Gyldenstierne (Gyllenstierna)
Heraldiskt vapen Stamvapen för ätten Gyldenstierne
Känd sedan	1314
Stamfar	Niels Eriksen till Ågård [1]
Sätesgård	Ågård [2]
Utgrenad i	Gyllenstierna af Nynäs 1569 friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm nr 3
Adel i Danmark
Naturaliserad	Uradel [3]
Värdighet	adlig
Länk URL	Sida på adelsforeningen.dk
† Utslocknad i Danmark
Utslocknad	1729
Svärdssidan	Laurids Ulfeld Gyldenstierne (1665–1729)

Gyllenstierna eller Gyldenstierne är en dansk uradlig ätt som gav upphov till två svenska grenar på 1440- och 1660-talen, den första från Timlinjen och den andra från Restruplinjen. I Sverige dog den adliga ätten ut 1654, men den hade dessförinnan utgrenats i en friherrlig gren,^{[förtydliga]} Gyllenstierna af Lundholm, vilken fortlever som enda ätt.^[4]. Denna gren utgrenades i sin tur i både friherrliga och grevliga ätter, som fortlever.

En annan, numera utdöd gren av den danska ätten, Gyllenstierna af Svaneholm, introducerades 1664 på svenska riddarhuset efter Skånes införlivande med Sverige, men denna gren utslocknade år 1705.

Under huvuddelen av 1600-talet var ätten Gyllenstierna månghövdad och representerad i det svenska riksrådet. Den politik ättens medlemmar i regel förde var för kungligt envälde och reduktion, och mot högadeln som ätten, något motsägelsefullt, själv måste anses ha tillhört.

Familjens släktnamn förekommer, i form av Guildenstern, i William Shakespeares Hamlet.^[5]

Den danska ätten Gyldenstierne fick sin gryning på den danska släktens stamgård Ågård i Kettrup Sogn söder om Fjerritslev i Jammerbugts kommun på Jylland, enligt sägerna känd genom den storväxte hedningen Eric Långeben till Agaard. Hans son Eric Ericssen kristnades och fick sönerna Knut och Erik. En riddare Nils Eriksson till Aagaard på Jylland, nämnd i en handling från 1314, har ansetts vara son till Erik räknats som ättens första med säkerhet kända stamfader. Men den förste säkerställde anfadern är i stället Erik Nilsson som blev marsk före 1347 och levde ännu 1365.^[6]

1. Eric Långeben till Ågård
   1. Eric Ericssen
      1. Knud Eriksen
         1. Niels Knudsen
            1. NN Gyldenstjerne
         2. Erik Knudsen, gift med Anna Trefeld
            1. Niels Eriksen, gift med Edel Saltensee
               1. Susanne Nielsdatter, gift med Niels Iversen Rosenkrantz
               2. NN Nielsdatter, gift med Gotskalk Limbek
               3. Erik Nielsen, marsk. Gift med Cæcilie Pedersdatter
                  1. Cecilie Eriksdatter, gift med Bo Falk till Vallö
                  2. Niels Eriksen
                     1. Knud Nielsen till Restrup, gift med Anne Christensdatter
                     2. Peder Nielsen Gyldenstierne, länsman på Ribershus, gift med NN Gertsdatter Ulfstand
                     3. Erik Nielsen var gift med Gørvel (Gerver) Andersdatter Lunge, och de fick barnen:^[7]
                        1. Görvel Eriksdotter Gyllenstierna
                        2. Abraham Eriksson (Gyllenstierna)
                        3. Christina Eriksdotter
                        4. Kerstin Eriksdotter Gyllenstierna
                        5. Erik Eriksson (Gyllenstierna) den äldre, gift med Kristina Karlsdotter (Bonde), dotter till sedermera kungen Karl Knutsson och Birgitta Turesdotter (Bielke)
                           1. Karin Eriksdotter (Gyllenstierna) gift med Hans Åkesson (Tott).
                           2. Nils Eriksson Gyllenstierna, till Fågelvik
                           3. Karl Eriksson Gyllenstierna af Lundholm
                           4. Erik Eriksson Gyllenstierna till Fågelvik
                        6. Nils Eriksson Gyldenstierne (död 1484), danskt riksråd

Den danska ätten Gyldenstierne utslocknade år 1729, men före det naturaliserade två grenar på Svenska Riddarhuset, som Gyllenstierna af Svaneholm och Gyllenstierna af Nynäs vilka avslutar släkttavlan för ätten Gyllenstierna af Svaneholm nedan.

