Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Militärområden

Militärområden och militärkommandon 1989:
Militärområdesstaber • Militärkommandostaber
Karta över arméfördelningarna åren 1902–1928
Kartan över militärområdena åren 1966–1991.

Militärområden är en del av Sveriges militärterritoriella indelning. Militärområdesindelningen ersatte 1942 den tidigare indelningen i arméfördelningar som mellan 1888 och 1893 gradvis ersatte de från 1833 införda militärdistrikten. Militärområdet ledes av en militärbefälhavare (MB). 1942 fick Befälhavaren de operativa uppgifterna för arméstridskrafterna. 1966 överfördes även de operativa uppgifter som tidigare legat på marinkommandochefer samt jakteskaderchefer. Militärbefälhavaren hade från 1966 hela ansvaret för den samlade operativa ledningen av alla stridskrafter inom respektive militärområde.

Den 1 juli 2000 ersattes militärområdena med en militärdistriktsorganisation, vilken kom att vara aktiv fram till den 31 december 2005. Efter att militärdistrikten hade avvecklats inordnades fyra stycken "Säkerhets- och samverkanssektioner". Sektioner leddes från Högkvarteret, och hade som uppgift att samordna den militära säkerhetstjänsten samt samverka med regionala myndigheter. Från och med den 1 januari 2013 ersätts dessa sektioner, av fyra militärregioner. Regionerna är tänkta att lyda under Högkvarteret och samordna den markterritoriella verksamheten. Regionerna kan till viss del likställas de tidigare försvarsområdena.

1700-talet

1792–1797

Enligt ett kungligt brev indelades armén den 10 maj 1792 åtta fördelningar. Fördelningarna leddes av en fördelningschef, vilkas uppgifter reglerades i en instruktion från 19 maj 1792. Där det framgick att han skulle vara ansvarig för exercis och disciplin och bevisa de årliga mötens vid regementena. Trupperna skulle alltid vara i stridbart skick och fördelningschefen skulle rapportera sina iakttagelser till kungen varje år. Enligt ett kungligt brev den 13 februari 1797 upplöstes arméns fördelningsindelning.[1]

Militärområde Stabsort Aktivt
Livfördelningen ??? 1792–1797
Skånska fördelningen ??? 1792–1797
Finska fördelningen ??? 1792–1797
Västra fördelningen ??? 1792–1797
Norra fördelningen ??? 1792–1797
??? fördelningen ??? 1792–1797
??? fördelningen ??? 1792–1797
??? fördelningen ??? 1792–1797

1800-talet

1833–1847

Militärdistrikten inrättades 1833 som endast en fredstida indelningsform. Blekinge län stod utanför indelningen och utgjorde Flottans militärdistrikt.

Militärområde Stabsort Aktivt
1. militärdistriktet Landskrona 1833–1847
2. militärdistriktet Växjö 1833–1847
3. militärdistriktet Göteborg 1833–1847
4. militärdistriktet Stockholm 1833–1847
5. militärdistriktet Arboga 1833–1847
6. militärdistriktet Stockholm 1833–1847

1847–1867

Militärområde Stabsort Aktivt
1. militärdistriktet Landskrona
Malmö
Helsingborg		 1847–1863
1863–1864
1864–1867
2. militärdistriktet Mariefred
Stockholm
Linköping		 1847–18??
18??–1863
1863–1867
3. militärdistriktet Karlstad
Alingsås
Töreboda		 1847–1862
1862–1864
1864–1867
4. militärdistriktet Stockholm 1847–1867
5. militärdistriktet Gävle
Söderhamn
Stockholm
Gävle		 1847–1856
1856–1861
1861–1866
1866–1867

1867–1889

Militärområde Stabsort Aktivt
1. militärdistriktet Helsingborg
Kristianstad		 1864–1887
1887–1889
2. militärdistriktet Jönköping
Linköping
Eksjö		 1867–1873
1873–1888
1888–1889
3. militärdistriktet Mariestad
Karlstad
Stockholm
Karlstad
Skövde		 1867–1873
1873–1878
1878–1882
1882–1885
1885–1889
4. militärdistriktet Stockholm 1867–1889
5. militärdistriktet Gävle
Stockholm
Gävle		 1866–1878
1878–1888
1888
Gotlands militärbefäl Visby 1873–1889

