I försvarsbeslutet 1936 beslutades det att en flygeskader skulle sättas upp under namnet Flygeskadern, vilken kom att organiseras i slutet av 1938. Eskadern kom till en början att lyda under chefen för Försvarsstaben och från 1939 blev den direkt underställd ÖB. År 1940 kom eskadern att bli upplöst, dock kvarstod staben med lokalisering till Karlsborg.
År 1942 omorganiserades eskadern och fick det nya namnet Första flygeskadern och kom att omlokaliseras till Stockholm samma år. År 1957 kom den att omlokaliseras till Göteborg tillsammans med stridsledningscentralen Björn vilken var lokaliserad i Västergötland[1]. Första flygeskadern blev från 1966 ensam eskader inom flygvapnet, då de tre andra avvecklades. Första flygeskadern kom då att byta namn till Attackeskadern och leddes av en gemensam stab baserad i Göteborg fram till att den avvecklades 1995. Beslutet om avveckling kom i samband med försvarsbeslutet 1992, vari beslutades att tre geografiska flygkommandon skulle inrättas den 1 juli 1993 och efterhand överta uppgifter från Första flygeskadern.[2]
Ingående enheter
Första flygeskadern var den samlade benämningen på de attackflottiljer som gemensamt skulle genomföra tyngre attackföretag i händelse av krig. Den kallades populärt ÖB:s klubba.
Vid avvecklingen Attackeskadern överfördes traditioner och historia till Chefen för Flygvapnet, som den 30 juni 1998 lämnade dem vidare till Flygvapencentrum. Sedan början 2010-talet för Skaraborgs flygflottilj i andra hand traditionerna vidare för Attackeskadern.[3]
Förbandschefer
Eskaderchefer
Åren 1938–1941 hade befattningen eskaderchef tjänstegraden överste, åren 1941–1994 tjänstegraden generalmajor, åren 1994–1995 tjänstegraden överste.
Efter att flygbasområdena avvecklas den 30 september 1957 tillfördes en ställföreträdande eskaderchef. Den ställföreträdande eskaderchefen hade graden överste. När sedan alla eskadrarna (utom Första flygeskadern) avvecklades 1966, försvann befattningen ställföreträdande eskaderchef.