Gyllenstierna af Svaneholm
Heraldiskt vapen
Svaneholms slott
Inflyttad	1658, när Skåne blev svenskt
Förgrenad ur	danska ätten Gyldenstierne
Stamfar	Erik Hardenberg Gyldenstierne
Sätesgård	Svaneholms slott
Adlad	av Karl X Gustav
Sveriges riddarhus
Introducerad	1664
Grad	adlig ätt nr 29 (tidigare 41)
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad	1705
Svärdssidan	Axel Gyllenstierna, död 1705

Eric Hardenberg Gyldenstierne till Svaneholm i Skurups socken samt Karsholm (1622–1665) naturaliserad Gyllenstierna af Svaneholm, var dansk. Han föddes 1622 på Svaneholms slott, var hovjunkare vid danska hovet, tog avsked 1646 och var dansk ryttmästare tills han tog avsked ur dansk tjänst 1650. Han bosatte sig då på sitt gods. Vid freden i Roskilde 1658 blev Skåne svenskt, vilket även inkluderade godset som Eric Hardenberg Gyldenstierne bodde på. Eric Hardenberg Gyldenstierne hyllade konung Karl X Gustav och introducerades på grund av det och på grund av sitt gods på Svenska Riddarhuset, först under nummer 41 och senare under nummer 29, som Gyllenstierna af Svaneholm.

Gyllenstierna hade två söner, vilka båda var ryttmästare och förblev ogifta, Preben Gyldenstierne til Karsholm (1656–1677) och Axel Gyllenstierna, till Svaneholm, Karsholm, Brödda, Pugerup och Boalän. Efter Prebens död var Axel ensam ägare till Svaneholm. Axel dog ogift år 1705 på Svaneholms slott och är efter begravningsakt i Sankta Maria kyrka i Ystad gravsatt i kryptan i Skurups kyrka.

Med Axel Gyllenstiernas död utslocknade ätten Gyllenstierna af Svaneholm. Han hade testamenterat slottet till sin systerson Axel Julius Coyet, men hans syster Sofia lyckades få halva slottet genom en process. Denna halva köptes 1751 av friherren Gustaf Julius Coyet.

Utlämningar har gjorts i alla led.

Gyllenstierna af Nynäs
Heraldiskt vapen Gyllenstierna af Nynäs
Nynäs slott
Ursprung	Danmark
Inflyttad	till Sverige på 1440-talet
Förgrenad ur	Gyldenstierna
Stamfar	Carl Carlsson till Årås och Rossberg
Sätesgård	Nynäs slott
Sveriges riddarhus
Introducerad	1625 som Gyllenstierna af Nynäs
Grad	adlig ätt nr 9
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad	1654

Ätten introducerades på Svenska Riddarhuset år 1625 under adliga ätten Gyllenstierna af Nynäs nummer 9, vilken utslocknade år 1654.

Det danska riksrådet Erik Nilsson (död efter 1448) var 1435–36 unionskungens hövitsman i Stockholm. Dennes son Erik Eriksson till Fågelvik gifte sig med riksföreståndaren Karl Knutssons dotter, Kristina 1446, och blev senare svenskt riksråd. I äktenskap fick han bland andra sönerna Abraham Eriksson till Demstrup och Assarbo (far till väpnaren Påvel Gyllenstierna, gift med Anna Bese som var dotter till Nils Bese), Nils Eriksson (Gyllenstierna), fader till Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna), samt bröderna Erik och Eskil Nilsson (Gyllenstierna) vilka avrättades i Stockholms blodbad.^[8] och tredje sonen Erik Eriksson (Gyllenstierna) den yngre, död år 1502, som dubbades till riddare vid kung Hans kröning 1497.

