Friedrich von Hayek

Friedrich von Hayek
	Friedrich von Hayek
Född	8 maj 1899; Wien
Död	23 mars 1992 (92 år); Freiburg im Breisgau
Begravd	Neustifter Friedhof
Medborgare i	Österrike och Storbritannien
Utbildad vid	Wiens universitet, 1923; Wiens universitet, filosofie doktor; Wiens universitet, filosofie doktor
Sysselsättning	Nationalekonom, statsvetare, historiker, filosof, universitetslärare
Befattning
	Ordförande, Mont Pelerin-sällskapet (1947–1961)
Arbetsgivare	Salzburgs universitet; University of Chicago; New York University; Freiburgs universitet; London School of Economics and Political Science
Noterbara verk	Vägen till träldom och Frihetens grundvalar
Maka	Helen Berta Maria von Fritsch; Helene Bitterlich
Barn	Christine von Hayek (f. 1929); Laurence Hayek (f. 1934)
Föräldrar	August von Hayek‏‎
Utmärkelser
	Fellow of the Econometric Society (1947); Guggenheimstipendiet (1954); Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1974); Österrikes hederskors för vetenskap och konst (1974); Baden-Württembergs förtjänstorden (1981); Hanns Martin Schleyer-Preis (1984); Presidentens frihetsmedalj; Ledamot av British Academy; Pour le Mérite för vetenskap och konst; Wiens hedersring; Hedersdoktor vid Salzburgs universitet; Pour le Mérite
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Friedrich August von Hayek [ha'jεk], född 8 maj 1899 i Wien, död 23 mars 1992 i Freiburg im Breisgau, var en österrikisk-brittisk, jurist, nationalekonom och politisk filosof.

Hayek benämnde sig själv som klassiskt liberal och skrev fler uppmärksammade texter som kritiserade totalitarism, socialism och kollektivism. Han erhöll Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 1974 tillsammans med Gunnar Myrdal med följande motivering av Nobelkommittén: "för deras pionjärarbete inom penning- och konjunkturteori samt för studier av sambandet mellan ekonomiska, sociala och institutionella fenomen".^[19] Hayek kritiserade John Maynard Keynes förespråkande av statligt inflytande över samhällsekonomin och var en central gestalt inom den österrikiska skolan.

Åren 1927-31 var Hayek chef för konjunkturinstitutet i Wien, 1931-50 professor i nationalekonomi vid London School of Economics och 1950-62 vid University of Chicago, senare vid Freiburgs universitet och Salzburgs universitet.^[20]

Biografi

Hayek föddes i Wien i en aristokratisk familj med flera framstående intellektuella personer inom ämnen som statistik och biologi. Hans morfar var den välkände Franz von Juraschek. Hans far publicerade ett omfattande botaniskt arbete när han arbetade som läkare i regeringens sociala välfärdssystem. På moderns sida var han syssling till filosofen Ludwig Wittgenstein. När första världskriget utbröt 1914 ljög Hayek om sin ålder och lät inskriva sig i den österrikisk-ungerska armén. Han var bland annat flygspanare och fick en hörselskada på vänstra örat under kriget. För sin insats fick han en medalj. Efter kriget inriktade Hayek sig på en akademisk karriär. Han avlade två doktorsexamina, i juridik 1921 och statsvetenskap 1923, vid Wiens universitet. Han studerade även psykologi och nationalekonomi. Från att ha varit sympatiskt inställd till socialism förändrades hans politiska synsätt. I artikeln The Use of Knowledge in Society från 1945 argumenterade Hayek för prismekanismens förmåga att synkronisera lokal kunskap och på så sätt låta samhällets individer uppnå olika och komplicerade mål genom spontan ordning. Han påverkades av Ludwig von Mises privata seminarier, där även Fritz Machlup deltog. Hayek studerade under professor Friedrich von Wieser vars idé om demokratisk socialism han sedermera kom att kritisera.

Referenser

Noter

^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6988xvs, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, Springer .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 20874716, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Lord and Lady of the media (på engelska), ABC News, 10 februari 2012, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, fee.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, Springer .^{[källa från Wikidata]}
^ Friedrich von Hayek Dies at 92; An Early Free-Market Economist (på engelska), The New York Times, 24 mars 1992, läs online, läst: 11 mars 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ The Rehabilitation of the Cold-War Liberal (på engelska), The New York Times, 30 april 2006, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Paul Disowns Extremists’ Views but Doesn’t Disavow the Support (på engelska), The New York Times, 26 december 2011, läs online, läst: 11 mars 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ The Tale of the Dueling Economists (på engelska), The New York Times, 23 oktober 2011, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, Encyclopædia Britannica .^{[källa från Wikidata]}
^ Sparring for Liberty (på engelska), The New York Times, 1 november 1989, läs online, läst: 11 mars 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] abART, abART person-ID: 81100, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ The Planners and the Planned, vol. 25, 3-4, Critical Review, december 2013, s. 445-460, 10.1080/08913811.2013.854084, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Debating … Bad language in criminal justice?, vol. 82, 1, Criminal Justice Matters, december 2010, s. 29-34, 10.1080/09627251.2010.525933, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Guggenheim fellow-ID: friedrich-august-von-hayek.^{[källa från Wikidata]}
^ The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1974, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1974). ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1974”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1974/index.html.
^ Nationalencyklopedin (2011). ”Friedrich A von Hayek”. http://www.ne.se/lang/friedrich-a-von-hayek.

