Kaj Munk
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Kaj Munk | |
 | |
| Född | 13 januari 1898 Maribo, Lolland, Danmark |
|---|---|
| Död | 4 januari 1944 (45 år) Hørbylunde Bakke, Silkeborg, Jylland, Danmark |
| Yrke/uppdrag | Dramatiker, präst |
Kaj Munk, född Kaj Harald Leininger Petersen 13 januari 1898 i Maribo på ön Lolland, död 4 januari 1944 på Hørbylunde Bakke vid Silkeborg (mördad), var en dansk dramatiker, präst och motståndsman.
Biografi
Kaj Munk föddes 1898 som son till garvarmästaren Carl Emanuel Petersen och dennes hustru Ane Mathilde Christensen. När han var fem år blev han föräldralös och tvingades att flytta till moderns kusin Marie och hennes make Peter, familjen Munk som adopterade honom 1916. Han utexaminerades 1924 från universitetet i Köpenhamn med en kandidatexamen i teologi, samma år tilldelades han befattningen som präst i Vedersø församling på västra Jylland där han verkade fram till sin död.
I de tidigaste pjäserna som till exempel debuten En idealist från 1928 förkastar Munk demokratin som en politisk lösning; denna och dramat Cant handlar om starka envåldshärskare, Herodes respektive Henrik VIII. Det dröjde innan han slog igenom. Under de första åren Hitler satt vid makten i Tyskland, skrev Munk en omarbetning av Hamlet med vad som brukar framhållas som nazistiska sympatier, men han kom att ändra denna ståndpunkt totalt. Han sitter vid smältdegeln (Han sidder ved Smeltediglen) från 1938 var en kraftig protest mot nazisternas judeförföljelser, och detta ställningstagande togs långt innan protesterna blivit vanligare.
När Tyskland invaderade Danmark började Munk predika mot det nazistiska styret och systemet. Han skrev ett flertal pjäser som uppmanade danskarna att göra motstånd mot tyskarna som exempel Niels Ebbesen från 1942. Den beslagtogs av tyskarna och han förbjöds även predika, vilket han bröt emot i december 1943. Han mördades av Gestapo i januari 1944, och blev en symbol för den danska motståndsrörelsen.
Kaj Munks drama Ordet från 1925 upptogs 2006 i Danmarks kulturkanon.
Bibliografi
Dramer (urval)
- Pilatus (1917, publicerad 1937)
- Ordet (1925, uppförd i Sverige 1932, filmad 1943 av Gustaf Molander och 1955 av Carl Th. Dreyer)
- Kærlighed (1926)
- En Idealist (1928)
- I Brændingen (1929)
- Cant (1931, uppförd i Sverige 1932)
- I Begyndelsen var Ordet (1932)
- De Udvalgte (1933)
- Han sidder ved Smeltediglen (1938) (Han sitter vid smältdegeln, översättning Calle Flygare, 1939)
- Egelykke (1940)
- Niels Ebbesen (1942) (Niels Ebbesen, översättning Ivar Harrie, Bonnier, 1942)
- Foraaret saa sagte kommer (1942) (Våren kommer så saktelig, översättning Birger och Sven Stolpe, Bonnier, 1944)
- Før Cannae (1943) (Före slaget vid Cannæ) (anonym översättning, Slöjdföreningens skola, 1963)
Övriga skrifter i svensk översättning
- 10 oxfordsnapshots tagna av en dramatiker (10 Oxfordsnapshots klippet af en Dramatiker) (översättning Herbert Grevenius, Bonnier, 1937)
- Med ordets svärd: danska predikningar 1941-1942 (Med Ordets Svaerd, översättning Sven Stolpe, 1942)
- Den kristne och tiden (1942)
- Hoppet förbliver: danska predikningar 1941 (Ved Babylons floder) (översättning Sven Stolpe, Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, 1942)
- Kristus och Danmark (Rabén & Sjögren, 1943)
- Jesu liknelser återgivna för barn (översättning Hagbard Isberg, Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag, 1944)
- Himmel och jord (Himmel og jord) (översättning Lennart Göthberg, Rabén & Sjögren, 1944)
- Liv och glada dagar: femton små hälsningar med löst krut till de muntraste av mina kamrater, naturens egna söner, de danska jägarna (Liv og glade dage) (översättning Staffan Andræ, Bonnier, 1948)