Erik Eriksson (Gyllenstierna) den yngre var gift omkring 1493 med Anna Karlsdotter av Vinstorpaätten, från Vinsarp i Dalum. Hon var änka efter Erik Karlsson (Vasa), en nära släkting till Gustav Eriksson (Vasa) (senare kung av Sverige), och blev senare beryktad som "Pintorpafrun" på Ericsbergs slott.

Utlämningar har gjorts i alla led.

Gyllenstierna af Lundholm
Heraldiskt vapen
Lundholmen vid Lundholmssjön
Förgrenad ur	Gyllenstierna af Svaneholm
Upphöjd	1569 av kung Johan III vid hans kröning
Stamfar	Nils Göransson Gyllenstierna
Sätesgård	Lundholm i Vrigstads socken
Utgrenad i	1651 utdöda friherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg nr 18, 1674 Grevliga ätten Gyllenstierna af Björkesund och Helgo, Grevliga ätten G. af Fågelvik
Sveriges riddarhus
Introducerad	1625
Grad	friherrlig ätt nr 3
Länk URL	Sida på riddarhuset.se
Webbplats
http://www.gyllenstierna.org/

Stamfadern Nils Göransson af Lundholm var den första av ätten i Sverige som efter vapnet kallade sig Gyllenstierna. Han var son till Göran Eriksson (Gyllenstierna) till Fågelvik.

Redan 1569, före Riddarhusets tillkomst, hade Nils Göransson vid kung Johan III:s kröning i Uppsala 10 juli 1569 upphöjts till friherre af Lundholmen, och grundade ätten Gyllenstierna af Lundholm i Sverige, ibland kallad gamla Svenska Gyllenstierneätten ^[9]

Denna ätt introducerades på Svenska Riddarhuset år 1625 som friherrlig ätt Gyllenstierna af Lundholm nummer 3, och är den idag fortlevande ätten Gyllenstierna. Ätten har utgrenats i ett antal grenar, Vinstorpsgrenen som blev friherrlig 1651, två söner till Nils Göranssons sonson blev båda grundare av grevliga ätten Gyllenstierna av af Björksund och Helgö., och flera andra grenar erhöll grevlig värdighet, men de är alla utdöda.

Utlämningar har gjorts i alla led. Ägare av godset Lundholm i fetstil.

Friherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg
Heraldiskt vapen
Förgrenad ur	Friherrliga ätten Gyllenstierna af Lundholm
Upphöjd	1651
Sätesgård	Ulaborg (Uleåborg)
Utgrenad i	1687 utgrenade sig i utdöda grevliga ätterna Gyllenstierna af Ericsberg nr 24 och Gyllenstierna af Steninge nr 34.
Sveriges riddarhus
Introducerad	1651
Grad	friherrlig ätt nr 18
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad	1709
Svärdssidan	Eric Gyllenstierna till Nynäs död 1709 i slaget vid Poltava

Stamfadern Erik Karlsson Gyllenstierna (1602–1657), var sonsons son till Vintorpsgrenens stamfader Karl Eriksson (Gyllenstierna) och son till Carl Gyllenstierna af Lundholm, föddes 1602 och blev militär, riksråd 1636, generalguvernör 1642, Herre till Nynäs i Balinge socken och Ericsberg i Stora Malms socken, båda i Södermanland, samt Åras, Liminared, Gällenäs och Yxelshoff.

Erik Karlsson var volontär vid Konung Ludvig XIII:s Livgarde 1627, kung Gustav II Adolfs kammarherre 1630; sändebud till Ryssland 1634; riks-Kammarråd 1636; Landshövding över Karelen, Wiborg, Nyslott och Kymenegård 1637; Lantmarskalk på riksdagen i Stockholm 1641 och 1642, häradshövding i Jöskis härad i Finland samt Generalguvernör över Ingernanland, Kexholms län, Narva och Alentaka; riksråd 1645, och upphöjdes till friherre av Uleåborg i Ulo (Uleå) socken (Uleåborg) i Finland 1651 med nummer 18.

Hans son Konrad Gyllenstierna (1638–1684), var riddare och ämbetsman, friherre till Ulaborg, herre till Nynäs, Arta, Gimo, Räfvelstad, Knroeti, Johannisberg och Vartofta.), samt landshövding i Viborgs och Nyslotts län.

