Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Honungsvisare

Honungsvisare
Fjällig honungsvisare (Indicator variegatus)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHackspettartade fåglar
Piciformes
FamiljHonungsvisare
Indicatoridae
Vetenskapligt namn
§ Indicatoridae
AuktorSwainson, 1837
Släkten
Synonymer
Honungsgökar
Brunryggig honungsvisare (Prodotiscus regulus)
Brunryggig honungsvisare (Prodotiscus regulus)

Honungsvisare[1] (Indicatoridae) är en familj som tillhör ordningen hackspettartade fåglar.[2]

Utseende

De flesta av arterna har en gråbrun fjäderdräkt, men några arter har även starkt gulfärgade fjädrar. Alla arter inom familjen har ljusa yttre stjärtfjädrar som är vita hos alla de afrikanska arterna.

Ekologi

Honungsvisarna tillhör en liten grupp fåglar som regelbundet lever av vax. De äter även larver av exempelvis Galleria mellonella, både flygande och krypande insekter, spindlar, och ibland även frukt.

En eller två arter av honungsvisare har ett unikt beteende i att den letar upp termitbon och bon av vilda bin, för att därefter leda människor och möjligen också större däggdjur (enligt myten honungsgrävlingen) till boet. Efter att djuret eller människan försett sig, äter honungsvisaren av kvarvarande vax och larver. Honungsvisare är utrustade med speciella enzymer i magen som gör att den kan smälta vaxet i vaxkakorna och därmed tillgodogöra sig dess energi.

Denna symbios mellan människa och fågel är väl dokumenterad hos arten svartstrupig honungsvisare och vissa menar att det även förekommer hos fjällig honungsvisare, medan andra motsäger detta.[3][4] Detta beteende går långt tillbaka och det är ingen tvekan om att det är honungsvisaren som börjat locka med sig människan och andra däggdjur.

Häckning

Häckningsbeteendet hos åtta arter inom släktena Indicator och Prodotiscus är kända och alla dessa arter är, i likhet med gökar, häckningsparasiter vilket innebär att de lägger sina ägg i andra fåglars bo för att de ska föda upp ungarna. På så vis slipper honungsvisarna att leta mat och ta hand om ungarna. Flertalet föredrar att lägga sina ägg i bon av fåglar som häckar i trädhålor, ofta hos andra hackspettar, men släktet Prodotiscus parasiterar bobyggande arter som fåglar inom familjen Zosteropidae eller sångare. Det finns dokumenterat hur honungsvisarnas ungar sparkar ut värdfågelns ungar eller hackar sönder deras ägg.

Systematik och utbredning

Det finns fyra släkten i familjen med tillsammans 16 arter. Merparten lever i Afrika och två arter i Sydöstasien.

Arter

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-02-10
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  3. ^ Friedmann, 1955
  4. ^ Short & Horne, 2002

Källor

Delar av artikeln är översatt från engelska Wikipedias artikel Honeyguide där följande källor anges:

  • Friedmann, Herbert,The Honeyguides, National Museum (Bulletin 208), 1955
  • Short, Lester, & Jennifer Horne, Toucans, Barbets and Honeyguides, Oxford University Press, 2002, ISBN 0-19-854666-1
Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Honungsg%C3%B6kar