Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Jyväskylä

För asteroiden, se 1500 Jyväskylä.
Jyväskylä
Jyväskylä (finska)
Kommun
Jyväskylä stads vapen
Land Finland Finland
Landskap Mellersta Finland
Admin. centrum Jyväskylä centraltätort
Area 1 466,35 km² (2016-01-01)[1]
 - land 1 170,93 km²
 - vatten 295,42 km²
Folkmängd 144 473 (2021-12-31)[2]
 - män 70 660 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 72 760 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 123,38 invånare/km²[2][1]
Politik    
 - Kommundir. Timo Koivisto[3]
 - Kommunfullm.
ordf. 		Jukka Hämäläinen (SDP)[4]
 - Kommunstyr.
ordf. 		Caius Forsberg (Saml)[5]
Kommunkod 179 [6]
Geonames 655195
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga: 		 
130 969 (95,3 %)[7]
308 (0,2 %)[7]
10 (0,0 %)[7]
6 081 (4,4 %)[7]
Admin. data  
- Landskapsförb. Mellersta Finland
- Regioncentrum Jyväskylä [6]
- Härad Jyväskylä
- Magistrat Mellersta Finland [8]
- Skattebyrå Mellersta Finland [9]
- Sjukvårdsdistrikt Mellersta Finland [10]
- Försäkringskrets Västra Finland [11]
- Nödcentral Mellersta Finland [12]
- Räddningsverk Mellersta Finland, södra verksamhetsområdet [13]
- EU-målområde 1
Läge 62°14′38″N 25°44′57″Ö / 62.24389°N 25.74917°Ö / 62.24389; 25.74917
Jyväskylä stads läge
Jyväskylä stads läge
Jyväskylä stads läge
Webbplats: www.jyvaskyla.fi
En utsikt över Ylistö bron, mittemot Mattilanniemi
Viitatorni, ritat av arkitekt Alvar Aalto
Ainola stadsdel

Jyväskylä (finskt uttal: [ˈjyʋæsˌkylæ]) är en stad och kommun i landskapet Mellersta Finland i Finland. Jyväskylä ligger i norra ändan av sjön Päijänne och gränsar mot kommunerna Petäjävesi i väster, Uurainen och Laukas i norr, Toivakka och Muurame i öster samt Joutsa, Luhanka och Jämsä i söder[14]. Kommunen har &&&&&&&&&0144473.&&&&&0144 473 invånare (2020).

Jyväskylä ekonomiska region omfattas förutom av själva staden även av kommunerna Hankasalmi, Laukas, Muurame, Petäjävesi, Toivakka och Uurainen[6].

Jyväskyläs språkliga status är enspråkigt finsk. Från början av år 2009 är Jyväskylä den största finländska kommunen som inte har något svenskspråkigt parallellnamn, utan endast en finskspråkig namnform.

Historia

Jyväskylä fick marknadsrättigheter 1801 och stadsrättigheter den 22 mars 1837. Samma år gjorde Carl Ludvig Engel upp en rutplan för staden och år 1838 hade staden 189 invånare. Finlands första finskspråkiga läroverk inrättades i Jyväskylä 1858. Självständig församling blev Jyväskylä år 1875 och stadskyrkan stod färdig 1880, ritad av Ludvig Isak Lindqvist.

Jyväskylä stadskyrka

År 1897 nåddes Jyväskylä av järnvägen från Haapamäki, vilken ersatte ångbåtstrafiken över Päijänne till Lahtis som stadens viktigaste förbindelse. Under vinterkriget hade Jyväskylä bara 8 000 invånare, men efter det växte Jyväskylä mycket snabbt. 1 januari 1993 inkorporerades Säynätsalo kommun.[15] Ännu år 2008 gränsade staden till Jyväskylä landskommun och Korpilax kommun. År 2008 uppgick Jyväskyläs folkmängd till 87 000 personer men efter en stor kommunsammanslagning mellan dessa båda kommuner vid årsskiftet 2008/2009 hade staden sedan 127 500 invånare.