1889–1893

Militärområde Stabsort Aktivt
1. militärdistriktet Kristianstad
Helsingborg		 1887–1888
1888–1893
2. militärdistriktet Eksjö 1889–1893
3. militärdistriktet Skövde 1889–1893
4. militärdistriktet Stockholm 1889–1893
5. militärdistriktet Stockholm 1889–1893
6. militärdistriktet Gävle 1889–1893
Gotlands militärbefäl Visby 1889–1893

1893–1901

Militärområde Stabsort Aktivt
1. arméfördelningen Helsingborg 1893–1901
2. arméfördelningen Eksjö
Linköping		 1893–1894
1894–1901
3. arméfördelningen Skövde 1883–1901
4. arméfördelningen Stockholm 1893–1902
5. arméfördelningen Stockholm 1893–1901
6. arméfördelningen Gävle
Härnösand		 1893–1894
1894–1901
Gotlands militärområde Visby 1893–1901

1900-talet

1902–1927

Militärområde Stabsort Aktivt
I. arméfördelningen Helsingborg 1902–1927
II. arméfördelningen Linköping 1902–1927
III. arméfördelningen Skövde 1902–1927
IV. arméfördelningen Stockholm 1902–1927
V. arméfördelningen Stockholm 1902–1927
VI. arméfördelningen Härnösand
Östersund		 1902–1910
1910–1927
Gotlands militärområde Visby 1902–1927

1928–1936

Inom varje arméfördelning samt vid Övre Norrlands trupper fanns ett militärområde. Militärområdesbefälhavaren var territoriell chef och underställd chefen för arméfördelningen respektive chefen för Övre Norrlandstrupper.

Militärområde Stabsort Aktivt
Södra arméfördelningen Helsingborg 1928–1936
Östra arméfördelningen Stockholm 1928–1936
Östra brigaden Linköping 1928–1937
Västra arméfördelningen Skövde 1928–1936
Norra arméfördelningen Östersund 1928–1936
Övre Norrlands trupper Boden 1928–1936
Gotlands trupper Visby 1928–1936

1937–1942

1937 års organisation med arméfördelningar gav förbanden fördelen genom att arméfördelningschefen kunde inrikta sig på sina huvuduppgifter som utbildning, krigsplanläggning samt mobiliseringsverksamhet inom fördelningen. Inom vardera fördelning fanns även en militärområdesbefälhavare som ledde den territoriella verksamheten.

Militärområde Stabsort Aktivt
I. arméfördelningen Helsingborg
Kristianstad		 1937–1939
1939–1942
II. arméfördelningen Östersund 1937–1942
III. arméfördelningen Skövde 1937–1942
IV. arméfördelningen Stockholm 1937–1942
Gotlands militärområde Visby 1937–1942
Övre Norrlands trupper Boden 1937–1942

1942–1966

Från 1942 indelades Sverige i sju militärområden (numrerade I–VII). I samband med en organisationsförändring 1966 genomfördes också en namnändring. Militärområdena övertog den operativa ledningen, det vill säga militärområdet ansvarade för krigsplanläggningen inom sitt område i händelse av krig.

Militärområde Stabsort Aktivt
I. militärområdet Kristianstad 1942–1966
II. militärområdet Östersund 1942–1966
III. militärområdet Skövde 1942–1966
IV. militärområdet Stockholm
Strängnäs		 1942–1963
1963–1966
V. militärområdet Stockholm
Karlstad		 1942–1942
1942–1966
VI. militärområdet Boden 1942–1966
VII. militärområdet Visby 1942–1966

1966–1990-talet

I samband med en organisationsförändring 1966 genomfördes en namnändring på Militärområdena. Militärområdena övertog den operativa ledningen. Det vill säga Militärområdet ansvarade för krigsplanläggning inom området (Milot), i händelse av krig. Vidare reucerades antalet militärområden då VII.militärområdet, som omfattade Gotland, uppgick som ett kommando inom Östra militärområdet.

