Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Heliga Trefaldighets kyrka, Gävle

Heliga Trefaldighets kyrka
Kyrka
Heliga Trefaldighets kyrka, oktober 2013
Heliga Trefaldighets kyrka, oktober 2013
Land Sverige Sverige
Län Gävleborgs län
Ort Gävle
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Gävle församling
Koordinater 60°40′22″N 17°8′17″Ö / 60.67278°N 17.13806°Ö / 60.67278; 17.13806
Invigd 1654
Bebyggelse‐
registret
21300000003986

Heliga Trefaldighets kyrka (hette tidigare Gefle kyrka) är centralt belägen i Gävle vid Gavleån. Den tillhör Gävle församling i Uppsala stift.

Kyrkobyggnaden

Nuvarande kyrkobyggnad invigdes 1654 efter en medeltida kyrka som eldhärjats. Man hade sedan slutet av 1630-talet försökt bygga upp kyrkan, men fått mura om den flera gånger. Markförhållandena var nämligen besvärliga och kyrkan fick klara sig utan det torn man planerat för. Allt eftersom uppstod sprickor i väggarna till följd av sättning. Ett flertal experter, däribland Christopher Polhem, togs in för att försöka åtgärda problemen. 1728–1729 murade Jonas Fristedt från Stockholm, ålderman i Murmästareämbetet, om valven i södra skeppet. Gävles stadsmurmästare Daniel Lundquist reparerade olika skador och byggde ett vapenhus 1761. Han lyckades också bygga kyrktornet 1779–1781, men var tvungen att använda strävpelare.[1] Först vid restaureringen 1936-38 fick man ordning på instabiliteten.[2] Idag kan man se att tornet lutar flera grader.[3] 3 juni 2007 föll den 200 kg tunga klockkläppen ut från kyrktornet och var nära att träffa en människa. Kläppen återställdes några månader senare.[4]

Vid en kyrkostämma i april 1888 beslöts att en omfattande inre renovering skulle göras. Norra och södra läktarna skulle tas bort, hela kyrkan skulle oljemålas, ingenjörerna Luth och Rosén skulle dra in elektriskt ljus, läktaren i sakristian skulle byggas om och minskas, kyrkans golv skulle få cementmosaik, orgelläktaren restaureras, fönstrena skulle få kulörta engelska råglas, epitafier och ljuskronor skulle restaureras och innanfönster skulle skaffas m. m.[5]

Inventarier

Kyrkan är mest känd för altaruppsatsen och predikstolen, båda tillverkade av Ewerdt Friis. Han påbörjade sitt arbete med dessa 1657 och höll på flera år med dem. De var dock omålade fram till 1746, då de färglades i blått, grått och guld. På 1880-talet tillkom den svarta och guldfärgade påmålning man ser idag. Friis dog 1672 och begravdes inne i kyrkan.[1]

Orglar

Manual Ryggpositiv Pedal Övrigt
Kvintadena 16' Gedackt 8' Untersats 16' Cymbelstjärna
Principal 8' Principal 4' Principal 8'
Spetsflöjt 8' Kvintadena 8' Gedackt 8'
Salcinal 8' Principal 4' Oktava 4'
Oktava 4' Oktava 2' Rauskvint 2'
Kvinta 3' Sesquialtera II Mixtur IIII
Oktava 2' Scharf III Basun 16'
Mixtur IIII Vox humana Trumpet 8'
Cymbal II
Trumpet 8'
Huvudverk (I) Svällverk (II) Bröstverk (III) Pedal Koppel
Gedacktpommer 16' Borduna 16' Gedackt 8' Principal 16' II/I
Principal 8' Principal 8' Kvintadena 8' Subbas 16' III/I
Rörflöjt 8' Flûte Harmonique 8' Principal 4' Kvinta 10 2/3' III/II
Oktava 4' Gamba 8' Koppelflöjt 4' Oktava 8' I/P
Spetsflöjt 4' Oktava 4' Waldflöjt 2' Gedackt 8' II/P
Kvinta 2 2/3' Traversflöjt 4' Kvinta 1 1/3' Oktava 4'
Oktava 2' Nasat 2 2/3' Sesquialtera 2 chor Hålflöjt 4'
Cornett 3 chor Blockflöjt 2' Scharf 3-4 chor Nachthorn 2'
Mixtur 6-8 chor Ters 1 3/5' Vox Humana 8' Mixtur 6 chor
Trumpet 8' (en Chamade) Oktava 1' Rörskalmeja 4' Basun 16'
Mixtur 5 chor Tremulant Trumpet 8'
Cymbel 3 chor Trumpet 4'
Fagott 16'
Oboe 8'
Tremulant

