Jacob Georg Agardh
Jacob Georg Agardh porträtterad av Oscar Björck 1893.
Född	8 december 1813 Lund,  Sverige
Död	17 januari 1901 (87 år) Lunds stadsförsamling[1][2], Sverige
Begravd	Östra kyrkogården, Lund
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Professor i botanik Politiker
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1862–1866)[3][2] Andrakammarledamot, Lunds valkrets (1867–1872)[1][2][4]
Arbetsgivare	Lunds universitet[5] Akademiska Föreningen
Känd för	Anlade Lunds universitets botaniska trädgård.
Politiskt parti
Inget[2]
Barn	Fredrik Agardh (f. 1851)[2]
Föräldrar	Carl Adolph Agardh[1][2]
Utmärkelser
Linnean Medal (1897) Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi[6] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Hedersdoktor vid Köpenhamns universitet Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

Jacob Georg Agardh i riksdagen kallad Agardh i Lund, född 8 december 1813 i Lunds stadsförsamling, Malmöhus län, död där 17 januari 1901,^[7] var en svensk professor i botanik vid Lunds universitet, riksdags- och kommunalpolitiker med mera.

Agardh var huvudmannen bakom anläggandet av Lunds universitets nuvarande botaniska trädgård.

J G Agardh var son – och efterträdare – till botanikprofessorn och sedermera biskopen i Karlstad Carl Adolph Agardh samt Margareta Charlotta Lindschough (1796–1868). Liksom fadern var Agardh junior inte minst en framstående kännare av alger. Han var också 1860 ordförande för den av fadern 30 år tidigare initierade Akademiska Föreningen.

Agardh blev 1826 student, 1832 filosofie magister, 1834 docent i botanik, 1836 demonstrator samt 1847 extra ordinarie och var 1854–1879 ordinarie professor i samma ämne.

Agardh fortsatte sin fars verksamhet främst genom sina algologiska arbeten: Algæ maris Mediterranei et Adriatici (1842), och framförallt genom sitt berömda verk Species, genera et ordines algarum (vol. I–III, 1848–1901), som utgör en systematiskt ordnad framställning av algernas stora och genom sin fysiologiska mångformighet intressanta och viktiga avdelning av kryptogamernas vidsträckta rike, men även genom ett verk över alla de kända naturliga växtfamiljerna, Theoria systematis naturalis plantarum (1858), försett med en inledning, som särskilt gavs ut på svenska under titeln Vextsystemets methodologie (1858). I detta särdeles omfattande arbete bestämde han visserligen växtgruppernas begränsning och inbördes släktskap till en stor del efter fröets utbildning och vidfästning, men det innehöll också beskrivningar som förberedde en framtida reform i avseende på växtfamiljernas gruppering och affinitet.

Bland övriga skrifter utmärker sig Agardhs Bidrag till florideernas systematik (1872), Till algernas systematik. Nya bidrag (Lunds universitets årsskrift 1872–1890), Linnés lära om i naturen bestämda och bestående arter hos vexterne, efter Linnés skrifter framställd och med motsvarande Darwins åsikter jemförd (Bihang till Vetenskapsakademiens handlingar 1885), Species sargassorum Australiæ (Vetenskapsakademiens handlingar 1889) och Analecta algologica (1892–1899).

Till kännedomen om växternas morfologi, anatomi och systematik lämnade Agardh värdefulla bidrag genom undersökningar om havsalgers germination, sporidiernas rörelse hos de gröna algerna, laminariernas utvecklingssätt, gräsens blomster, växternas stipler, rotknölarna hos Potamogeton, om Pteris och Lupinsläktet, monokotyledonernas stam, fanerogamernas ägg, cellmembranernas byggnad med mera. Såsom författare till ett populärt arbete, Naturkunnighetens första grunder (första upplagan 1848, sjätte upplagan 1870), sökte han främja naturstudiernas utveckling i våra skolor. Som universitetslärare förde han kraftigt fram den botaniska vetenskapen i Sverige och bildade en krets av lärjungar, som nitiskt arbeta i samma anda.

Agardh deltog även i offentliga uppdrag och var riksdagsledamot i prästeståndet för Lunds universitet vid de två sista ståndsriksdagarna 1862/63 och 1865/66, samt därefter i andra kammaren för Lunds stads valkrets 1867–1872.^[8]. Han skrev där tre egna motioner om anslag till universitetet i Lund (1872:82^[9],1872:83^[10]) och om rättighet för hypoteksförmedlingar att utge obligationer(1868:148^[11]).

Han visade sig städse äga stor insikt i ekonomiska frågor. Agardh var även medlem av myntkonferensen mellan Sverige, Norge och Danmark 1872. Han var ledamot av Vetenskapsakademien (från 1849) och flera andra lärda samfund samt hedersledamot av flera utländska men även av Lantbruksakademien, Vetenskapssocieteten i Uppsala och Fysiografiska sällskapet i Lund, vars sekreterare han var 1858–80. Han erhöll 1886 Letterstedtska priset och 1897 Linnean Societys guldmedalj. Till Lunds botaniska museum skänkte han 1895 sitt herbarium, vars algologiska avdelning vid den tiden betraktades som den mest betydande i världen, samt 1897 sitt botaniska bibliotek. En byst till minne av Agardh är rest i Botaniska trädgården i Lund.

Agardh ligger begravd på Östra kyrkogården i Lund.^[12]

Auktorsnamnet J.Agardh kan användas för Jacob Georg Agardh i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

• 
  Jacob Georg Agardh som ung.
• 
  Byst i Botaniska trädgården i Lund föreställande Jacob Georg Agardh.
• 
  Jacob Georg Agardhs grav på Östra kyrkogården i Lund.

• Agardh, 3. Jakob Georg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)

• Eriksson, G. (1970). ”Agardh, Jacob Georg”. Dictionary of Scientific Biography. "1". New York: Charles Scribner's Sons. ss. 70–71. ISBN 0-684-10114-9. 
• Theoria Systatis Plantarum; Accredit Familiarum Phanerogarum in Series Naturales Disposito, Secundum Structurae Normas et Evolutionis Gradus Instituta. Lund Apr–Sep 1858

• Wikimedia Commons har media som rör Jacob Georg Agardh.
  Bilder & media

• Publicerade verk på Biodiversity Heritage Library