Gustav Mosesson
| Gustav Mosesson | |
 | |
| Född | 6 november 1877[1][2][3] Kvistbro församling[1][2][3], Sverige |
|---|---|
| Död | 21 juni 1965[1][3] (87 år) Lidingö församling[1][3], Sverige |
| Begravd | Lidingö församlings kyrkogård[4] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[1][2][3], frikyrkoman[1][2] |
| Befattning | |
| Rektor[1] Andrakammarledamot, Stockholms läns valkrets (1925–1933)[1][2][3] Andrakammarledamot, Stockholms läns valkrets (1937–1951)[1][3] | |
| Politiskt parti | |
| Frisinnade folkpartiet (–)[3] Folkpartiet (–)[3] | |
| Släktingar | Ester Mosesson (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Gustav Adolf Mosesson (i riksdagen kallad Mosesson i Lidingö), född 6 november 1877 i Svartå, Kvistbro socken[5] i Örebro län, död 21 juni 1965 på Lidingö, var en svensk skolman och politiker (folkpartist).
Gustav Mosesson verkade vid Svenska missionsförbundets missionsskola på Lidingö 1910–1943, bland annat som rektor 1912–1937. Han var också styrelseordförande för Svenska Morgonbladet 1933–1943 och valdes till Svenska Missionskyrkans Ungdom förste ordförande då organisationen bildades 1910. Även nykterhetsfrågan engagerade honom, och han var styrelseordförande för De kristna samfundens nykterhetsrörelse 1920–1930 och för Nykterhetsvännernas landsförbund 1926–1931.
Gustav Mosesson var inflytelserik liberal politiker i Stockholms län, och var ordförande för Frisinnade landsföreningens länsförbund i Stockholm 1927–1934 och därefter för det återförenade Folkpartiet 1934–1948.
Han var riksdagsledamot i andra kammaren för Stockholms läns valkrets 1925–1933 samt 1937–1951, fram till 1933 för Frisinnade folkpartiet och därefter för Folkpartiet. I riksdagen hade han ett stort antal utskottsuppdrag, bland annat som ordförande för andra kammarens första tillfälliga utskott 1929–1933. Han engagerade sig främst i skol- och religionsfrågor, men av hans övriga initiativ kan nämnas en interpellation 1949 om att Sverige i Förenta Nationerna skulle stödja Eritreas återförening med Etiopien[6]. I riksdagen skrev han 48 egna motioner flera om utbildning[7], om religiösa[8] och etiska frågor samt om kommunala angelägenheter, men även om understöd för enskild person[9].
Gustav Mosesson är begravd på Lidingö kyrkogård. Han var bror till skolledaren Ester Mosesson (1891–1966).
Mosesson utgav 1954 en självbiografi: "Mitt livs mosaik", på Svenska Missionsförbundets förlag.
Källor
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 1 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, sidorna 255-256
Noter
- ^ [a b c d e f g h i] Gustav A Mosesson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 9521, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 5 Lindorm-O, vol. 5, Albert Bonniers Förlag, 1949, s. 339, läs onlineläs online, läst: 25 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 255, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABge7w, läst: 23 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Gravar.se, läs online, läst: 29 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Mosesson, Gustaf i Svenska män och kvinnor (1949)
- ^
Riksdagsdokument EA9O19 /
- Riksdagens protokoll 1949:19 Andra kammaren , lördagen 21 maj 1949 - Svar på interpellation ang. vissa spörsmål rörande den italienska kolonien Eritrea.
- ^ Riksdagsdokument EB2O463 / - Motion 1950:463 Andra kammaren , 4 mars 1950 - Av herr Mosesson m. fl., i anledning av Kungl. Maj.ts proposition, nr 70, angående riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling.
- ^ Riksdagsdokument DZ2O104 / - Motion 1938:104 Andra kammaren , 5 december 1938 - Av herr Mosesson, angående de inom statskyrkans ram existerande fria evangeliska samfundens rättsliga ställning m. m.
- ^ Riksdagsdokument DN2O68 / - Motion 1926:68 Andra kammaren , 8 januari 1926 - Av herr Mosesson m. fl., om årligt understöd åt änkan Matilda Nyberg.
|