Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Ichiro Suzuki

Ichiro Suzuki
Ichiro Suzuki i Miami Marlins dräkt 2017.
Ichiro Suzuki i Miami Marlins dräkt 2017.

Ichiro Suzuki i Miami Marlins dräkt 2017.

Baseboll, herrar
Nation: Japan Japan
World Baseball Classic
Guld WBC 2006
Guld WBC 2009

Ichiro Suzuki (鈴木 一朗 すずき いちろう?, Suzuki Ichirō), född den 22 oktober 1973 i Kasugai, är en japansk före detta professionell basebollspelare som spelade nio säsonger i Nippon Professional Baseball (NPB) 1992–2000 och därefter 19 säsonger i Major League Baseball (MLB) 2001–2019. Suzuki var outfielder.

Suzuki är den japanska spelare som nått störst framgångar i MLB.[1] Han gjorde omedelbar succé första säsongen 2001 och utsågs inte bara till årets nykomling (Rookie of the Year) i American League (AL) utan även till AL:s mest värdefulla spelare (MVP). Bland hans övriga utmärkelser i MLB kan nämnas att han valdes till all star-matchen tio gånger, alla tio år i rad (2001–2010). Under samma tio år i rad vann han även en Gold Glove Award för sitt defensiva spel. Han vann en Silver Slugger Award för sitt offensiva spel tre gånger (2001, 2007 och 2009). Rent statistiskt hade Suzuki högst slaggenomsnitt i AL två gånger (2001 och 2004), flest stulna baser i AL en gång (2001) och flest hits i AL sju gånger (2001, 2004 och 2006–2010). Hans 262 hits 2004 var nytt rekord i MLB, det tidigare rekordet sattes 1920.[2] Han blev 2016 den 30:e spelaren i MLB:s historia att nå drömgränsen 3 000 hits.[3] Totalt under sina år i NPB och MLB hade han 4 367 hits, mer än någon annan haft i endera eller båda ligorna.[4]

Karriär

Nippon Professional Baseball

Suzukis hits under karriären.
Suzuki i Seattle Mariners dräkt 2002.

Suzuki debuterade i NPB för Orix BlueWave 1992, vid 18 års ålder. Han fick inte så mycket speltid de första två säsongerna, men 1994 slog han igenom stort. Han satte ett nytt ligarekord för Pacific League med ett slaggenomsnitt på 0,385 och satte även ett nytt NPB-rekord med 210 hits. Efter säsongen utsågs han till ligans mest värdefulla spelare (MVP). Även de nästföljande sex säsongerna, 1995–2000, hade han högst slaggenomsnitt i Pacific League och under 1995–1996 blev han återigen utsedd till ligans MVP. Under hans nio säsonger i NPB hade han ett slaggenomsnitt på 0,353 och fick ihop 1 278 hits. Han vann även sju gånger NPB:s motsvarighet till MLB:s Gold Glove Award för sitt defensiva spel.[5]

Major League Baseball

Suzuki förknippas i MLB mest med Seattle Mariners, där han spelade sina första 11 ½ säsonger innan han byttes bort till New York Yankees i juli 2012. Efter 2012 års säsong blev han free agent, men han skrev på för Yankees igen för två år.[6]

Den 21 augusti 2013 nådde Suzuki milstolpen 4 000 hits sammanlagt i NPB (1 278) och MLB (2 722). Han blev därmed den tredje spelaren i historien att nå 4 000 hits sett till NPB och/eller MLB, efter Pete Rose (4 256) och Ty Cobb (4 191).[7]

När kontraktet med Yankees gick ut efter 2014 års säsong blev Suzuki på nytt free agent. Han skrev under vintern 2014/15 på ett ettårskontrakt med Miami Marlins värt två miljoner dollar.[8]

Den 14 augusti 2015 tangerade Suzuki Cobb med sin 4 191:a hit.[9]

Den 29 april 2016 stal Suzuki sin 500:e bas i MLB, och han var då den enda aktiva spelaren i MLB med så många stulna baser.[10] Den 15 juni gick han förbi Pete Roses 4 256 hits när han slog sin 4 257:e, om man lägger ihop hans statistik för NPB och MLB.[11] Den verkligt klassiska milstolpen 3 000 hits i MLB nådde han den 7 augusti 2016, som den 30:e spelaren i historien. Han var den andra som slagit 3 000 hits efter att ha fyllt 27 år (Pete Rose var den första) och den tredje att nå milstolpen efter att ha fyllt 42 år (Cap Anson och Rickey Henderson var de andra).[3]

