Kerstin Birde
Kerstin Birde | |
Född | Barbro Kerstin Elisabeth Steneström 15 september 1948 Lund, Skåne, Sverige |
---|---|
Make | Nils Birde (g. 1971-2015, hans död) |
Barn | David Birde Paula Birde |
IMDb SFDb |
Barbro Kerstin Elisabeth Birde, född Steneström 15 september 1948 i Lund, är en svensk skådespelare och regissör.
Biografi
Birde är dotter till Seth Magnus Ingvar Steneström och hans hustru Ingrid Elisabet, född Nilsson.[1] Hon började sin karriär i Teater Proteus. Senare har hon varit verksam vid bland annat Malmö stadsteater och Helsingborgs stadsteater.
Hon var gift med Nils Birde från 1971 fram till hans död 2015.[2] Tillsammans har de två barn, Paula Birde och musikern David Birde.[3]
Filmografi
År | Roll | Produktion | Noter |
---|---|---|---|
1979 | Britt | Rädsla | Tv-serie |
1981 | Martina | Kung Jöns | Tv-film |
1986 | Journalist | Hurvamorden | Tv-film |
1987 | Charlotte | La rumba | |
1991 | Elisabeth | Rosenholm | Tv-serie |
Curator | Amforans gåta | Tv-serie | |
1999 | Gunvor | Lukas 8:18 | Tv-serie |
2000 | Byråkrat | Ronny & Julia | Tv-serie |
2001 | Alice | Anderssons älskarinna | Tv-serie |
2002 | Mormor | Tinke | |
Lilla grisen flyger | Kortfilm | ||
2005 | Luckdam | Wallander – Den svaga punkten |
Teater
Roller
Regi
År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
---|---|---|---|
1980 | Käraste bröder |
Gun Ek | Malmö stadsteater |
1982 | Våldtagen Extremities |
William Mastrosimone Översättning Gudrun Kjellberg |
Malmö stadsteater[23] |
1984 | Kärleksbarn Caged birds |
Lynda La Plante Översättning Kerstin Birde |
Malmö stadsteater |
1986 | En natt i februari |
Staffan Göthe | Malmö stadsteater |
1987 | Farliga förbindelser Les Liaisons Dangereuses |
Christopher Hampton Översättning Gun R Bengtsson |
Malmö stadsteater |
1990 | Ett inferno - en monolog för fyra röster |
August Strindberg | Malmö stadsteater |
1992 | Isbjörnarna |
Jonas Gardell | Helsingborgs stadsteater |
1993 | Pelikanen |
August Strindberg | Helsingborgs stadsteater |
Referenser
Noter
- ^ Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13254/C I/29 (1947-1948), bildid: 00106242_00062
- ^ Sveriges dödbok 1860–2016, Version 7.00, Sveriges Släktforskarförbund: Birde, Nils Edvard
- ^ Sveriges befolkning 1980: Birde, Barbro Kerstin Elisabeth (1948-09-15)
- ^ [a b] Hans Axel Holm (6 november 1969). ”Molièrefebern verkar lite rådvill – men låt gå för den”. Dagens Nyheter: s. 28. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-11-06/301/28. Läst 13 februari 2022.
- ^ Ruth Halldén (26 juni 1972). ”Hos Proteus i Lund döljer sig ett fynd”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-06-26/170/16. Läst 13 februari 2022.
- ^ Ruth Halldén (6 juni 1974). ”'Werthers nya lidanden': Aktuell och väsentlig”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1974-06-06/151/18. Läst 13 februari 2022.
- ^ Betty Skawonius (20 februari 1976). ”Proteus till Kulturhuset: Två Victoria Benedictsson gestaltar kvinnlig splittring”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-02-20/49/17. Läst 13 februari 2022.
- ^ Ruth Halldén (7 juli 1976). ”Proteus går sin egen väg – lyckas”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-07-07/181/12. Läst 13 februari 2022.
- ^ Ruth Halldén (2 november 1976). ”Här finns den goda teatern!: Experiment, kunnande hos Skånegrupper”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-11-02/299/16. Läst 13 februari 2022.
- ^ ”Nytt om Nöjen”. Dagens Nyheter: s. 18. 21 december 1976. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-12-21/347/18. Läst 13 februari 2022.
- ^ Ruth Halldén (2 april 1977). ”Depraverade kungar gör sig på scenen”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1977-04-02/90/20. Läst 13 februari 2022.
- ^ Ruth Halldén (27 augusti 1978). ”Tandlös mumie”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1978-08-27/231/12. Läst 13 februari 2022.
- ^ Ruth Halldén (13 november 1978). ”Premiär för ny Malmöscen: 'Det går an' går hem”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1978-11-13/308/11. Läst 13 februari 2022.
- ^ Ruth Halldén (15 januari 1979). ”Fars-premiär i Malmö: Att vara rolig är svårt”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1979-01-15/13/10. Läst 13 februari 2022.
- ^ Bengt Jahnsson (9 april 1979). ”Makabert om dödshjälp”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1979-04-09/97/16. Läst 13 februari 2022.
- ^ Ruth Halldén (15 oktober 1979). ”Välspelad råttgrå humor”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1979-10-15/280/22. Läst 13 februari 2022.
- ^ Bengt Jahnsson (28 januari 1981). ”Sartre i Malmö: Ändlös plåga i svart kub”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1981-01-28/26/16. Läst 13 februari 2022.
- ^ Per Allan Olsson (4 juli 1982). ”Stolthet intill döden”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1982-07-04/177/12. Läst 13 februari 2022.
- ^ Bengt Jahnsson (13 februari 1983). ”Humble försvarar pjäsen”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1983-02-13/42/16. Läst 13 februari 2022.
- ^ Bengt Jahnsson (8 juli 1983). ”Lund ett problem för kulturrådet: Förnyelsen står på spel”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1983-07-08/181/12. Läst 13 februari 2022.
- ^ Lars-Olof Franzén (27 november 1990). ”Listig kappvändare nav i 'Don Juan'”. Dagens Nyheter: s. B4. https://arkivet.dn.se/tidning/1990-11-27/322/24. Läst 4 mars 2022.
- ^ Stefan Stenudd (2 mars 1992). ”Tvära kast lättar upp Beckett. Rörande värme i Lundagruppens uppsättning av 'Slutspel'”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/tvara-kast-lattar-upp-beckett-rorande-varme-i-lundagruppens-uppsattning-av-slutspel/. Läst 13 februari 2022.
- ^ Anders Melbourn (23 oktober 1982). ”Våldets ytterligheter i mänskliga reaktioner”. Dagens Nyheter: s. 23. https://arkivet.dn.se/tidning/1982-10-23/288/23. Läst 13 februari 2022.