Geografi

Jyväskylä har hela tiden varit en viktig trafikknutpunkt. Närmsta större städer är Tammerfors (149 km), Kuopio (144 km), Lahtis (171 km) och S:t Michel (113 km). Till huvudstaden Helsingfors är det 272 km via landsväg och 342 km medelst järnväg.

Staden ligger vid sjön Päijännes norra ända, men den centrala delen av staden ligger mellan sjöarna Jyväsjärvi och Tuomiojärvi. Mellan Päijänne och Jyväsjärvi ligger Kuokkala, en ny del av staden. Man kan även säga att Jyväsjärvi är en del av Päijänne, eftersom dess vattenstånd är detsamma som Päijännes.

Jyväskylä ligger i ett kulligt landskap. Högsta höjden i omgivningarna är den 258 meter höga Uutelanmäki i Korpilax. Den högsta höjden i stadens gamla område är Pirttimäki, som är 249 meter hög, men Laajavuori är dock mer känd, eftersom den är en vintersportort och Matti Nykänens hoppbacke finns där.

Centraltätorten

Jyväskyläs centrum är tätt bebyggt, i alla fall jämfört med andra finländska städer och staden har ett enhetligt rutformat gatunät. Större delen av stadens byggnader är byggda efter andra världskriget, och många av dem representerar ett arv från stadens formgivande son Alvar Aalto.[16]

JYP är en ishockeyklubb från Jyväskylä i Finland och spelar i landets högsta liga. Klubben grundades 1923 och nådde FM-ligan 1985.

Invånarantalet i centraltätorten Jyväskylä uppgick 2012 till 117 974.[17]

Politik

Mandatfördelning i Jyväskylä stad, valen 1964–2021

Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig i statistikcentralens publikationer för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.[18]

ValårFKPVFASSFSDPGRÖNPPÖVRSAFCLFPSFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1964112016
112016
4778,1
1968921612512
92162512
4775,6
1972101834111
10183411
4772,2
1976132044414
132044414
5978,2
19801220521316
12205316
5977,4
4316
198410201371215
10203715
5971,8
3821
198892012511416
9205416
5968,0
3524
1992822626312
82266312
5967,4
3722
199662168414
62168414
5957,8
3821
20001520710412
520710412
5950,8
3722
20042518712312
518712312
5954,2
3524
200816219315416
621915416
7560,3
4134
201216177811413
6177811413
6755,1
3730
2017713141511412
71314511412
6755,9
3334
20217131299413
7131299413
6752,3
3136
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

Jyväskylä har följande vänorter:[19]

Utbildning

I staden finns Jyväskylä universitet med sju fakulteter.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Jyväskylä stad 1975–2020[20]
ÅrFolkmängd
1975
  
93 096
1980
  
96 966
1985
  
99 993
1990
  
103 921
1995
  
109 657
2000
  
116 519
2005
  
124 205
2010
  
130 816
2015
  
137 368
2020
  
143 420
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 100 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[21][22]

Språk Talare 2022-12-31
Antal Andel (%)
Hela befolkningen 145 887 100,0
Inhemska språk totalt 137 193 94,0
Finska 136 878 93,8
Svenska 299 0,2
Samiska 16 0,0
Främmande språk totalt 8 694 6,0
Ryska 1 735 1,2
Persiska 769 0,5
Engelska 614 0,4
Arabiska 545 0,4
Kurdiska 424 0,3
Kinesiska 346 0,2
Estniska 304 0,2
"Annat språk" 295 0,2
Turkiska 244 0,2
Thailändska 213 0,1
Swahili 210 0,1
Kinyarwanda 204 0,1
Albanska 195 0,1
Tyska 181 0,1
Spanska 177 0,1
Bengali 124 0,1
Vietnamesiska 124 0,1
Franska 101 0,1
Språk med färre än 100 talare men fler än 10 1 763 1,2
Språk med färre än 10 talare 126 0,1
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







