Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Gela (geologi)

Kvartär
de senaste 2,58 miljoner åren
Period
(System)
Epok
(Serie)
Ålder
(Etage)
Miljoner
år sedan
Kvartär Holocen Meghalaya 0,004–0,000
Northgrip 0,008–0,004
Greenland 0,012–0,008
Pleistocen Övre 0,129–0,012
Chiba 0,774–0,129
Calabria 1,80–0,774
Gela 2,58–1,80
Neogen Pliocen Piacenza tidigare

Gela eller Gelasium är en geologisk tidsålder som varade för cirka 2,6–1,8 miljoner år sedan.

Den Internationella stratigrafiska kommissionen fastställde 2009 att perioden kvartär ska börja redan vid gelatidens början, för cirka 2,6 miljoner år sedan, eftersom det framkommit att de första kvartära isarna bredde ut sig på norra halvklotet under gela. Därmed blev gela den äldsta åldern och nedersta etagen av kvartär och pleistocen. Före 2009 ansågs tertiär, neogen och pliocen sträcka sig ända fram till gelatidens slut för 1,8 miljoner år sedan.[1]

Åldern är uppkallad efter staden Gela på Sicilien.

I Sverige finns inga kända avlagringar från gelatiden. Djuphavssediment kring Skandinavien uppvisar dock material som måste ha kommit från kalvade isberg. Det är därför troligt att fjällkedjan Skanderna och dess närmaste omgivningar var täckta av is under gelas kalla skeden.[2] Vid studier av klimatutvecklingen i norra Europa delas gela in i två delar:[3][4]

  • Pretegelen, cirka 2,6–2,2 miljoner år sedan. Under Pretegelen inträffade ett tiotal istider.
  • Tegelen, cirka 2,2–1,8 miljoner år sedan. Klimatet var i genomsnitt något varmare under Tegelen, men även då inträffade ett tiotal istider.
Kvartär
Klimatskeden i Norra Europa
Glacial /
Interglacial
Stadial / Kron
Syreisotopstadium, MIS
Tusental
år sedan
Flandern
(Holocen)
värmetid

MIS 1
Subatlantisk tid 2,6–0,0
Subboreal tid 5,8–2,6
Atlantisk tid 9,0–5,8
Boreal tid 9,9–9,0
Preboreal tid 11,7–9,9
Weichsel

istid
Yngre dryas 13–11,7
Alleröd 14–13
Äldre dryas 14
Bölling 15–14
Äldsta dryas 16–15
Weichsels huvudfas
MIS 2
24–16
Mellersta Weichsel
MIS 4–3
70–24
Odderade - MIS 5a 80–70
Rederstall - MIS 5b 90–80
Brörup - MIS 5c 100–90
Herning - MIS 5d 115–100
Eem Eem - MIS 5e 126–115
Saale
istid
Warthe - MIS 6
Drenthe - MIS 6
200–126
Dömnitz - MIS 7 240–200
Fuhne - MIS 8 300–240
Holstein MIS 9 320–300
Elster MIS 10 380–320
Cromer MIS 21–11 860–380
Bavel MIS 63–22 1800–860
Menap
Waal
Eburon
Tegelen MIS 103–64 2600–1800
Pretegelen

Källor

  1. ^ Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist, Maurits Lindström: Sveriges geologi, sid 435, Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-05847-4.
  2. ^ Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist, Maurits Lindström: Sveriges geologi, sid 438, Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-05847-4.
  3. ^ Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist, Maurits Lindström: Sveriges geologi, sid 434, Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-05847-4.
  4. ^ Deutsche Stratigraphische Kommission, Stratigraphische Tabelle von Deutschland 2016