Hagioskop (från grekiskans άγιος, hagios, "helig", och σκοπεῖν, skopein, "att se", "att betrakta") är en öppning i väggen i en medeltidskyrka som möjliggjorde att delta på gudstjänsten från utsidan, till exempel sjuka personer som inte fick smitta resten av församlingen. En sådan glugg kan även vara placerad i en vägg inne i kyrkan.^[1]

• Atlingbo kyrka, Gotland: Bönekammare i tornets södra mur med trepassformat hagioskop mot öster.
• Bro kyrka, Gotland: Bönekammare vid tornets södra sida med fyrpassformat hagioskop mot koret.
• Endre kyrka, Gotland: Tidigare bönekammare av med samma placering som Bro och Martebo.
• Granhults kyrka, Småland: Urtagning mellan två stockar i korets södra vägg.
• Husaby kyrka, Västergötland: I korets södra vägg.
• Martebo kyrka, Gotland: Bönekammare vid tornets södra sida med trepassformat hagioskop mot koret.
• Munktorps kyrka, Västmanland: I vapenhuset.
• Strängnäs domkyrka, Södermanland: Vårfrukoret.
• Vall kyrka, Gotland: En bönekammare med hagioskop in mot tornets bottenvåning.
• Visby, Drottens kyrkoruin, hagioskop i östra delen av långhusets södra och norra sidor, vända mot sidoaltarna.
• Vireda kyrka, Småland: Ett runt hål i långhusets sydvägg.
• Vreta klosters kyrka, Östergötland: Genom ett hagioskop i yttermuren till Stenkils gravkapell söder om klosterkyrkan kan man västerifrån se kapellets altare.
• Väskinde kyrka, Gotland: En liten bönekammare i tornets södra mur med trepassformat hagioskop mot koret.

• Marian Ullén: Medeltida träkyrkor I – Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland, sid. 26–28 & 130–133, Riksantikvarieämbetet, Stockholm 1983, ISBN 91-7192-544-9
• Nationalencyklopedin, multimedia 2000 plus

• Wikimedia Commons har media som rör Hagioskop.
  Bilder & media
• Hagioskop (Historiska världar)
• Bild på hagioskåp i Bro kyrka, Gotland