Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Jacques Adrien Masreliez

Jacques Adrien Masreliez
Född15 maj 1717[1][2][3]
Grenoble, Frankrike
Död28 oktober 1806[1][2][3] (89 år)
Jakob och Johannes[4], Sverige
Medborgare iSverige och Frankrike
SysselsättningSkulptör
BarnLouis Masreliez (f. 1748)
Jean Baptiste Masreliez (f. 1753)
Redigera Wikidata

Jacques Adrien Masreliez, född 17 maj 1717 i Grenoble, död 28 oktober 1806 i Jakob och Johannes församling, Stockholms stad, var en franskfödd svensk ornamentsbildhuggare.

Biografi

Jacques Adrien Masreliez skulpterade ornamenten runt altartavlan i Maria Magdalena kyrka i Stockholm. Altartavlan har som motiv Herdarnas tillbedjan och är ett verk av hans son konstnären Louis Masreliez, utförd omkring år 1800.

Jacques Adrien Masreliez rekryterades till Sverige från Frankrike för att medverka vid bygget av Stockholms slott. Han var även lärare i ornamentering vid Konstakademien och har ritat och förfärdigat änglafigurerna vid altaret i Göteborgs domkyrka.

Han var den förste i Sverige med namnet Masreliez och grundade således här denna släkt med skulptörer och andra konstnärer. Hans äldre son Jean Baptiste Masreliez blev också ornamentsbildhuggare. Hans yngre son Louis Masreliez blev en i unga år begåvad inredningsarkitekt.

Masreliez blev Sveriges främste rokokodekoratör och ledde intill 1776 inredningsarbetena på det kungliga slottet. På 1760-talet närmade han sig den gustavianska stilen. Han fick även stor betydelse som lärare för Sergel och för sina söner Louis och Jean Baptiste. [5] Masreliez är representerad vid bland annat Nationalmuseum[6] i Stockholm.

Källor

Noter

  1. ^ [a b] J Adrien Masreliez, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 9148, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00118246, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] KulturNav, KulturNav-ID: cf7da633-b501-4152-be57-9e2278ab32ee, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ ArkivDigital online, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Bra Böckers lexikon, 1977
  6. ^ Nationalmuseum