Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Eugene Wigner

Eugene Wigner Nobelpristagare i fysik 1963
Eugene Wigner, 1963.
Född17 november 1902
Budapest
Död1 januari 1995 (92 år)
Princeton[1], USA
BegravdPrinceton Cemetery[2][3]
kartor
Medborgare iUngern och USA[4][5]
Utbildad vidFasori Gimnázium, [6]
Technische Universität Berlin, [6]
SysselsättningMatematiker, teoretisk fysiker, universitetslärare[7], fysiker, kärnfysiker
ArbetsgivareGöttingens universitet (1927–1928)[6]
Technische Universität Berlin (1928–1933)[6]
Princeton University (1930–1936)[6]
University of Wisconsin–Madison (1936–1938)[6]
Princeton University (1938–1942)[6]
Manhattanprojektet (1942–1945)[6]
Oak Ridge National Laboratory (1945–1946)[8]
Princeton University (1946–1971)[6][9]
Universitetet i Leiden (1956–1957)[7]
Noterbara verkWigners teorem
Gift medAmelia Frank
Mary Annette Wheeler
Eileen Clare-Patton Hamilton
BarnDavid Wheeler Wigner
SläktingarPaul Dirac
Utmärkelser
Presidentens merit-medalj (1946)[6]
Franklinmedaljen (1950)[6]
Richtmyer Memorial-priset (1955)
Enrico Fermi-priset (1958)[6]
Atoms for Peace Award (1960)[6]
Max Planck-medaljen (1961)[6]
Nobelpriset i fysik (1963)[10][11]
John von Neumanns föreläsarpris (1966)[6]
Josiah Willard Gibbs-föreläsningen (1968)[6]
National Medal of Science (1969)[6]
Utländsk ledamot av Royal Society (1970)[6]
Albert Einstein-priset (1972)
Wigner-medaljen (1978)
Medlem av American Physical Society
Namnteckning
Redigera Wikidata

Eugene Paul Wigner (ungersk namnform Wigner Pál Jenő), född 17 november 1902 i Budapest, död 1 januari 1995 i Princeton, var en ungerskfödd fysiker och matematiker som verkade i Tyskland och USA.

Biografi

Wigner var professor i Chicago och deltog i framtagandet av den första atombomben. Han fick Nobelpriset i fysik 1963 för sitt arbete med att tillämpa gruppteorikvantmekanik. Han belönades speciellt för sina insatser inom teorin för atomkärnorna och elementarpartiklarna, särskilt genom upptäckten och tillämpningen av fundamentala symmetriprinciper.[12]

Wigner lade grunden för arbete inom symmetri i kvantfysik och för hans forskning om atomkärnan och för flera matematiska teorem. Eugene Wigner påpekar matematikens "orimliga effektivitet" inom naturvetenskap.

Wignereffekten

Wignereffekten är en förändring av en fast kropps fysikaliska eller kemiska egenskaper genom strålningsskador, orsakade av att atomer kan avlägsnas från sin normala plats i kristallgittret när de träffas av kärnpartiklar. Effekten kan medföra förändringar i de fysikaliska och mekaniska egenskaperna hos komponenterna i kärnreaktorer som är utsatta för intensiv neutronbestrålning.[12]

Referenser

Noter

  1. ^ Eugene Wigner (1903-1995), Atomic Archive (på engelska), läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.cemeteryregister.com .[källa från Wikidata]
  3. ^ Find a Grave, läs online, läst: 30 juni 2024.[källa från Wikidata]
  4. ^ Eugene Wigner, 92, Quantum Theorist Who Helped Usher In Atomic Age, Dies (på engelska), The New York Times, 4 januari 1995, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Budapest Journal; Hungarian Fingerprints All Over the 20th Century (på engelska), The New York Times, 20 mars 1998, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Leidse Hoogleraren, Leidse Hoogleraren-ID: 2778, läst: 19 juni 2019.[källa från Wikidata]
  8. ^ JSTOR, s. 527, JSTOR artikel-ID: 1736495.[källa från Wikidata]
  9. ^ JSTOR, s. 528, JSTOR artikel-ID: 1736495.[källa från Wikidata]
  10. ^ The Nobel Prize in Physics 1963, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] Bra Böckers lexikon, 1980.

Externa länkar