Fettsyrametylestrar
Fettsyrametylestrar (förkortas FAME, av den engelska benämningen fatty acid methyl ester) är estrar av fettsyra och metanol. Begreppet är vanligen synonymt med biodiesel, vilken framställs ur vegetabilisk olja eller animalfett genom omförestring, synonymt med transesterifiering eller förestring, synonymt med esterifiering.[1] FAME är en standardiserad produkt via Europastandarden SS-EN 14214. FAME är ett av de vanligaste biobränslena i Sverige.
Framställning
FAME produceras vanligtvis av en alkalikatalyserad reaktion mellan fetter och metanol i närvaro av bas som natriumhydroxid, natriummetoxid[2] eller kaliumhydroxid. En av anledningarna till att FAME används i biodiesel i stället för fria fettsyror är att upphäva all korrosion som fria fettsyror skulle orsaka för metallerna i motorer, produktionsanläggningar och så vidare. Fria fettsyror är bara milt sura, men kan med tiden orsaka kumulativ korrosion till skillnad från deras estrar. Som en förbättrad kvalitet har FAMEs också vanligtvis cirka 12-15 enheter högre cetantal än sina oesterifierade motsvarigheter.[3]
Egenskaper
Varje mikroorganism har sin specifika FAME-profil (mikrobiellt fingeravtryck). Efter triglycerider, fettsyror och vissa andra lipider av vissa odlade mikrober är förestrade, blir de flyktiga nog för analys med gaskromatografi som används för att skapa FAME-profil.[4] Dessa profiler kan användas som ett verktyg för mikrobiell källspårning (MST) för att identifiera patologiska bakteriestammar[5] och för att karakterisera nya arter av bakterier.
Till exempel kan en profil skapad av odlade bakterier från något vattenprov jämföras med en profil av kända patologiska bakterier för att ta reda på om vattnet är förorenat av avföring eller inte.[5]
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Fettsyrametylestrar, 22 december 2020.
Noter
- ^ Anneken, David J.; Both, Sabine; Christoph, Ralf; Fieg, Georg; Steinberner, Udo; Westfechtel, Alfred (2006). ”Fatty Acids”. Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry. Weinheim: Wiley-VCH. doi:. ISBN 9783527306732. OCLC 910197915.
- ^ Vyas, Amish P.; Verma, Jaswant L.; Subrahmanyam, N. (2010). ”A review on FAME production processes”. Fuel 89 (1): sid. 1–9. doi:. ISSN 0016-2361.
- ^ Schobert, Harold H. (2013). Chemistry of Fossil Fuels and Biofuels. Cambridge, NY: Cambridge University Press. Sid. 62–64. doi:. ISBN 9780511844188. OCLC 823724682. https://www.cambridge.org/core/books/chemistry-of-fossil-fuels-and-biofuels/55F8E62F729DF25CE4D40109440860DA.
- ^ Sekora, Nicholas S.; Lawrence, Kathy S.; Agudelo, Paula; van Santen, Edzard; McInroy, John A. (2009). ”Using FAME Analysis to Compare, Differentiate, and Identify Multiple Nematode Species”. Journal of Nematology 41 (3): sid. 163–173. PMID 22736811.
- ^ [a b] Duran, Metin; Haznedaroğlu, Berat Z.; Zitomer, Daniel H. (2006). ”Microbial source tracking using host specific FAME profiles of fecal coliforms”. Water Research 40 (1): sid. 67–74. doi:. PMID 16360192.