Göran Josuæ Adelcrantz
Göran Josuæ Adelcrantz | |
Född | 15 november 1668[1] Stockholm |
---|---|
Död | 26 februari 1739[1] (70 år) |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet[1] |
Sysselsättning | Arkitekt[1] |
Noterbara verk | Finska kyrkan |
Barn | Carl Fredrik Adelcrantz (f. 1716)[2] |
Redigera Wikidata |
Göran Josuæ Adelcrantz, före adlandet Törnquist, född 15 november 1668 i Stockholm, död 26 februari 1739, var en svensk arkitekt.
Biografi
Göran Josuæ Adelcrantz var son till kammarskrivaren i Räkningskammaren Josua Törnqvist och Cecilia Andera. Han framträdde i sin ungdom som dramaturg tillsammans med några andra uppsalastudenter på den så kallade Lejonkulan vid Stockholms slott.[3]
Sina studier i byggnadskonst genomgick han hos Nicodemus Tessin d. y. Under åren 1704–07 gjorde Adelcrantz flera resor till Tyskland, Frankrike och Italien i syfte att studera arkitekturen där. Han blev sedan utnämnd till hovarkitekt och anställdes som biträde åt Tessin vid uppförandet av det nya slottet i Stockholm. Han adlades 1712 och utnämndes 1715 till slotts- och stadsarkitekt, men avskedades av regeringen 1727 av politiska skäl. Han utövade därefter enskild arkitektverksamhet i Stockholm.
Bland Adelcrantz viktigare verk, vilka bevarats till i dag, kan nämnas återuppbyggnaden av Katarina kyrka och fullbordandet av Hedvig Eleonora kyrka, båda i Stockholm samt Danvikens hospitals huvudbyggnad, ursprungligen i Stockholms stad, numera i Nacka kommun.
Han gifte sig 1711 med Anna Maria Köhnman. Adelcrantz var far till arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz och vice presidenten i Göta hovrätt Emanuel Adelcrantz (1721–88). Den förre sonen slöt ätten 1796.
Källor
- Adelcrantz, Göran Josua i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
Noter
- ^ [a b c d] Giöran (Georg) J Adelcrantz, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5523, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Carl Fredric Adelcrantz, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5522, läst: 19 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Svensk Uppslagsbok, Band 1, 1947-1955. (spalt 170)
|