För andra betydelser, se Ili (olika betydelser).

Ili
kazakiska : Іле Қазақ автономиялы облысы / ىله قازاق اۆتونومىيالى وبلىسى İle Qazaq avtonomïyalı oblısı uiguriska : ئىلى قازاق ئاپتونوم ۋىلايىتى Ili Qazaq aptonom wilayiti kinesiska : 伊犁哈萨克自治州? pinyin: Yīlí hāsàkè Zìzhìzhōu
Jurta i Ili.
Typ av område: Provinsnivå   Prefekturnivå    Häradsnivå     Sockennivå  Autonom prefektur
Provins	Xinjiang (prefekturer i Xinjiang)
Huvudort	Yining 43°55′N 81°19′Ö / 43.917°N 81.317°Ö / 43.917; 81.317
Areal	56 623 km²
Folkmängd*	2 482 627 (2010)
Befolkningstäthet	43,8 inv./km²
BNP	10 345 ¥/inv. (2006)
Större kinesiska nationaliteter*	kazaker (25,4%) han (45,2%) uigurer (15,9%) hui (8,3%) mongoler (1,69%) sibe (0,83%)
Officiell webbplats
Ilis läge i Xinjiang, Kina.
*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/cn-65.aspx Källa för nationaliteter: Kinas folkräkning 2000.

Ili är en autonom prefektur i provinsen Xinjiang i Kina. Det är den enda prefekturen i Kina som är vigd åt den kazakiska minoriteten. Ili gränsar till Mongoliet, Ryssland och Kazakstan.

Fram till 600-talet behärskades nuvarande Ili av det nomadiska, turkiska Wusunfolket. Så småningom kom det att bli en del av Dzungariet. Mellan 1100-talet och 1300-talet hörde området till Kara-Khitan-khanatet, till dess Djingis khan erövrade regionen. Ili kom därefter att bli hemort för de mongoliska khanerna.

Någon gång på 1500- eller 1600-talet hamnade Ili åter under dzungarernas kontroll som en del av Dzungariet. 1755 erövrades ili av den kinesiska Qingdynastin. Ili blev huvudsäte för den kinesiska administrationen och militären i Xinjiang.

Ett uiguriskt uppror 1864 ledde till att ett tillfälligt sultanat, Taranchi-sultanatet, upprättades. Sultanatet annekterades av Ryssland 1871 och återlämnades till Kina 1881. Efter Qingdynastins fall lydde Ili i likhet med övriga Xinjiang under olika krigsherrar som ofta hade täta band med Sovjetunionen. Under 1940-talet ingick Ili i Östturkestan tillsammans med Tarbagatay och Altay. 1949 införlivades Ili med Folkrepubliken Kina.

På grund av försörjningsproblemen som följde i det Stora språngets spår flydde 60.000 kazakher till Sovjetunionen 1962 i det om kallats "kazakhernas exodus".^[1]

Den administrativa indelningen av Ili är en smula komplex, då den norra delen av den autonoma prefekturen Ili i sin tur innehåller två mindre prefekturer, Tarbagatay och Altay.

I söder består Ili av ett antal mindre administrativa enheter på häradsnivå: residensstaden Yining (Gulja), Kuytun, Yining, Huocheng, Tokkuztara, Künes, Zhaosu, Tekes, Nilka och Sibe-folkets autonoma härad Qapqal.

Nr	Namn	Kinesiska	Pinyin	Uiguriska (arabisk skrift)	Uiguriska (latinsk skrift)	Kazakhiska (arabisk skrift)	Befolkning (2003)	Yta (km²)	Befolkningstäthet(/km²)
*	Altay prefektur	阿勒泰地区	Ālètài Dìqū	تارباغاتاي ۋىلايىتى	Altay Wilayiti	ئالتاي ۋىلايىتى	561,667	117,800	5
	Tarbagatay prefektur	塔城地区	Tǎchéng Dìqū	تارباغاتاي ۋىلايىتى	Tarbaghatay Wilayiti	تارباعاتاي ايماعى	892,397	104,546	16
1	Yining stad	伊宁市	Yīníng Shì	غۇلجا شەھىرى	Ghulja Shehiri	قۇلجا قالاسى	430,000	629	684
2	Küytun stad	奎屯市	Kuítún Shì	كۈيتۇن شەھىرى	Küytun Shehiri	كۇيتۇن قالاسى	300,000	1,171	256
3	Yining härad	伊宁县	Yīníng Xiàn	غۇلجا ناھىيىسى	Ghulja Nahiyisi	قۇلجا اۋدانى	360,000	4,486	80
4	Qorghas härad	霍城县	Huòchéng Xiàn	قورغاس ناھىيىسى	Qorghas Nahiyisi	قورعاس اۋدانى	360,000	5,466	66
5	Tokkuztara härad	巩留县	Gǒngliú Xiàn	توققۇزتارا ناھىيىسى	Toqquztara Nahiyisi	توعىزتاراۋ اۋدانى	160,000	4,124	39
6	Künes härad	新源县	Xīnyuán Xiàn	كۈنەس ناھىيىسى	Künes Nahiyisi	كۇنەس اۋدانى	300,000	7,583	40
7	Mongolküre härad	昭苏县	Zhāosū Xiàn	موڭغۇلكۈرە ناھىيىسى	Mongghulküre Nahiyisi	موڭعۇلكۇرە اۋدانى	160,000	10,465	15
8	Tëkes härad	特克斯县	Tèkèsī Xiàn	تېكەس ناھىيىسى	Tëkes Nahiyisi	تەكەس اۋدانى	160,000	8,080	20
9	Nilka härad	尼勒克县	Nílèkè Xiàn	نىلقا ناھىيسى	Nilqa Nahiyisi	نىلقى اۋدانى	160,000	10,130	16
10	Sibe-folkets autonoma härad Qapqal	察布查尔锡伯自治县	Chábùchá'ěr Xībó Zìzhìxiàn	ئاپتونوم يېزىسى چاپچال شىبە	Chapchal Shibe Aptonom Nahiyisi	شاپشال سىبە اۆتونوميالى اۋدانى	170,000	4,489	38

• Artikeln är delvis baserad på motsvarande artikel på engelska Wikipedia.
• Hsü, Immanuel C. Y. (1965) (på engelska). The Ili crisis: a study of Sino-Russian diplomacy, 1871 - 1881. Oxford. Libris 411174