  Finska (93,8 %)
  Svenska (0,2 %)
  Samiska (0,0 %)
  Främmande språk (6 %)

Kultur

Sevärdheter

  • Finlands hantverksmuseum. Utställningar om handarbetets historia i Finland. I anslutning till museet verkar Finlands Folkdräktscentrum.
  • Mellersta Finlands flygmuseum. Ligger några kilometer utanför centrum, majoriteten av samlingarna är flygplan som har använts inom finska flygvapnet.

Idrott

Kända personer från Jyväskylä

Se även

Källor

Noter

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ ”Kaupungin johto” (på finska). Jyväskylä stad. https://www.jyvaskyla.fi/organisaatio/kaupungin-johto. Läst 4 december 2021. 
  4. ^ ”Valtuuston jäsenet ja materiaalia” (på finska). Jyväskylä stad. https://www.jyvaskyla.fi/paatoksenteko/kaupunginvaltuusto/valtuuston-jasenet-ja-materiaalia. Läst 4 december 2021. 
  5. ^ ”Kaupunginhallitus” (på finska). Jyväskylä stad. https://www.jyvaskyla.fi/paatoksenteko/kaupunginhallitus. Läst 4 december 2021. 
  6. ^ [a b c] Statistikcentralen Ekonomiska regioner 2009 / Kommuner 2009 - klassificeringsnyckel Arkiverad 4 december 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ [a b c d] ”Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2015”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 4 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170704170926/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/055_vaerak_tau_124.px/?rxid=2c0b4c7a-cb72-49f3-8572-cdbbdaa52e1d. Läst 17 augusti 2016. 
  8. ^ Magistraterna Keski-Suomen maistraatti - Jyväskylän yksikkö[död länk]
  9. ^ Mellersta Finlands skattebyrå Skattebyråers kontaktuppgifter Arkiverad 13 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Kommunerna.net Kontaktuppgifter för sjukvårdsdistrikten och till dem hörande sjukhus
  11. ^ FPA Byråernas kontaktinformation: Jyväskylä[död länk]
  12. ^ Nödcentralsverket Grundfakta om Mellersta Finlands nödcentral Arkiverad 1 december 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ Keski-Suomen pelastuslaitos Paloasemakohtaiset yhteystiedot
  14. ^ Jyväskylän karttapalvelu Guidekarta Arkiverad 16 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ (på finska och svenska) ( PDF) Befolkningens sammansättning 1993. Finlands Officiella Statistik. "Befolkning 1994:8". Helsingfors: Statistikcentralen. 1994. sid. 57 (58 i pdf:en). https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158237/xvaerak_199300_1994_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023 
  16. ^ Guide to Aalto buildings in Finland: Jyväskylä Arkiverad 27 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine., Alvar Aalto Museum, läst 2012-12-18
  17. ^ Statistikcentralen, Finland. ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Arkiverad från originalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182516/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201200_sv.px. Läst 18 december 2011. 
  18. ^ ”Kunnalisvaalit” (på finska & svenska). Doria.fi och Statistikcentralen. http://www.doria.fi/handle/10024/88401. Läst 4 december 2021. 
  19. ^ ”Jyväskylän ystävyyskunnat”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006082018/http://www.jyvaskyla.fi/hallinto/kansainvalinen_toiminta/kansainvaliset_verkostot/ystavyyskaupungit. Läst 5 oktober 2015. 
  20. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023. 
  21. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 
  22. ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023. 

Externa länkar

Kommuner i landskapet Mellersta Finland
Mellersta Finlands vapen
 
Före detta kommuner i landskapet Mellersta Finland
Landskap i Finland · Finlands län · Finland
Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Jyv%C3%A4skyl%C3%A4