Ingemar Ingers
| Ingemar Ingers | |
 | |
| Född | 23 april 1902 Tottarps församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 5 juni 1983 (81 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Språkvetare |
| Arbetsgivare | Lunds universitet |
| Föräldrar | Enoch Ingers[1] Malin Holmström-Ingers[1] |
| Släktingar | Gertrud Ingers (syskon)[1] |
| Utmärkelser | |
| Lengertz litteraturpris (1973) | |
| Redigera Wikidata | |
Carl Pontus Ingemar Ingers född 23 april 1902 i Tottarp, död 5 juni 1983 i Lund, var en svensk dialektforskare och docent vid Lunds universitet. Han var son till Enoch Ingers och Malin Holmström-Ingers.
Ingers blev filosofie doktor i Lund 1939, var anställd vid Skånska landsmålsföreningen 1925–30, var amanuens vid landsmålsarkivet i Lund 1930–39 och arkivarie där 1939–68. Han var sekreterare i Sydsvenska ortnamnssällskapet 1942–69. Han var även sekreterare och museiföreståndare i Bara härads hembygdsförening.[2]
Bibliografi
- Gamla gårdar och hus i Bara härad 1930
- Skånska landsmålsföreningen 1930
- Gammalt malmöspråk 1938
- Studier över det sydvästskånska dialektområdet 1939
- Burlövs gamla kyrka 1942
- Sydsvenskt riksspråk 1950
- Tygelsjö 1951
- Studentkaserner i Lund 1951
- Språket i Lund 1957
- Från Båstad till Åhus 1964
- Ortnamn i Lund 1971
- Tottarps kyrka 1973
- Lundensisk slang 1977
- De tolv socknarna i Staffantorps kommun 1978
- Ortnamn i Malmö 1979
- Folkmål och folkminnen i Oxie härad 1979
- Burlövs kommun 1980
Priser och utmärkelser
- Lengertz litteraturpris 1973
- Assarssonska kulturpriset 1982 [utdelades av Carl XVI Gustaf 5 juni 1982 på Akademiska Föreningen].[3]
Referenser
Noter
- ^ [a b c d] Carl Pontus Ingemar, f. 1902 i Tottarp Malmöhus län, Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 19 september 2020.[källa från Wikidata]
- ^ ”Vem är det? Svensk biografisk handbok 1981”. https://runeberg.org/vemardet/1981/0517.html. Läst 3 juli 2017.
- ^ Nordenson, Eva (1983). "Årets gång på Kulturen" i Kulturens årsbok 1983