Konrad Gyllenstiernas son Eric Gyllenstierna till Nynäs var major och dog ogift 1709 i slaget vid Poltava och slöt ätten på svärdssidan.

Dessförinnan hade Konrads bröder upphöjts, hans bror Christoffer till greve Gyllenstierna af Ericsberg, och brodern Carl Gyllenstierna till greve Gyllenstierna af Steninge.

Fast ätten utslocknade efter tre generationer gav den upp till två utgrenade grevliga ätter, vilka båda två idag är utdöda.

Gyllenstierna af Ericsberg
Heraldiskt vapen
Förgrenad ur	Friherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg
Upphöjd	1687
Synonym	Vinstorpsgrenen
Sveriges riddarhus
Introducerad	1687
Grad	grevlig ätt nr 24
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad	1733
Svärdssidan	Carl Adolf till Ericsberg, död 1733

Grevlig ätt nr: 24, tillhör den ursprungliga riddarklassen. Utslocknad år 1733.^[10]

Stamfadern Kristofer Gyllenstierna af Ericsberg (1639–1705) var militär, riksråd 1681, överståthållare 1682, Friherre till Strömsbro i Svinstads socken, Östergötlands län samt herre till Ericslund, Tyresö, Farsta, Väsby, Gällenäs, Krapperup, Örja och Resitza.

Han föddes 1639 på Viborgs slott och var son till son Erik Karlsson Gyllenstierna, vilken tillhörde friherrliga Gyllenstierna af Ulaborg.

Gyllenstierna var guvernör över Västernorrland, kungligt råd 1681, överståthållare 1682 samt medlem av förmyndarregeringen 1697.

Han deltog förtjänstfullt i skånska kriget och tjänstgjorde bland annat under slaget vid Lund, där han ådrog sig inte färre än 19 blödande sår, och slaget vid Landskrona (1677). Han var med i slagen vid Halmstad och Lund, i vilket senare han fick nitton svåra blessyrer och låg så länge bland de fallna på slagfältet, att blodet nästan var förrunnet.

Kristofer Gyllenstierna upphöjdes 1687 i grevligt stånd med Ericsberg som grevskap. och introducerades 1689 under nr 24 med namnet Gyllenstierna af Ericsberg.

Han gifte sig 1696 med prinsessan Katarina av Pfalz-Zweibrücken, dotter till pfalzgreven Adolf Johan och kusin till kung Karl XI.

Kristofer Gyllenstierna dog 1705 i Stockholm, begraven i Tyresö kyrka Stockholms län.

Hans son Carl Adolf till Ericsberg, Strömsbro, Erikslund, Farsta, Väsby, Gällenäs, Krapperup och Örja föddes 1699 i Stockholm blev som ogift ihjälstucken i Karlskrona 1733 av kaptenlöjtnanten friherre Vilhelm Krassow.

Han begravdes samma år i Tyresö kyrka och slöt ätten på svärdssidan.

Gyllenstierna af Steninge
Heraldiskt vapen
Förgrenad ur	Friherrliga ätten Gyllenstierna af Ulaborg
Upphöjd	1687
Sveriges riddarhus
Introducerad	1687
Grad	grevlig ätt nr 34
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad	1723

Grevlig ätt nr: 34. Utslocknad år 1723.^[10]

Karl Gyllenstierna af Ulaberg (1649–1723) var son till friherre Erik Karlsson Gyllenstierna af Ulaborg.

Född 1649 var han friherre till Limmared i Tranemo socken, Älvsborgs län, herre till Algö i Överselö socken, Södermanlands län, Bjälkesta i Giresta socken, och Örnäs i Västra Ryds socken, samt Yxkullshof.

Han blev hovstallmästare 1672, riksråd, överstemarskalk och rikskammarråd 1687.

Samma år upphöjdes han till greve och erhöll grevskapet Steninge i Ärlinghundra-Husby socken, i Stockholms län.

Han introducerades 1689 under nr 34 och namnet greve Gyllenstierna af Steninge.