Suzuki blev i slutet av juni 2017 den äldsta spelaren i MLB sedan åtminstone 1900 att starta en match som centerfielder. Han var då 43 år och 246 dagar gammal, drygt en månad äldre än den tidigare rekordhållaren Rickey Henderson.[12] I början av juli passerade han Hall of Fame-medlemmen Rod Carew med sin 3 054:e hit i MLB och han blev då främst i den kategorin bland alla spelare i MLB:s historia födda utanför USA.[13] (Rekordet övertogs av Adrián Beltré i juni 2018.[14]) Han användes under 2017 mest som pinch hitter och hade bara 196 at bats, klart lägst dittills under MLB-karriären. Han var ändå bara en pinch hit ifrån att tangera MLB-rekordet på 28 pinch hits under en säsong. Hans slaggenomsnitt var 0,255 och han hade tre homeruns och 20 RBI:s (inslagna poäng). Efter säsongen bestämde sig Marlins för att inte utnyttja möjligheten att förlänga kontraktet med ett år för två miljoner dollar, vilket gjorde honom till free agent.[15]

Inför 2018 års säsong skrev Suzuki på ett ettårskontrakt värt åtminstone 750 000 dollar med sin gamla klubb Seattle Mariners.[16] Drygt en månad in på säsongen fanns det dock inte längre någon plats för honom i Mariners spelartrupp, men han fick stanna kvar i klubben som rådgivare och sade att han inte var villig att avsluta spelarkarriären ännu.[17] Han spelade bara 15 matcher under 2018.

Mariners inledde 2019 års säsong med två matcher i Tokyo i Japan och inför säsongen skrev klubben ett minor league-kontrakt med Suzuki värt 750 000 dollar i avsikt att han skulle vara med i dessa matcher.[18] Han startade den första matchen och blev därmed den sjunde spelaren i MLB-historien att starta en klubbs första match för säsongen vid över 45 års ålder och bara den andra icke-pitchern.[19] Den andra matchen i Tokyo, som spelades den 21 mars 2019, blev Suzukis sista som proffs. När han byttes ut i åttonde inningen fick han stående ovationer av publiken och sina medspelare. Efter matchen avslutade han officiellt sin spelarkarriär.[20]

Internationellt

Suzuki representerade Japan vid World Baseball Classic 2006 och 2009, där Japan vann båda gångerna.[21] 2006 spelade han åtta matcher och hade ett slaggenomsnitt på 0,364 och 2009 spelade han nio matcher och hade ett slaggenomsnitt på 0,273.[22] 2006 utsågs Suzuki till turneringens all star-lag.[23]

Efter karriären

Suzuki har efter avslutad spelarkarriär arbetat som rådgivare och instruktör för sin gamla klubb Seattle Mariners. Han har även erhållit licens för att träna amatörspelare i Japan och arbetat som tillfällig tränare för en gymnasieskola där.[24]