Kororgel

  • Kororgeln från 1971 är också byggd av Grönlunds Orgelbyggeri.

Diskografi

Inspelningar av musik framförd på kyrkans orglar.

Söderbystenen

Söderbystenen

Söderbystenen är en runsten från mitten av 1000-talet, ursprungligen rest i Söderbyn. Stenen är ristad av Åsmund Kåresson (1020-1050 e. Kr) till minne av Egil (Ihilp), vilken ska ha dödats under ett krigståg till Finland. Den flyttades från Söderbyn 1895 och finns nu i kyrkans vapenhus. Vid den ursprungliga platsen, Södertull, i Söderbyn har en replika rests.[11]

Texten på Söderbystenen lyder:

Bruse lät resa denna sten efter Ihilp sin broder .

Och han blev död i Tavastland då Bruse förde då landskapets ledung efter sin broder. Han hade farit med Fröger Gud Hjälpe hans själ och Guds moder! Sven och Åsmund de ristade

– SBF Jansson 1981, citerad i Carlestam, sid. 13

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Bonnier, Ann Catherine; Hägg, Göran; Sjöström, Ingrid; Gezelius, Malin (2008). ”Gävle – Heliga Trefaldighets kyrka”. Svenska kyrkor: en historisk reseguide. Stockholm: Medström. sid. 392–393. Libris 10867351. ISBN 978-91-7329-015-9 
  2. ^ Carlestam, sid 12
  3. ^ Carlestam, sid 9
  4. ^ Carlestam, sid 25
  5. ^ ”Gefle kyrka skall restaureras. Så beslöt församlingen i tisdags med anmärkningsvärd offervillighet på en kyrkstämma.”. Stockholms Dagblad. Notis 6:e kolumn under "Kyrkligt". 13 april 1888. https://tidningar.kb.se/2811213/1888-04-13/edition/147683/part/1/page/3/?newspaper=STOCKHOLMS%20DAGBLAD&from=1888-04-13&to=1888-04-13. Läst 11 januari 2023. 
  6. ^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 220.
  7. ^ Gävle Heliga Trefaldighet (X) LIa:4 (1741-1751) Sida: 32-34, 56, 64-80, 90, 96-113, 51-52
  8. ^ ”Ny orgel.”. Fäderneslandet, notis 4:e kolumn längst ner. 9 juli 1890. https://tidningar.kb.se/2605199/1890-07-09/edition/157844/part/1/page/2/?newspaper=F%C3%84DERNESLANDET&from=1890-07-09&to=1890-07-09. Läst 10 januari 2023. 
  9. ^ ”Gefle kyrkas nya orgel byggd af orgelfirman Setterquist & Son i Örebro.”. Norrlandsposten, artikel 3:e kolumn. 7 juli 1890. https://tidningar.kb.se/2565326/1890-07-07/edition/146891/part/1/page/2/?newspaper=NORRLANDSPOSTEN&from=1890-07-07&to=1890-07-07. Läst 11 januari 2023. 
  10. ^ ”Heliga trefaldighets Orgeln”. Grönlunds Orgelbyggeri. http://www.gronlunds-orgelbyggeri.se/instrument/heliga-trefaldighets-orgeln/. Läst 11 oktober 2021. 
  11. ^ Carlestam, sid. 13

Vidare läsning

Externa länkar