Gyllenstierna var ledamot av defensionskommissionen 1700, avgick från rikskammarrådsämbetet 1711, var president i Svea hovrätt 1718, Åbo akademis kansler 1719.

Karl Gyllenstierna var gift 1706 på Ulriksdals slott med friherrinnan Anna Maria Soop af Limingo, men dog barnlös 1723 i Stockholm och slöt själv sin grevliga ätt.

Han jordfästes samma år i Riddarholmskyrkan, och är begraven i Wachtmeisterska graven i Ytterselö kyrka i Södermanlands län, där hans vapen uppsattes.

Gyllenstierna af Fogelvik
Heraldiskt vapen
Fågelvik
Förgrenad ur	Gyllenstierna af Lundholm
Upphöjd	1706 grevlig
Stamfar	Nils Gyllenstierna af Lundholm
Sätesgård	Fågelvik
Sveriges riddarhus
Introducerad	1719 (1713)
Grad	grevlig ätt nr 47
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad	1720

Grevlig ätt nr: 47. Utslocknad år 1720.^[10]

Riksrådet och generalen av kavalleriet sedermera fältmarskalken och presidenten i Krigskollegium friherre Nils Karlsson Gyllenstierna af Lundholm (1648–1720), Han var son till Carl Gyllenstierna af Lundholm.

Han blev kungligt råd 1705, och upphöjdes i grevlig värdighet 20 juni 1706, i Huvudkvarteret Jaroslavice i Wolhynien av kung Karl XII.

Han introducerades 17 december 1713 (vilket senare skulle räknas som 1719 p.g.a bytet till Gregoriansk kalender 1753) under nr 47 med namnet greve Gyllenstierna af Fogelvik.

Han slöt själv ätten Gyllenstierna af Fogelvik på svärdssidan 30 mars 1720, och hans dotter ärvde Fågelvik.

Karl Knutsson (Bonde) tycks ha gett bort Fågelvik till sin dotter Kristina omedelbart efter hennes bröllop (1446) med riddaren Erik Eriksson till Fågelvik, stamfader för svenska ätten 'Gyllenstierna, i vars ägo Fågelvik var till början av 1700-talet, då det genom greve Nils dotters giftermål (1711) med greve Arvid Horn senare kom till ätten Horn af Kanckas.

• Knud Henriksen Gyldenstierne d.ä. (död 1469), danskt riksråd
• Knud Pedersen Gyldenstierne (död 1552), danskt riksråd
• Knud Henriksen Gyldenstierne d.y. (död 1568), danskt riksråd och biskop
• Mogens Gyldenstierne (1481–1569), dansk riksråd, befälhavare över danska flottan
• Axel Knudsen Gyldenstierne (ca 1542–1603), riksråd, ståthållare i Norge
• Erik Eriksson (Gyllenstierna) d.ä. (död 1477 eller 1478), stamfader för den svenska grenen av ätten Gyllenstierna
  • Erik Eriksson (Gyllenstierna) d.y. (–1502)
    • Karl Eriksson (Gyllenstierna) (–1541), stamfader för Vinstorpsgrenen av ätten, riksråd.
    • Göran Eriksson (Gyllenstierna) (–1576). stamfader för Fågelviksgrenen av ätten, riksråd.
  • Nils Eriksson (Gyllenstierna) (död 1495), riksråd.
    • Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) (–1559), maka till Sten Sture den yngre
• Mary-Anne Gyllenstierna (1926–2012), donator, maka till fabrikören Bertil Weitz

• 
  af Björkesund och Helgo, 1674, Johan och Nils Göransson Gyllenstierna
• 
  af Steninge, 1687, Karl Gyllenstierna.
• 
  af Ericsberg, 1682, Kristofer Gyllenstierna.
• 
  af Fogelvik, 1706, Nils Karlsson Gyllenstierna.

Noter

Källförteckning

• Gyllenstierna i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
• Gyllenstierna i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
• https://runeberg.org/anrep/2/0141.html
• http://www.gyllenstierna.org/pdf/attatavla.pdf

• Wikimedia Commons har media som rör Gyllenstierna.
  Bilder & media