Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Gunnar Ericsson (företagare)

Gunnar Ericsson
Född29 juni 1919[1][2]
Ulrika Eleonora församling[1][2], Sverige
Död24 december 2013[1] (94 år)
Brunnby församling[1], Sverige
BegravdBrunnby kyrka[3]
Medborgare iSverige
Utbildad vidHandelshögskolan i Stockholm
SysselsättningAffärsman[2], politiker[2]
Befattning
Andrakammarledamot, Östergötlands läns valkrets (1969–1970)[2]
Ledamot av Sveriges riksdag
1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Östergötlands läns valkrets (1971–1973)[4][5][2]
Politiskt parti
Folkpartiet[2]
MakaStina Henning
(g. 1947–2013; hans död)
FöräldrarElof Ericsson[2]
SläktingarElof Ericsson (far)
Uno Henning (svärfar)
Eva Henning (svägerska)
Utmärkelser
Storkorset av den medborgerliga förtjänstorden (1992)[6]
Redigera Wikidata

Gunnar Lennart Wilhelm Ericsson i riksdagen kallad Ericsson i Åtvidaberg, född 29 juni 1919 i Kungsholms församling i Stockholm,[7] död 24 december 2013[8] i Mölle, Brunnby församling, Skåne län[9][10], var en svensk företagsledare, idrottsledare och folkpartistisk politiker.

Biografi

Bakgrund och yrkesliv

Gunnar Ericsson var son till politikern och industrimannen Elof Ericsson och Olga Fröding. Han avlade studentexamen i Sigtuna 1938 och tog officersexamen 1941.[11] Han blev civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm år 1946 och började därefter arbeta under sin far vid AB Åtvidabergs Industrier (senare Facit AB). Gunnar Ericsson var vd 1957–1970 och därefter styrelseordförande 1970–1978. År 1972 hamnade Facit AB i en djup ekonomisk kris och Ericsson blev tvungen att tillsammans med de andra ägarna att sälja det krisdrabbade företaget till Electrolux. Styrelsen byttes ut efter Electrolux köp, men Gunnar Ericsson kvarstod som styrelseordförande till 1978. Den reella makten över bolaget låg dock hos Electrolux-chefen Hans Werthén och Anders Scharp.[12]

Politik

Han var riksdagsledamot 1969–1972 för Östergötlands läns valkrets (fram till 1970 i andra kammaren). I riksdagen var han bland annat suppleant i bankoutskottet och i bevillningsutskottet 19691970. Som riksdagspolitiker engagerade han sig inte minst i skilda näringslivsfrågor, såsom momsregler, konkurrensfrågor och investeringar i u-länder.

Hedersuppdrag

Ericsson invaldes 1970 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien. Gunnar Ericsson hade också många uppdrag inom idrottsrörelsen, bland annat som ordförande i Svenska Fotbollförbundet 1970–1975 och som ledamot av Internationella olympiska kommittén (IOK) 1965–1996. Han var från 1996 hedersledamot i IOK.

Familj och privatliv

Gunnar Ericsson var från 1947 till sin bortgång gift med Stina Henning (1927–2017),[13] dotter till skådespelaren Uno Henning och Ragni Frisell samt halvsyster till skådespelaren Eva Henning. De fick barnen Anders 1948, Christina 1949, Thomas 1951, Mats 1952, Staffan 1955 och Eva 1961.[11]

Från 1980 bodde Gunnar Ericsson i Mölle i Höganäs kommun. Han är begraven på Brunnby kyrkogård.[14]

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 12 september 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 64, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgahQ, läst: 4 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gravar.se, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Riksdagens protokoll 1973:1 (10-16 januari 1973), 31 december 1973, läs online, läs online och läs online, läst: 24 december 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ BOE-ID: BOE-A-1992-20994.[källa från Wikidata]
  7. ^ Sveriges befolkning 1990: Ericsson, Gunnar Lennart Wilhelm
  8. ^ Expressen
  9. ^ Dödsannons Helsingborgs Daglad 2014-01-04 Läst 2014-01-07
  10. ^ Sökning på Ratsit.se 26 december 2013: Ericsson, Gunnar Lennart Wilhelm
  11. ^ [a b] ERICSSON, GUNNAR L V, direktör, Åtvidaberg i Vem är Vem? / Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge 1965, sidan 316
  12. ^ Petersson, sidan 255 och följande
  13. ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet 26 februari 2017 sid.31
  14. ^ Gravar.se Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.