Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Karesuando församling

Karesuando församling
Församling
LandSverige
KommunKiruna kommun[1]
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLuleå stift
PastoratKiruna pastorat[2]
Bildad25 oktober 1602[1]
 av del avÖvertorneå församling
Avskild frånKaresuando socken (1874)
UtbrutetJukkasjärvi församling (1606)
Medlemmar716 (86 %) ()[3]
Folkmängd837 ()[3]
Upphov tillKaresuando distrikt
Karta
Karesuando församlings läge i Norrbottens län.
Karesuando församlings läge
i Norrbottens län.
Karesuando församlings läge
i Norrbottens län.
Koordinat68°26′30″N 22°28′54″Ö / 68.441777777778°N 22.481638888889°Ö / 68.441777777778; 22.481638888889
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod252400 ()
252401 ()
258403 (–)
Pastoratskod110716
KyrkoarkivSE/HLA/1010100 ()
WebbplatsPastoratets webbplats
Redigera Wikidata

Karesuando församling är en församling i Norra Norrbottens kontrakt i Luleå stift. Församlingen ligger i Kiruna kommun i Norrbottens län och ingår i Kiruna pastorat.

Administrativ historik

Församlingen bildades 25 oktober 1602 genom en utbrytning ur Övertorneå församling. Detta skedde i samband med att en kyrk- och marknadsplats anlades i Enontekis, närmare bestämt i Markkina (vilket betyder marknadsplats på finska) vid Könkämäälven strax väster om Karesuando.[4]

Namnet var då Torne lappförsamling, Tenotekl församling eller Enontekis församling och sträckte sig då långt in i dagens norra Finland. 20 oktober 1606 utbröts Simojärvi församling (Jukkasjärvi) och 26 september 1673 Kautokeino och Utsjoki församlingar (dessa i nuvarande Finland). Efter att Finland blev ett eget rike 1809 kom Enontekis församling att ha sin kyrka i Finland, och 1813 delades församlingen och delen i Sverige blev då en utbrytning som inledningsmässigt fortsatt kallade Enontekis församling som till 25 oktober 1907 användes parallellt med Karesuando församling.

Den 1 januari 1995 överfördes ett område med 9 personer från Karesuando församling till Vittangi församling.[5]

Pastorat

  • Från 25 oktober 1602 till 20 oktober 1606: Moderförsamling i pastoratet Enontekis och Kemi lappmark.
  • 20 oktober 1606 till 1615: Moderförsamling i pastorat Enontekis, Kemi lappmark och Simojärvi.
  • 1614 till 1647: Annexförsamling i pastoratet Nedertorneå, Enontekis och Simojärvi.
  • 1647 till 26 september 1673: Annexförsamling i pastoratet Nedertorneå, Enontekis, Simojärvi och Torneå.
  • 26 september 1673 till 1747: Annexförsamling i pastoratet Jukkasjärvi och Enontekis.
  • 1747 till 1810: Eget pastorat.
  • 1810 till 1813: Moderförsamling i pastoratet Enontekis och Muonio (i Finland).
  • 1813 till 2014: Eget pastorat.[6]
  • Från 2014: Församlingen ingår i Kiruna pastorat.[7]

Kyrkobyggnader

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Karesuando församling 1805–2015[8][9][10][11][12][13]
ÅrFolkmängd
1805
  
434
1810
  
443
1820
  
668
1830
  
666
1840
  
771
1850
  
895
1860
  
1 239
1870
  
1 364
1880
  
1 293
1890
  
1 348
1900
  
1 266
1910
  
1 198
1920
  
1 186
1930
  
1 086
1935
  
1 152
1940
  
1 229
1945
  
1 225
1950
  
1 328
1955
  
1 425
1960
  
1 445
1965
  
1 444
1970
  
1 295
1975
  
1 188
1980
  
1 169
1985
  
1 220
1990
  
1 306
1995
  
1 228
2000
  
1 135
2005
  
1 078
2010
  
985
2015
  
895
Anm: För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960, 1965 och 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
För åren 1975-2015: befolkning enligt 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
Sedan 1 januari 2016 sker inte folkbokföring per församling och därmed kan det hända att vissa personer inte ingår i församlingens folkmängd då de är skrivna på den fiktiva fastigheten På kommunen skriven som inte delas upp på församlingsnivå då de inte kunnat folkbokföras på en särskild befintlig fastighet. Den totala befolkningen i Svenska kyrkans församlingar är därför något lägre än den totala befolkningen i riket.

Series pastorum

Ämbetstid Namn
19021915 Vitalis Karnell
19151923 Hjalmar Westeson
19271944 Karl Einar Bohlin
19441951 Karl Gustaf Hasselbrink
19511963 Stefan Magnus Tornéus
1963–tidigast 1981 Georg Gripenstad

Se även

Källor

  • Ivar Hylander, red. Luleå stift 1904-1981. Församlingar och prästerskap. Kungl. Skytteanska Samfundet. sid. 133-134 

Noter

  1. ^ [a b] Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/258403000, läst: 23 juni 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Markkina”. Museiverket i Finland. Arkiverad från originalet den 5 november 2013. https://web.archive.org/web/20131105084428/http://kulttuuriymparisto.nba.fi/netsovellus/rekisteriportaali/portti/default.aspx?sovellus=mjreki&taulu=T_KOHDE&tunnus=47010010. Läst 5 november 2013. 
  5. ^ Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1994 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Bilaga 2, avdelning c, sida 186 (Läst 25 mars 2015)
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022. 
  8. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 23 augusti 2018. 
  9. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 23 augusti 2018. 
  10. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 23 augusti 2018. 
  11. ^ ( PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 118. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145426/http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Befolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%c3%a4ngden%20och%20dess%20f%c3%b6r%c3%a4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001/Befolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 23 augusti 2018 
  12. ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
  13. ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 23 augusti 2018. 

Externa länkar