Holmger til Sko
Närbild av porträtt på Holmger Knutssons gravtäcke från Sko kloster
Personfakta
Personnamn	Holmger Knutsson
Född	före 1220-talet
Död	1248
Begravd	Skoklosters kyrka
Släkt
Frälse- eller adelsätt	Erikska ätten
Far	kung Knut Långe
Familj
Make/maka	Helena Filipsdotter till Sko
Heraldiskt vapen

Holmger Knutsson till Sko, förmodligen född någon gång före 1220-talet, död 1248 avrättad genom halshuggning, var en folkunge och svensk tronpretendent, äldste son till kung Knut Långe.

Holmgers mor är okänd; uppgifter om att hans far skall ha varit gift med Helena Pedersdotter Strange har visats osäkra, och det anses mer troligt att hans hustru istället var en till namnet okänd kvinna ur Bjälboätten.^[1]

Vid faderns död 1234 skall Holmger ha försökt få kunganamn, men motats bort av Erik Erikssons jarl Ulf Fase. Detta skall ha skett innan han blev hyllad som kung. Efter denna tid skall han ha gift sig med en kvinna vid namn Helena Filipsdotter till Sko, som levde ännu 1282, det nämns dock inga barn i detta äktenskap.

År 1247 gjorde Holmger Knutsson åter anspråk på kronan men förlorade slaget vid Sparrsätra i Åsunda härad, Uppland.

Enligt Erikskrönikan flydde Holmger till Gästrikland men blev tillfångatagen och halshöggs därefter år 1248, på befallning av kung Erik Eriksson och hans nye jarl, Birger Magnusson. Hans nära förbundne Filip Larsson dömdes fredlös och gick i landsflykt.

Av senare handskrifter framgår att det byggdes särskilda kapell för att helga Holmger Knutsson. Bland annat byggdes ett i Björklinge, Norunda härad, Uppland, där han sägs ha vilat under flykten från Sparrsätra till Gästrikland. Det skall även ha funnits helgonskulpturer av honom.

Holmger Knutsson blev, förmodligen genom sin frus försorg, begravd i Skoklosters kyrka. Hans gravtäcke från andra hälften av 1400-talet^[2][3][4] förvaras nu i Historiska museets textilkammare. Det är försett med följande text:

Född av svearnas lysande kungastam blev Holmger, ett föredöme i goda seder, slagen av den bittra döden och ligger här med avhugget huvud. Men en kristlig död visar sig skön genom talrika under.

Vissa historiker har uttytt detta som att man försökt helgonförklara denne tronpretendent. I Erikskrönikan hävdas att "Gud gjorde honom helig": Gud gaff honom nader oc giorden hälagh. I en samling mirakelberättelser om den danske kungen Erik Plogpenning anges att "Holmger i Sko var clarens miraculis" (känd genom underverk).

På gravtäcket ses även två heraldiska vapen, där täckets heraldiskt vänstra vapen avbildar Bjälboättens, medan den heraldiskt högra vapenskölden visar tre smala bjälkar (strängar). Vapnet uppvisar likhet med en vapenbild på ett av Knut Långes mynt, och sägs ha förts av flera medlemmar inom den Erikska ätten. ^{[5] [6]}

• Svenska helgon

• Lindström, Henrik; Fredrik Lindström (2006). Svitjods undergång och Sveriges födelse. Stockholm: Bonnier. Libris 10243550. ISBN 9100107891 

• Hans Gillingstam: Holmger Knutsson i Svenskt biografiskt lexikon (1971-1973)
• Hans Gillingstam: Knut långe i Svenskt biografiskt lexikon (1977)
• Harrison, Dick (1966-); Jarlens sekel - en berättelse om 1200-talets Sverige, Ordfront, Stockholm, 2002, ISBN 91-7324-898-3, LIBRIS-id 8449618, sid 118 f
• Lagerqvist, Lars O. (1929-); Sverige och dess regenter under 1000 år, Bonniers, Stockholm, 1982 (ny utgåva), ISBN 91-0-075007-7, LIBRIS-id 7150831, sid 65

• Henrik Lindström: De äkta folkungarna, i Populär Historia