Referenser

Noter

  1. ^ ”Players by birthplace: Japan Baseball Stats and Info” (på engelska). Baseball-Reference.com. https://www.baseball-reference.com/bio/Japan_born.shtml. Läst 12 juli 2018. 
  2. ^ ”Single-Season Leaders & Records for Hits” (på engelska). Baseball-Reference.com. https://www.baseball-reference.com/leaders/H_season.shtml. Läst 12 juli 2018. 
  3. ^ [a b] Weinrib, Ben och Frisaro, Joe (7 augusti 2016). ”Ichiro triples to become 30th to notch 3,000 hits” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/news/ichiro-suzuki-triples-for-3000th-career-hit/c-194177132. Läst 12 juli 2018. 
  4. ^ Snyder, Matt (21 mars 2019). ”Leaderboarding: Breaking down the Hall of Fame career of Ichiro Suzuki by the numbers” (på engelska). CBS Sports. https://www.cbssports.com/mlb/news/leaderboarding-breaking-down-the-hall-of-fame-career-of-ichiro-suzuki-by-the-numbers/. Läst 26 mars 2019. 
  5. ^ Miller, Doug (8 augusti 2016). ”From Japan to US, Ichiro born to be a star” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/news/ichiro-suzuki-succeeds-in-japan-united-states-c194357398. Läst 26 augusti 2016. 
  6. ^ Simon, Andrew (19 december 2012). ”Yankees, Ichiro make two-year deal official” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161009090841/http://m.mlb.com/news/article/40754268. Läst 20 december 2012. 
  7. ^ Hoch, Bryan (21 augusti 2013). ”Ichiro joins select group with 4,000th hit” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 21 november 2017. https://web.archive.org/web/20171121212624/http://m.mlb.com/news/article/57757974. Läst 22 augusti 2013. 
  8. ^ ”Marlins finalize Ichiro Suzuki deal” (på engelska). ESPN. 28 januari 2015. http://www.espn.com/mlb/story/_/id/12242030/miami-marlins-finalize-one-year-deal-outfielder-ichiro-suzuki. Läst 12 februari 2018. 
  9. ^ Frisaro, Joe (14 augusti 2015). ”Ichiro ties Cobb with 4,191 professional hits” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150817213632/http://m.mlb.com/news/article/143238738. Läst 15 augusti 2015. 
  10. ^ Gruman, Andrew (29 april 2016). ”After passing Robinson, Ichiro steals 500th” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 29 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160629191547/http://m.mlb.com/news/article/175333194. Läst 9 juni 2016. 
  11. ^ Frisaro, Joe (15 juni 2016). ”Ichi-Rose: Combo batter expands hit story” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 18 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160618084106/http://m.mlb.com/news/article/184068160. Läst 28 juli 2016. 
  12. ^ Pinak, Patrick (26 juni 2017). ”Just a number: Ichiro oldest to start in CF” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/news/ichiro-suzuki-oldest-to-start-in-cf-since-1900-c238685758. Läst 16 september 2017. 
  13. ^ Frisaro, Joe (6 juli 2017). ”Ichiro tops Carew; now foreign-born hits leader” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/news/ichiro-suzuki-passes-rod-carew-on-hits-list-c240809194. Läst 24 september 2017. 
  14. ^ Jones, Kaelen (14 juni 2018). ”Beltre supplants Ichiro atop foreign-born hits list” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/news/adrian-beltre-has-most-hits-by-non-us-native/c-281076902. Läst 12 juli 2018. 
  15. ^ Frisaro, Joe (3 november 2017). ”Option declined by Marlins, Ichiro a free agent” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/news/ichiro-suzuki-becomes-free-agent/c-260608324. Läst 12 juli 2018. 
  16. ^ Johns, Greg (7 mars 2018). ”Ichiro returns to Seattle, but not for a swan song” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/news/ichiro-suzuki-rejoins-mariners-on-1-year-deal/c-268076982. Läst 12 juli 2018. 
  17. ^ Johns, Greg (3 maj 2018). ”Ichiro transitioning from field to front office” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/news/ichiro-suzuki-retires-moves-to-front-office/c-275071046. Läst 12 juli 2018. 
  18. ^ Johns, Greg (23 januari 2019). ”Ichiro inks Minors deal with Mariners” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/mariners/news/mariners-ichiro-suzuki-have-minor-league-deal-c303026988. Läst 26 mars 2019. 
  19. ^ Langs, Sarah (20 mars 2019). ”The 7 oldest players to start Opening Day” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/news/oldest-players-to-start-on-opening-day. Läst 26 mars 2019. 
  20. ^ Johns, Greg (21 mars 2019). ”Ichiro retires after emotional finale in Tokyo” (på engelska). Major League Baseball. https://www.mlb.com/news/ichiro-in-lineup-for-opening-series-finale. Läst 26 mars 2019. 
  21. ^ ”About” (på engelska). World Baseball Classic. Arkiverad från originalet den 17 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200317032609/https://www.mlb.com/world-baseball-classic/about. Läst 26 mars 2020. 
  22. ^ ”Stats” (på engelska). World Baseball Classic. Arkiverad från originalet den 31 december 2019. https://web.archive.org/web/20191231212949/https://www.worldbaseballclassic.com/stats/. Läst 21 mars 2013. 
  23. ^ Perry, Dayn (23 mars 2017). ”World Baseball Classic: Previous champs, results, medal count, MVPs, All-WBC teams” (på engelska). CBS Sports. Arkiverad från originalet den 31 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200131102608/https://www.cbssports.com/mlb/news/world-baseball-classic-previous-champs-results-medal-count-mvps-all-wbc-teams/. Läst 26 mars 2020. 
  24. ^ Yamaguchi, Yuki (30 november 2020). ”Ichiro to coach at high school baseball power in Japan” (på engelska). Asahi Shimbun. Arkiverad från originalet den 30 november 2020. https://web.archive.org/web/20201130123925/http://www.asahi.com/ajw/articles/13976145. Läst 2 december 2020. 

Webbkällor

Externa länkar

Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ichiro_Suzuki