan olika klimatmodeller är stor, men alla indikerar en ökad medeltemperatur i Skandinavien.^[4]

Nederbörden förväntas öka i regionen. Den största ökningen förväntas infalla under vinterhalvåret. Under sommaren förväntas nederbörden öka i de norra delarna av regionen medan de södra delarna får minskad nederbörd i de flesta modellernas prognoser.^[4]

Global uppvärmning förväntas också öka förekomsten av extrem nederbörd och temperaturer i regionen. Detta innebär att mängden översvämningar förväntas öka.^[4]

Klimatmodellerna ger inget entydigt resultat för hur vindar kommer att påverkas av global uppvärmning i Skandinavien.^[4]

Ett varmare klimat innebär att havet stiger och havsnivåhöjningen kan få stora effekter på den bebyggda miljön.^[5] I norra Skandinavien kompenserar landhöjningen inledningsvis för havsnivåhöjningen.

Risken för ras och skred kommer att bli mer påtagliga i framtiden, speciellt i områden som redan idag har en hög risk. Framtida klimatförändringar kan också innebära förändringar i frekvensen av nollgenomgångar (antal dygn då temperaturerna vid en meteorologisk station varit både över och under 0 °C) och värmeböljor, samt öka risken för vattenbrist och skogsbränder.^[6]

Eftersom dagens samhälle är uppbyggt och anpassat för dagens klimat kommer framtida klimatförändringar att innebära ändrade förutsättningar och ökade risker för samhället. Framför allt är riskerna stora för den grundläggande infrastrukturen, såsom transportinfrastruktur och energi- och vattenförsörjningssystem, samt bebyggelse.^[7] Även naturmiljön och ekosystem kommer att påverkas negativt, vilket kan ge negativa konsekvenser för samhället och areella näringar i synnerhet. Även människors hälsa kommer att påverkas av ett förändrat klimat. Varmare väder innebär förändrade smittspridningsmönster och att sjukdomar kommer att dyka upp på platser där de inte tidigare har funnits. Lokala och regionala klimatförändringar kommer också att få konsekvenser på en global skala, då begränsade möjligheter till livsmedelsproduktion kan driva upp priserna. Brist på livsmedel, vatten och säkra livsmiljöer kan också ge följdeffekter i form av ökad fattigdom och fler väpnade konflikter.^[6]

Sveriges regering tillsatte år 2005 en Klimat- och sårbarhetsutredning tillsattes för att undersöka och sammanställa Sveriges sårbarhet inför klimatförändringarna. Utredningen gick igenom en rad sektorer som berörs, däribland tekniska försörjningssystem, bebyggd miljö och areella näringar.^[8]

SMHI har med hjälp av klimatmodeller tagit fram en rad klimatanalyser och klimatindex som beskriver hur det framtida klimatet kommer att bli i Sverige.^[9]

Som en följd av Klimat- och sårbarhetsutredningen har Sveriges regering gett en rad olika myndigheter, bland andra SMHI, Boverket, MSB, Livsmedelsverket och SGI, i uppdrag att arbeta med klimatanpassning inom sina respektive ansvarsområden. Sveriges 21 länsstyrelser fick år 2009 uppdraget att samordna klimatanpassningsarbetet på regional nivå. Information om klimatanpassningsarbetet i Sverige samlas på webbplatsen Klimatanpassning.se.^[10] I mars 2018 presenterade regeringen en nationell klimatanpassningsstrategi med syfte att skapa större tydlighet och en nationell samordning kring klimatanpassningsrelaterade frågor. Förutom att hantera samordningen av klimatanpassning medförde strategin också ändringar i plan- och bygglagen, vilka bland annat innebär att kommunerna i sina respektive översiktsplaner måste ge sin syn på risken för skador till följd av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt hur den risken ska hanteras.^[6]

Forskningsrådet Formas, Mistra-SWECIA och FOI är exempel på några organ som finansierar forskning inom klimatanpassningsområdet.^[11][12]

2022-12-20 redovisade Riksrevisionen sin utvärdering av åtgärder för klimatanpassning av den byggda miljön. ^[13]

Den 10 juni 2021 godkände Europeiska unionens råd en ny EU-strategi för klimatanpassning. Den nya strategin Att bygga upp ett klimatresilient Europa - den nya EU-strategin för klimatanpassning presenteras av Europeiska kommissionen den 24 februari 2021. Strategin bygger på en tidigare anpassningsstrategi för 2013 och är en del av den europeiska gröna given.

Strategin har en övergripande vision om att EU år 2050 ska vara ett samhälle som är motståndskraftigt mot klimatförändringarna (klimatresilient) och helt anpassat efter "de oundvikliga följderna av klimatförändringarna".

Strategin har totalt fyra mål som tillsammans ska bidra till den övergripande visionen:

1. Smartare anpassning som syftar till att öka kunskapen om klimatförändringarna
2. Mer systematisk anpassning för att stärka insatserna för integrering av ett klimatperspektiv i beslutsfattande på olika nivåer
3. Snabbare anpassning för att påskynda konkreta förebyggande åtgärder
4. Intensifiera internationella åtgärder för motståndskraft mot klimatförändringar.^[14]

Som en del av arbetet för att implementera strategin sjösattes olika initiativ, bland annat EU-mission on Adaptation, som fokuserar på att stötta europeiska regioner och städer i sitt arbete.^[15][16]

• Klimatpolitik
• Följer av den globala uppvärmningen

• Climate-Adapt