Georg I av Grekland
Georg I | |
---|---|
Regeringstid | 30 mars 1863 - 18 mars 1913 |
Kröning | Ej krönt |
Företrädare | Otto I |
Efterträdare | Konstantin I |
Valspråk | Folkets kärlek, min styrka |
Gemål | Olga Konstantinovna av Ryssland |
Barn | Konstantin I, kung av Grekland Prins Georg av Grekland Alexandra, storfurstinna av Ryssland Prins Nikolaos av Grekland Maria, storfurstinna av Ryssland Prinsessan Olga av Grekland Prins Andreas av Grekland Prins Christoffer av Grekland |
Ätt | Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg |
Föräldrar | Kristian IX av Danmark Louise av Hessen-Kassel |
Född | 24 december 1845 Gula palatset, Köpenhamn, Danmark |
Namnteckning | |
Död | 18 mars 1913 (67 år) Thessaloníki, Grekland |
Georg I av Grekland (grekiska Γεώργιος A΄, Geórgios I), född 24 december 1845 i Köpenhamn, död 18 mars 1913 i Thessaloníki (mördad), var kung av Grekland 1863–1913.
Uppväxt
Georg föddes som prins Vilhelm av Danmark och andre son till Kristian IX av Danmark och Louise av Hessen-Kassel. Han var bror till bland andra Alexandra av Danmark, gift med Edvard VII av Storbritannien och Dagmar av Danmark, gift med Alexander III av Ryssland.
Kung av Grekland
Vid en stormaktsöverenskommelse 1863 i London mellan Storbritannien, Ryssland och Frankrike valdes han som sjuttonåring till kung av Grekland. Med en kungason från det neutrala Danmark på tronen hoppades man på lugn och ro i Grekland, som på den tiden var ett av Europas besvärligaste och oroligaste hörn. Tre månader senare installerades han på den grekiska tronen.
Den okonstlade, tillgänglige och godlynte Georg vann snart starka sympatier, vilket bidrog till att Storbritannien överlämnade Joniska öarna till Grekland 1864. Sedan en ny författning antagits, höll sig Georg strikt till den parlamentariska regeringsformen och ställde kungamakten utanför partistriderna, vilket dock inte hindrade att han gjorde personliga insatser för att förbättra Greklands handel och sjöfart. Under nästan hela sin regering var Georg utsatt för en skarp kritik från de erövringslystna så kallade ultrahellenerna, som ansåg att Georg försummade utrikespolitiken. Georg gjorde dock stora insatser för Greklands anseende vid stormaktshoven. Georgs insatser vid det fredliga förvärvet av Thessalien 1881 och införandet av den självständiga förvaltningen på Kreta 1898. Georg lyckades flera gånger förhindra huvudlösa anfall mot Osmanska riket och stödde inte de grekiska insatserna på Kreta som ledde till Grekisk-turkiska kriget 1897.[1]
År 1911 kom kretensaren Venizelos till makten genom en officersrevolt och militärdiktatur infördes i Grekland. I oktober 1912 förklarade Grekland krig mot Osmanska riket och inledde därmed första Balkankriget.
Georg mördades av en anarkistisk skollärare på öppen gata, då han gjorde sitt intåg i det av osmanerna tidigare ockuperade Thessaloniki 1913 .
Familj
Georg gifte sig den 27 oktober 1867 i S:t Petersburg med storfurstinnan Olga Konstantinovna av Ryssland (1851–1926), brorsdotter till Alexander II av Ryssland
Barn
- Konstantin I av Grekland (1868–1923)
- Georg av Grekland och Danmark (1869–1957), regent på Kreta 1898–1906, gift 1907 med Marie Bonaparte, dotter till Roland Bonaparte
- Alexandra av Grekland och Danmark (1870–1891), gift med storfurst Paul av Ryssland
- Nikolaos av Grekland och Danmark (1872–1938), gift med storfurstinnan Helena Vladimirovna av Ryssland
- Maria av Grekland och Danmark (1876–1940), gift med 1) storfurst Georg Michailovitj av Ryssland
- Olga av Grekland och Danmark (1880–1880)
- Andreas av Grekland och Danmark (1882–1944), gift med Alice av Battenberg
- Christoffer av Grekland och Danmark (1888–1940), gift med 1) Nancy Stewart 2) Francoise av Bourbon-Orléans
Anfäder
Karl Anton August av Holstein-Beck | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fredrik Karl Ludvig av Holstein-Beck | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Frederica av Dohna-Schlobitten | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Wilhelm av Beck-Glücksburg | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Karl Leopold, greve av Schlieben | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Friederike av Schlieben | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Maria Eleonore av Lehndorff | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristian IX av Danmark | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fredrik II av Hessen-Kassel | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Karl II av Hessen-Kassel | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Maria av Storbritannien | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Louise Karolina av Hessen-Kassel | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fredrik V av Danmark | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Louise av Danmark | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Louise av Storbritannien | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Georg I av Grekland | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fredrik II av Hessen-Kassel | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fredrik III av Hessen-Kassel | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Maria av Storbritannien | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Wilhelm av Hessen-Kassel | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Karl Wilhelm av Nassau-Usingen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Caroline av Nassau-Usingen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Karoline Felizitas von Leiningen-Dagsburg | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Louise av Hessen-Kassel | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fredrik V av Danmark | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Arvprins Fredrik av Danmark | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Louise Charlotta av Danmark | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ludvig Fredrik I av Schwarzburg-Rudolstadt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Anna Sophie av Schwarzburg-Rudolstadt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Charlotte Sophie av Saxe-Coburg-Saalfeld | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Referenser
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
Företrädare: Otto I |
Grekiska kungar | Efterträdare: Konstantin I |
|