Bibliografi (urval)

Vägen till träldom (The road to serfdom) (översättning M. Loya och C. Sterzel, Norstedt, 1944)
Frihetens grundvalar (The constitution of liberty) (översättning Barbro Ahlström & Carl Johan Ljungberg, Ratio, 1983)
Det stora misstaget: socialismens felslut (The fatal conceit) (översättning Britt Arenander, Ratio, 1990)
Vägen till träldom: till socialister i alla partier (The road to serfdom) (översättning Margareta Eklöf, Timbro, 1996)
Kunskap, konkurrens och rättvisa: Hayek om marknadsekonomins processer (i urval och med introduktion av Nils Karlson, översättning: Cecilia Brinck [m.fl.], Ratio, 2003)
The Fatal Conceit: the Errors of Socialism (University of Chicago Press, 1992)

Externa länkar

Wikiquote har citat av eller om Friedrich von Hayek.

[96c48a9f23a70b1e30cb7cf98ebdc1b7ee225369-1] [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6988xvs, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[0a9c1d7b948e436b58139de146892612f85eec86-2] äs online, Springer .^{[källa från Wikidata]}

[5f514ebb475e00e588d044816e978a60fe790635-3] [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 20874716, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[aa09ea6bb9e69c8bc096b73cb12ea936edd4d663-4] Lord and Lady of the media (på engelska), ABC News, 10 februari 2012, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[b208f6568878fad29cc4c05cd5cf4bda3cc0f0ef-5] äs online, fee.org .^{[källa från Wikidata]}

[8e2731273af29a53cecccb5f634ee7ff69d4ec66-6] äs online, Springer .^{[källa från Wikidata]}

[b65b87812549707bed12afe922699cb00dbc6a9a-7] Friedrich von Hayek Dies at 92; An Early Free-Market Economist (på engelska), The New York Times, 24 mars 1992, läs online, läst: 11 mars 2021.^{[källa från Wikidata]}

[3531de965eedef4318f9b7e34e618e6faf566b98-8] The Rehabilitation of the Cold-War Liberal (på engelska), The New York Times, 30 april 2006, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[6b3fbb525007db615ad207571721e426bda7b198-9] Paul Disowns Extremists’ Views but Doesn’t Disavow the Support (på engelska), The New York Times, 26 december 2011, läs online, läst: 11 mars 2021.^{[källa från Wikidata]}

[cf3c051a9fbfc2328e0f419fefc6c6e4f1fbd832-10] The Tale of the Dueling Economists (på engelska), The New York Times, 23 oktober 2011, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[4412aecc2d3f13b3f4003e287b046510c75d32f3-11] äs online, Encyclopædia Britannica .^{[källa från Wikidata]}

[41fb72d6db7a5d9fa009a665d8527fc7e9e585f2-12] Sparring for Liberty (på engelska), The New York Times, 1 november 1989, läs online, läst: 11 mars 2021.^{[källa från Wikidata]}

[17bbc7f2186df345200878d60845631b4a1e7d37-13] [a b c] abART, abART person-ID: 81100, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[e2213737713725489b94672a6c3d68b11ef5a4f5-14] The Planners and the Planned, vol. 25, 3-4, Critical Review, december 2013, s. 445-460, 10.1080/08913811.2013.854084, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}

[788a8b306d9eafb213da750d9699a91170bd05c2-15] Debating … Bad language in criminal justice?, vol. 82, 1, Criminal Justice Matters, december 2010, s. 29-34, 10.1080/09627251.2010.525933, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[a015eced8525fdc65a929379bc65a3ce4258d0dc-16] äs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.^{[källa från Wikidata]}

[316bf70b953483c227a5e4c92c5912250fb5d405-17] Guggenheim fellow-ID: friedrich-august-von-hayek.^{[källa från Wikidata]}

[bd8c1eb862b964d07476ab397cbb3fc0b4121d65-18] The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1974, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}

[19] Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1974). ”The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1974”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/1974/index.html.

[20] Nationalencyklopedin (2011). ”Friedrich A von Hayek”. http://www.ne.se/lang/friedrich-a-von-hayek.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

Fahrer / Team für die Suche eingeben: