Havsörnar
| Havsörnar | |
 Vithövdad havsörn (Haliaeetus leucocephalus) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hökfåglar Accipitriformes |
| Familj | Hökar Accipitridae |
| Släkte | Havsörnar Haliaeetus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Haliaeetus | |
| Auktor | Savigny, 1809 |
Se även artikeln om Havsörn
Havsörnar (Haliaeetus) är ett släkte inom familjen hökar (Accipitridae).
Havsörnar är bland de största örnarna både vad beträffar vikt och vingspann, även om vissa andra örnar, som exempelvis kungsörn och kejsarörn, är jämförbara. Den största havsörnen är jättehavsörn, Haliaeetus pelagicus. Havsörnar har mycket kraftiga näbbar och klor. De livnär sig huvudsakligen på fisk men många arter äter också as.
Systematik
Släktet Haliaeetus är möjligtvis ett av de äldsta fågelsläktena som fortfarande existerar. Fossilet DPC 1652 funnet i ett lager från tidig oligocen, cirka 33 miljoner år sedan, i Egypten visar likheter med dagens havsörnar.[1] Släktet fanns med säkerhet redan under mellersta miocen (12-16 miljoner år sedan).[2]
Havsörnar är inte nära släkt med andra stora örnar som kungsörnen. Istället står de nära gladorna i Milvus och Haliastur och tillsammans bildar de en systergrupp till vråkarna.
DNA-studier har visat att de två arterna av fiskörnar traditionellt placerade i släktet Ichthyophaga istället är en del av gruppen havsörnar. De inkluderas därför i släktet Haliaeetus av de tongivande taxonomiska auktoriteterna Clements et al och IOC.[3][4] Vissa, som BirdLife International, behåller dock än så länge den traditionella indelningen.
Arter i släktet
Nedanstående lista följer Clements et al.[3]
- Vithövdad havsörn (Haliaeetus leucocephalus)
- Havsörn (Haliaeetus albicilla)
- Bandhavsörn (Haliaeetus leucoryphus)
- Jättehavsörn (Haliaeetus pelagicus)
- Salomonfiskörn (Haliaeetus sanfordi)
- Skrikfiskörn (Haliaeetus vocifer) - förekommer i Afrika söder om Sahara.
- Vitbukig fiskörn (Haliaeetus leucogaster)
- Madagaskarfiskörn (Haliaeetus vociferoides) - endemisk för Madagaskar.
- Mindre fiskörn (Haliaeetus humilis)
- Gråhuvad fiskörn (Haliaeetus ichthyaetus)
Inom släktet finns det tre uppenbara artpar, ibland beskrivna som superarter: havsörn och vithövdad havsörn, vitbukig fiskörn och salomonfiskörn, samt skrikfiskörn och madagaskarfiskörn.[5] Alla dessa par består av en art som i adult dräkt har vitt huvud medan den andra har mörkt huvud.
Referenser
Noter
- ^ Rasmussen, D., Tab, O., Storrs, L., & Simons, E. L. (1987). Fossil Birds from the Oligocene Jebel Qatrani Formation, Fayum Province, Egypt. Smithsonian Contributions to Paleobiology 62: 1-20. PDF Fulltext (file size 8.1 MB)
- ^ Lambrecht, K. (1933). Handbuch der Palaeornithologie. Gebrüder Bornträger, Berlin.
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Wink, M.; Heidrich, P.; Fentzloff, C. (1996). ”A mtDNA phylogeny of sea eagles (genus Haliaeetus) based on nucleotide sequences of the cytochrome b gene” (PDF). Biochemical Systematics and Ecology 24 (7–8): sid. 783–791. doi:. http://www.uni-heidelberg.de/institute/fak14/ipmb/phazb/pubwink/1996/20_1996.pdf.
Källor
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom