Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Fritz Arlberg

Fritz Arlberg
FödelsenamnFritz Georg Efraim Larcher
Födelsedatum21 mars 1830
FödelseortLeksand
Dödsdatum21 februari 1896 (65 Ă„r)
DödsortKristiania
Makaviolinisten Maria Neruda
Genreropera, librettoöversÀttare
Rollbaryton

Fritz Georg Efraim Arlberg, född 21 mars 1830 i Leksand, död 21 februari 1896 i Kristiania, var en svensk operasÄngare (baryton) och översÀttare av operalibretton.

Biografi

Arlberg blev student vid Uppsala universitet 1848, dĂ€r han avlade kameralexamen 1852. Han arbetade dĂ€refter en tid som tjĂ€nsteman bland annat i Kammarkollegium. Redan tidigt framtrĂ€dde hans musikaliska anlag, och under sin Uppsalatid vĂ€ckte han uppmĂ€rksamhet genom sin sĂ„ngröst. Arlberg studerade sĂ„ng för Julius GĂŒnther och den tyske tenoren Wieser.[1] Han debuterade pĂ„ Mindre teatern i Stockholm 1854 som Farinelli, men övergick snart till Operan dĂ€r han debuterade som Figaro i Figaros bröllop och hade dĂ€refter anstĂ€llning dĂ€r 1858–1874. Åren 1860–1864 var han Ă€ven underregissör och 1864–1865 regissör vid Operan. Han slutade dock vid Operan 1874 pĂ„ grund av vissa misshĂ€lligheter och tog istĂ€llet anstĂ€llning vid operan i Kristiania, dĂ€r han stannade till 1877. Han gĂ€stspelade pĂ„ flera teatrar i Stockholm under denna period, och Ă€nda fram till 1883, dĂ„ han definitivt slutade som sĂ„ngare. Verkade dĂ€refter som sĂ„nglĂ€rare, först i Stockholm, dĂ€refter i Köpenhamn och slutligen i Kristiania, dĂ€r han dog.

Han var Àven verksam som tonsÀttare och skriftstÀllare. Han översatte och bearbetade en rad operatexter, dÀribland Rienzi och Den flygande hollendare. Han blev Àven en av förkÀmparna i Sverige för Richard Wagners konst.

Arlberg valdes in som ledamot nr. 420 av Kungliga Musikaliska Akademien den 24 januari 1868.

Han gifte sig 1868 med violinisten Maria Neruda, syster till cellisten Franz Xaver Neruda och violinisten Wilma Neruda, och blev i Àktenskapet far till Hjalmar Arlberg. Han hade Àven en dotter, Judith, med skulptören Ida Ericson-Molard.[2]

Arlberg Àr begravd pÄ Leksands kyrkogÄrd.[3]

Teater

Roller i urval

År Roll Produktion Regi Teater
1868 Jesper Swedberg Lejonet vaknar
Frans Hedberg
Kungliga Dramatiska Teatern[4]
1875 Greve Almaviva Figaros bröllop
Wolfgang Amadeus Mozart och Lorenzo da Ponte
Kristiania teater[5]
Germont den Àldre La Traviata
Giuseppe Verdi och Francesco Maria Piave
Kristiania teater[6]
Wilhelm Tell Wilhelm Tell
Gioacchino Rossini, Victor-Joseph Étienne de Jouy och Hippolyte Louis Florent Bis
Kristiania teater[7]
1878 Montlandry Lille hertigen
Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Mindre teatern[8]
1879 Gringoire Niniche
Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud
DjurgÄrdsteatern[9]
1880 Montlandry Lille hertigen
Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Nya teatern[8]

Kompositioner

Bibliografi

  • Försök till en naturlig och förnuftig grundlĂ€ggning af tonbildningslĂ€ran (1891, tysk upplaga 1899).

Referenser

Noter

  1. ^ Svenska mĂ€n och kvinnor: biografisk uppslagsbok 1942–1948, sidan 128.
  2. ^ Kjellberg, Gerda (1951). HĂ€nt och sant. sid. 40f .
  3. ^ FinnGraven
  4. ^ ”Teaterannons”. Aftonbladet: s. 1. 30 november 1868. http://tidningar.kb.se/4112678/1868-11-30/edition/0/part/1/page/1. LĂ€st 1 september 2016. 
  5. ^ ”Figaros bröllop”. Dagens Nyheter: s. 2. 12 februari 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-02-12/3083/2. LĂ€st 30 juli 2015. 
  6. ^ ”Notis”. Dagens Nyheter: s. 2. 17 april 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-04-17/3135/2. LĂ€st 30 juli 2015. 
  7. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 2. 21 maj 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-05-21/3162/2. LĂ€st 30 juli 2015. 
  8. ^ [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. LĂ€st 29 juli 2015. 
  9. ^ Selander, Edvard; Nils Selander (1927). ”Operetten under 1860–70-talen”. Carl XV:s glada dagar: Ur tvĂ„ gamla stockholmares anteckningar (1). Stockholm: P.A. Norstedt & sönders förlag. sid. 213. Libris 421781. LĂ€st 29 .

Övriga kĂ€llor

Vidare lÀsning

Externa lÀnkar