Herman Bergman Konstgjuteri
| Herman Bergman Konstgjuteri AB | |
 Gjuteristämpel, 2016 | |
| Org.nr | 556062-8546 |
|---|---|
| Typ | Aktiebolag |
| Säte | Enskede |
| Huvudkontor | Enskede |
| Nyckelpersoner | Leif Schölin, VD (2023)[1] |
| Bransch | Konstgjuteri, kurs- och utbildningsverksamhet inom yrkesområdet samt därmed förenlig verksamhet. (2023)[1] |
| Antal anställda | 11 (2023)[1] |
| Historik | |
| Grundat | 1956[1] |
| Ekonomi | |
| Vinst efter skatt | 12 594 KSEK (2023)[1] |
| Tillgångar | 7 861 KSEK (2023)[1] |
| Eget kapital | 3 599 KSEK (2023)[1] |
Från vänster Herman Hägg, Erik Lindberg, Otto Strandman, Carl Fagerberg, Adolf Lindberg, Carl Eldh, Axel Tallberg och Herman Bergman.
Herman Bergman Konstgjuteri AB (även Bergmans Konstgjuteri) är ett konstgjuteri i Stockholm grundat 1895[2] vid Roslagsgatan av Herman Bergman, som har gjutit många stora skulpturer i brons av särskilt svenska 1900-talskonstnärer. Gjuteriets lokaler ligger sedan 1950 vid Sandsborgsvägen 44 i Enskede företagsområde i Söderort.
Historik
Grundaren Herman Bergmans första firma inregistrerades hos Överståthållarämbetet i Stockholm den 24 januari 1895. I augusti 1908 ombildades Bergmans företag till aktiebolaget AB Herman Bergman Konstgjuteri. Detta bolag ledde Bergman sedan i årtionden vid Roslagsgatan 31 i Vasastaden, Stockholm. Han efterträddes vid sin död 1954 av sönerna, konstgjutarna Folke och Per-Gösta (P.G.) Bergman. År 1977 övertogs företaget av tre medarbetare.[3]
Under tidigt 1900-tal tillverkade man också industriprodukter som belysningsarmaturer. Under åren 1916-1921 var formgivaren Elis Bergh knuten till företaget för denna verksamhet.[4]
Gjuteriet idag
Åren 1949–1950 lät Bergman uppföra ett nytt gjuteri efter ritningar av arkitekt Kaleb Sjödén. Man etablerade sig då i dagens Enskede företagsområde vid Sandsborgsvägen 44 i Gamla Enskede. Herman Bergman Konstgjuteri är idag med ett tiotal anställda det största och äldsta konstgjuteriet i Skandinavien, och gjuter konstföremål och skulpturer i brons genom sandgjutning och den äldre tekniken cire perdue.[3]
Bergmans verkstadslokaler i Enskede
Kända skulpturer (urval)
- Grodan av Per Hasselberg, 1902 och senare
- Vingarna av Carl Milles, 1910
- Vesslan av Otto Strandman, 1912
- Tjusningen av Per Hasselberg, 1917, skulpturen dock troligen gjuten i Otto Meyers konstgjuteri.[5]
- Såningskvinnan av Per Hasselberg, 1919, skulpturen dock troligen gjuten i Otto Meyers konstgjuteri.[6]
- Vågens tjusning av Per Hasselberg, 1920
- Venetianska masterna av Bror Chronander, jubileumsflaggstängerna på Gustaf Adolfs torg i Göteborg, 1923
- Europa och tjuren av Carl Milles, 1926
- Norrbrolejonen, 1926
- Brunnskaret till Poseidon med brunnskar av Carl Milles, 1927
- Orfeusgruppen av Carl Milles, 1936
- Strindbergsmonumentet av Carl Eldh i Tegnérlunden i Stockholm, 1942
- Brantingmonumentet av Carl Eldh, Norra Bantorget i Stockholm, 1952
- Den vilande Diana av Jean Goujon, tidigt 1950-tal
- De bysantinska hästarna, 1989[7]
- Gud Fader på Himmelsbågen, vid Nacka strand, av Carl Milles, 1995
- Till en annan värld av Carl Milles, 2008
- Kvinnan i fredsarbetet av Peter Linde, 2016
Bilder, verk i urval
Grodan, i Ronneby brunnspark, gjuten 1902
Smålandsryttaren (detalj), Stora torget i Eksjö, gjuten 1929
Norrbrolejonen i Stockholm, gjuten 1926
Orfeusgruppen (detalj) i Stockholm, gjuten 1936
Bysantinsk häst, Blasieholmen i Stockholm, gjuten 1989
Kvinnan i fredsarbetet (detalj) på Kärleksudden, Södra Djurgården, gjuten 2016
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e f g] Allabolag.se: Herman Bergman Konstgjuteri AB, läst 2024-02-18
- ^ Svenska Dagbladet: Konsten att gjuta evigt liv i konsten
- ^ [a b] Antik & Auktion 2006:3
- ^ Drängahusets biografier Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 2010-05-04
- ^ Tjusningen (Mariatorget), 1917, av Per Hasselberg: Gjuten i brons 1917 på Meyers konstgjuteri; Gjuteri enligt notering på skulpturens sockel, se: Fil:Tjusningen3.JPG. Felaktigt Bergmans konstgjuteri enligt Gunnarsson (2010), sid 114.
- ^ Annika Gunnarsson (2010, sid 114) anger Bergmans konstgjuteri, vilket dock troligen är felaktigt. Meyers stöds av bilden ovan från 1919 i kombination med den på diskussionssidan omnämnda tidningsartikeln från tiden strax innan statyns uppförande.
- ^ ”Strandbergs Mynt”. Arkiverad från originalet den 22 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070622032726/http://www.strandbergs-mynt.se/ukweb/whoarewe/konstantinopelhasten.htm. Läst 5 maj 2010.
Källor
- Meyer, Olle (2020). Bland skulpturer och skulptörer. Om konstgjutaren Otto Meyers liv och verk. Stockholm: Olle Meyer. sid. 153-164. ISBN 978-91-88823-29-8
- Historik på Herman Bergmans Konstgjuteris webbplats
Litteratur och media
- Herman Bergmans konstgjuteri AB (1919). Belysningsarmatur. Stockholm. Libris 11736075
- Dokumentärfilm om Herman Bergman Konstgjuteri av Anders Hanser, 2010 (Annie Winblad Jakubowskis blogg 2010-02-13)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Herman Bergman Konstgjuteri.- Officiell webbplats