Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Indiskt gult

Indiskt gult som HTML-färg
Indisch-Gelb.jpg
Indiskt gult
— Färgkoordinater —
HTML-färgnamnIndian Yellow
HEX#e3a857
RGBB (R, G, B)(227, 168, 87)
CMYKH (C, M, Y, K)(0, 26, 64, 11)
HSV (H, S, V)(35°, 62 %, 89 %)
B: Normaliserat till [0–255] (byte)
H: Normaliserat till [0–100] (hundra)
Euxantinsyra.

Indiskt gult (urspr. från fr. jaune indien), piuri, är ett färgämne som i form av färglack har använts inom måleriet. Det sägs ha tillverkats i Monghyr i den indiska delstaten Bihar av urin från kor, som blivit fodrade med mangoblad. När urinen uppkokas, uppstår en fällning, som samlas, formas till kulor och torkas. Färgämnet, som tillhör gruppen fluoronfärgämnen, består av magnesiumsaltet av en syra, euxantinsyra, som hydrolyseras till euxanthon och glukuronsyra, ett sockerderivat. Historien om ko-urin (Mukharji, 1887)[1] har inte kunnat bekräftas.[2]

Indiskt gult är laserande och har bland annat använts till ytbehandling av förgyllda ytor. Sedan 1920-talet används det inte längre inom måleriet.[3] I den internationella pigmentdatabasen Colour Index har det beteckningen C.I. Natural Yellow 20 (Indian Yellow) och nummer 75320.[4]

Bland HTML-färgerna för bildskärmar finns en som kallas Indian yellow. Koordinaterna för den visas i boxen till höger.[5]

Se även

Källor

Noter

  1. ^ ”History of Indian yellow”. Pigments through the Ages. WebExhibits. http://webexhibits.org/pigments/indiv/history/indianyellow.html. 
  2. ^ Victoria Finlay (2007). Colour: Travels Through the Paintbox. ISBN 0-340-93640-1 
  3. ^ Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (2015). Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid. (3). Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 300 
  4. ^ David Myers. ”The Color of Art Pigment Database: natural pigments”. http://www.artiscreation.com/yellow.html#natural_pigments. Läst 28 mars 2016. 
  5. ^ ”ColorHexa (innehåller fler än de 216 "webbsäkra" färgerna)”. http://www.colorhexa.com/e3a857. Läst 27 januari 2016. 

Externa länkar