Militärområde Beteckning Stabsort Aktivt Kommentar
Södra militärområdet Milo S Kristianstad 1966–2000 Tidigare I.militärområdet
Nedre Norrlands militärområde Milo NN Östersund 1966–1993 Tidigare II. militärområdet
Västra militärområdet Milo V Skövde 1966–1993 Tidigare III. militärområdet
Östra militärområdet Milo Ö Strängnäs 1966–1991 Tidigare IV. militärområdet
Bergslagens militärområde MiloB Karlstad 1966–1991 Tidigare V. militärområdet
Övre Norrlands militärområde Milo ÖN Boden 1966–1993 Tidigare VI.militärområdet
Gotlands militärkommando MKG Visby 1966–2000 Tidigare VII. militärområdet
Uppgår inom Milo Ö, men kvarstår som stab.

1990-talet–2000

1966 års organisation bestod fram till åren 1991 och 1993 då de sex militärområdena slogs samman och bildade tre stycken områden samt ett kommando.

Militärområde Beteckning Stabsort Aktivt Kommentar
Södra militärområdet Milo S Kristianstad 1966–2000 1993 uppgår Milo V inom Milo S.
Mellersta militärområdet Milo M Strängnäs 1991–2000 Bildas genom sammanslagning av Milo B och Milo Ö.
Norra militärområdet Milo N Boden 1993–2000 Bildas genom sammanslagning av Milo NN och Milo ÖN.
Gotlands militärkommando MKG Visby 1966–2000 Överfördes 1991 till Milo M.

2000-talet

2000–2005

Genom försvarsbeslutet 2000 avvecklades militärområdena och ersattes av militärdistrikt. De nya Militärdistrikten motsvarade geografiskt sett de gamla militärområdena, dock hade man inte med samma territoriella och operativa uppgifter som militärområdena. Utan dessa överfördes till nyinrättade Operativa insatsledningen (OPIL). Militärdistrikten kom istället att bli den lägsta nivån där chefen var territoriellt ansvarig, istället för som tidigare respektive försvarsområde. Deras främsta uppgift var territoriell verksamhet, utbildning av hemvärns- och frivillig personal samt insatser, i första hand inom ramen för stöd till samhället.

Inom respektive militärdistrikt organiserades militärdistriktsgrupper, totalt 29 stycken vilka i princip tog över den gamla försvarsområdesindelningen, som i stort sett följde länsindelningen. Militärdistriktens uppgift var att stödja och utbilda hemvärnet samt övriga frivilliga organisationer. Distrikten avvecklades i sin tur 2005 efter försvarsbeslutet 2004.

Militärdistrikt Beteckning Stabsort Aktivt Kommentar
Södra militärdistriktet MD S Göteborg 2000–2005 Tidigare Södra militärområdet
Mellersta militärdistriktet MD M Strängnäs 2000–2005 Tidigare Mellersta militärområdet
Norra militärdistriktet MD N Boden 2000–2005 Tidigare Norra militärområdet
Gotlands militärdistrikt MD G Visby 2000–2004 Tidigare Gotlands militärkommando

2006–2012

Efter militärdistriktens avveckling ersattes de till viss del av fyra Säkerhets- och samverkanssektioner. Sektionerna uppgift är bland annat att regionalt samordna den militära säkerhetstjänsten samt samverka med regionala myndigheter. Sektionerna ledes från Försvarsmaktens Högkvarter i Stockholm, men fanns lokaliserade på fyra orter i Sverige.[2] De fyra Säkerhets- och samverkanssektionerna ersattes av fyra militärregioner från den 1 januari 2013, vilka övertog sektionernas uppgifter.

