Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Flodstrandpipare

Flodstrandpipare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljPipare
Charadriidae
SläkteCharadrius
ArtFlodstrandpipare
C. placidus
Vetenskapligt namn
§ Charadrius placidus
AuktorGray & Gray, 1863

Flodstrandpipare[2] (Charadrius placidus) är en asiatisk fågel i familjen pipare inom ordningen vadarfåglar.[3]

Utseende och läten

Flodstrandpiparen är en medelstor pipare (19-21 cm) som i mycket liknar en stor mindre strandpipare (C. dubius). Den har dock längre stjärt med tydligare mörkt subterminalt band på stjärten och tydligare vitt vingband. Vidare är örontäckarna aldrig svarta och ringen runt ögat är mindre tydlig. I vinterdräkt har den mer framträdande vit panna och vitt ögonbrynsstreck. Flyktlätet är ett klart "piwee".[4]

Utbredning

Flodstrandpiparen häckar i östligaste Ryssland, nordöstra och östra Kina, Korea och Japan, men även isolerat i nordöstra Indien (västra Arunachal Pradesh).[5] Den är delvis flyttfågel som övervintrar från östra Nepal och nordöstra Indien till södra Kina, södra Korea och Japan.[5] Tillfälligt har den påträffats i bland annat Bangladesh, Brunei, Hong Kong, Indonesien, Sri Lanka och Taiwan.[1]

Systematik

Flodstrandpiparen har tidigare behandlats som underart till större strandpipare (C. hiaticula), men är närmare släkt med mindre strandpipare, afrikanska arterna trebandad strandpipare och savannstrandpipare samt de australiska släktena Thinornis och Elseyornis.[6] Tongivande Clements m.fl. har därför inkluderat Elseyornis och Thinornis i Charadrius. Se artikeln om släktet Charadrius för mer information om inbördes släktskap mellan strandpipare. Flodstrandpiparen behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Flodstrandpiparen häckar i områden med grus, klappersten eller sten vid sjö- och flodkanter upp till 900 meters höjd. Den födosöker vanligtvis ensam, bland annat efter flugor och skalbaggar. Det råder kunskapsbrist om dess häckningsbeteende. I norr har den setts häcka från mitten av mars, med bon funna mellan början av april och början av juli i Japan.[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 1.000 och 25.000 individer.[7]

Noter

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Charadrius placidus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b c] Wiersma, P., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2018). Long-billed Plover (Charadrius placidus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53824 15 november 2018).
  6. ^ Barth, J.M.I., M. Matschiner, and B.C. Robertson (2013), Phylogenetic Position and Subspecies Divergence of the Endangered New Zealand Dotterel (Charadrius obscurus), PLoS ONE 8, e78068. [1]
  7. ^ Delany, S. and Scott, D. 2006. Waterbird population estimates. Wetlands International, Wageningen, The Netherlands.

Externa länkar