Leonard Höijer
Leonard Höijer | |
Xylografi i Svensk musiktidning 1884. | |
Född | 1 februari 1815[1][2][3] Stockholms stad[2][3], Sverige |
---|---|
Död | 11 juli 1884[1][2][3] (69 år) Helgesta församling[2][3], Sverige |
Medborgare i | Sverige[4] |
Sysselsättning | Författare[1][2], musiker[1], musikkritiker[2] |
Arbetsgivare | Katarina församling (1842–1880)[5] |
Redigera Wikidata |
Johan Leonard Höijer, född 1 februari 1815 i Stockholm, död 11 juli 1884 i Helgesta i Södermanland, var en svensk tonsättare och skriftställare.
Biografi
Höijer var barnhusbarn och adopterades av protokollssekreteraren Lars Cronholm. Fosterfadern avled av kolera 1834. Höijer gifte sig 1843 med Julia Kristina Westeé.
Höijer antogs 1834 som elev vid Musikaliska akademien. Han blev 1842 organist i Franska reformerta kyrkan i Stockholm och 1843 i Katarina kyrka. Han blev 1845 associerad medlem av Musikaliska akademien och var 1848-1849 musikrecensent i Dagligt Allehanda, 1850-1851 i Bore och 1853-1859 i Svenska Tidningen. Han skrev artiklar i Aftonbladet, Post- och Inrikes Tidningar och andra tidningar och var en tid redaktör för Ny Tidning för Musik.
Bibliografi
- Konstnärens stjerna : afton-fantasi. Kabinetsbibliothek af den nyaste litteraturen, 99-1539294-X ; 9 :7. Stockholm: [Bonnier]. 1844. Libris 3269396
- Kort och lättfattlig harmoni-lära för dilettanter : utarbetad med hufvudsakligt afseende på theorien om accompagnementet : en handbok för dem, som önska att till melodi kunna sätta ett enkelt och regelmässigt accompagnement. Stockholm: Abr. Hirsch. 1846. Libris 2719592
- Accorder från hemmet : till min dotter efter hennes första nattvardsgång. Stockholm. 1849. Libris 9511610
- Italienska sångens grunder praktiskt framställda efter Vaccais "Metodo pratico di canto italiano per camera" och för den enskilda undervisningen med hufvudsakligt afseende på röstens esthetiska behandling bearbetade. Stockholm: Abr. Hirsch. 1853. Libris 2307564
- Musik-lexikon : omfattande den theoretiska och praktiska tonkonsten, biographier öfver de förnämste in- och utländske musikförfattare, tonkonstnärer och dilettanter, som med utmärkelse idkat eller befordrat denna konst, beskrifningar öfver äldre och nyare instrumenter m.m. beträffande musik samt af natur att kunna lexikaliskt behandlas. Stockholm: Abr. Lundquist. 1864. Libris 2091773. https://runeberg.org/muslex/
- Musik-lexikon : omfattande den theoretiska och praktiska tonkonsten, biographier öfver de förnämste in- och utländske musikförfattare, tonkonstnärer och dilettanter, som med utmärkelse idkat eller befordrat denna konst, beskrifningar öfver äldre och nyare instrumenter m.m. beträffande musik samt af natur att kunna lexikaliskt behandlas. Supplement-häfte. Stockholm: Abr. Lundquist. 1867. Libris 2091774
- Vid Fyris strand : dikt i nio sånger. Stockholm: Klemmings antiqv. 1872. Libris 1582464
- En musikalisk kulturbild från Ulrika Eleonora den yngres dagar. [Stockholm]. 1873. Libris 3360905 - Särtryck ur: Förr och nu : illustrerad läsning för hemmet ; 4:5
- Svenska folkvisor. 1-3 (Ny betydligt tillökad uppl. /utgifven af R. Bergström och L. Höijer). Stockholm: Hæggström. 1880. Libris 1707584
Tonsättningar
- Atterbom, Guitarrspelerskan i Salerno
- I sommarqvällen
- Grafven och Rosen
- Cantat vid prins Gustafs dödsfest i konstnärsgillet
- Skandinavisk sång för flerstämmig kör
- Första utflygten i tonernas verld, samling af lätta pianostycken
Källor
- Höijer, Johan Leonard i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Höijer, Johan Leonard i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
Noter
- ^ [a b c d] J Leonard Höijer, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14027, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Levande Musikarv-ID: hoijer-leonard, läst: 10 januari 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Svensk Musiktidning, 1 september 1884, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, Libris-URI: qn2455181dkmvxx, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Fabian Dahlström, Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca. 1850, 2013, s. 434.[källa från Wikidata]
Externa länkar
|