Sektion Stabsort Aktivt Ingående län
SäkSam sekt Boden Boden 2005–2012 Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län
SäkSam sekt Göteborg Göteborg 2005–2012 Västra Götalands, Hallands, Örebro och Värmlands län
SäkSam sekt Malmö Malmö 2005–2012 Skånes, Blekinge, Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län
SäkSam sekt Stockholm Stockholm 2005–2012 Stockholms, Uppsala, Dalarnas, Gävleborgs, Västmanlands, Södermanlands, Östergötlands och Gotlands län

2013–

I Regeringen Reinfeldts budgetpropositionen för 2011 avsågs att i insatsorganisationen inrätta fyra regionala staber. Staberna var tänkta att lyda under Högkvarteret och samordna den markterritoriella verksamheten. Vidare var det även tänkt att staberna ska överta de uppgifter som tidigare utfördes av säkerhets- och samverkanssektioner och insatsledning i Stockholm.[3] De fyra regionala staberna att lokaliserades till Boden, Kungsängen, Skövde/Göteborg och Revingehed.[4]

Militärregionerna skiljer sig från tidigare organisationer, då de är organiserade som insatsförband, och lyder under cheferna för Norrbottens regemente (I 19), Livgardet (LG), Skaraborgs regemente (P 4) samt Södra skånska regementet (P 7). Vidare inordnades de fyra befintliga Säkerhets- och Samverkanssektioner (SäkSam) och Insatsledning Stockholm i staberna. Stabernas främsta uppgift är att leda territoriell verksamhet på den regionala och lokala nivån. Upprättandet av staberna tillgodosåg det militära ledningsbehovet och är även en samverkanspartner till den civila delen av samhället.

Den 1 januari 2018 delades dock ledningen av regementena och militärregionerna (vid Militärregion Nord 1 oktober 2018), det genom att en separat chefsbefattning för militärregionerna tillsattes. Inriktningen inom Försvarsmakten är att från den 1 januari 2020 ska samtliga militärregioner bli självständiga förband, inom Försvarsmakten benämnd som organisationsenhet (OrgE). Därvid kommer de samtidigt att överta ledningen även i fredstid av utbildningsgrupperna med dess hemvärnsbataljoner. Respektive militärregion kommer därmed att tilldelas ett så kallat produktionsledningsansvar.[5]

Militärregion Beteckning Stabsort Aktivt Kommentar
Militärregion Nord MR N (Norr) Boden 2013– Säkerhets- och samverkanssektion Boden
Militärregion Mitt MR M (Mitt) Kungsängen 2013– Säkerhets- och samverkanssektion Stockholm
Militärregion Gotland MR G (Gotland) Visby 2018– Främre ledning Gotland (MR M)
Militärregion Väst MR V (Väst) Skövde/Göteborg 2013– Säkerhets- och samverkanssektion Göteborg
Militärregion Syd MR S (Syd) Revingehed 2013– Säkerhets- och samverkanssektion Malmö

Se även

Källor

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Westerberg, Lennart (1993). Militär ledning i nedre Norrland: minnesskrift med anledning av Milo NN upphörande 1993. Östersund: Nedre Norrlands militärområde. Libris 1698050 
  • Svensk soldat, 1994 års utgåva. M7742-712011

Noter

  1. ^ Westerberg (1993), s. 9-10
  2. ^ mil.se (2005-12-08) Nationell ledning Läst 11 juli 2010
  3. ^ Regeringen.se Försvar och samhällets krisberedskap Arkiverad 14 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 12 januari 2011
  4. ^ Forsvarsmakten.se (2011-03-01) Budgetunderlag 2012 Arkiverad 1 december 2012 hämtat från the Wayback Machine. Läst 5 mars 2011
  5. ^ ”Rikshemvärnschefen berättar om Hemvärnets framtid”. hemvarnet.se. https://hemvarnet.se/om-organisationen/hemvarnsforbanden/nyheter/421/14301. Läst 28 december 2018. 
Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Fj%C3%A4rde_milit%C3%A4rdistriktet