Ignatz Urban
| Ignatz Urban | |
 | |
| Född | 7 januari 1848[1] Warburg, Tyskland |
|---|---|
| Död | 7 januari 1931[1] (83 år) Berlin |
| Begravd | Parkfriedhof Lichterfelde |
| Medborgare i | Konungariket Preussen och Tyska riket |
| Utbildad vid | Bonns universitet Humboldt-Universität zu Berlin  |
| Sysselsättning | Botaniker, universitetslärare, kurator, botanisk samlare |
| Arbetsgivare | Botanischer Garten Berlin (1878–1913)[2] |
| Redigera Wikidata | |
Ignatz Urban (även Ignatius och Ignaz), född 7 januari 1848 i Warburg i Westfalen, död 7 januari 1931 i Berlin, var en tysk botanist.
Urban blev 1873 filosofie doktor i Berlin, där han vid Botanischer Garten Berlin var förste assistent 1878–1883 och kustos 1883–1889. Han blev professor 1888. Perioden 1889–1913 var han underdirektör för botaniska trädgården och museet.
Urban skrev flera fytografiska verk inom biologins, morfologins och botanikens historia. Efter 1884 arbetade han med Västindiens flora och var en av de främsta kännarna inom området.
Auktorsförkortningen Urb. kan användas då hans namn anges i samband med vetenskapliga namn inom botaniken.
Bibliografi
- Additamenta ad cognitionent floræ Indiæ occidentalis (1892–1897)
- Symbolæ antillanæ (4 band, 1898–1905)
- Sertum antillanum (1914–1916)
Han gav ut faskiklarna 100–130 ur Friedrich von Martius Flora brasiliensis, bland annat faskikeln Vitæ itineraque collectorum botanicorum (1906).
Referenser
Noter
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6w41h6j, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, doi.org .[källa från Wikidata]
Tryckta källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Urban, Ignatius, 1904–1926.
