Estrid Ericson
| Estrid Ericson | |
 Estrid Ericson foto taget 1939 | |
| Född | 16 september 1894[1][2] Öregrund, Sverige |
|---|---|
| Död | 1 december 1981[3] (87 år) Stockholm, Sverige |
| Begravd | Hjo kyrka |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Formgivare och grundare av Svenskt Tenn |
| Make | Sigfrid Ericson |
| Redigera Wikidata | |
Estrid Maria Ericson, född Erikson den 16 september 1894 i Öregrunds församling, Uppsala län, död den 1 december 1981 i Stockholm, var en svensk formgivare, konsthantverkare och konstnärlig ledare och företagare.
Biografi
Estrid Ericson växte upp i tidigare Hotell Royal i Hjo, vid Vätterns västra strand, där hennes far Adolf Erikson (död 1924) drev hotellrörelse. Hon utbildade sig till teckningslärare vid Tekniska skolan i Stockholm 1913–1918, där hon var kurskamrat med Tyra Lundgren. Hon var teckningslärare i Hjo i en termin innan hon började arbeta först vid Svensk Hemslöjd i Stockholm och 1920–1924 som konsulent på heminredningsfirman Wikman och Wiklunds avdelning Vackrare vardagsvaror. Hon grundade Firma Svenskt Tenn AB 1924 med en liten summa pengar som hon hade ärvt efter sin far, tillsammans med tennkonstnären Nils Fougstedt (1881–1954).[4] Hon drev sedan företaget till 1978. De första åren arbetade hon med att formge tenn. Hon samarbetade med bland andra Uno Åhrén, Björn Trägårdh (1908–1998), Anna Petrus, Gunnar Asplund och, från 1934, med Josef Frank. År 1927 flyttade Svenskt Tenn från Smålandsgatan till nuvarande läge på Strandvägen i Stockholm, och där Estrid Ericson också hade sin egen lägenhet. Hon hade också från 1931 ett sommarhus, Tolvekarna, i Tyresö.
Under sina sista år i livet återgick Estrid Ericson till tennkonsten.
Hon gifte sig 1944 med sjökaptenen Sigfrid Ericson; hon är begravd på Hjo kyrkogård.
| ” | ... hur ohämmat mångkulturell och okonventionell Ericsons smak var. Under Svenskt Tenns eklektiska formparaply samsas influenser av allt ifrån svensk allmoge, engelsk windsorstil och stram modernism till Mingbronser och kongolesisk batik, som i hennes älskade elefanttyg. ...denna vilda mix av stilar från när och fjärran, gammalt och nytt, högt och lågt... Att skapa en trivsam helhet av detta häftiga hopkok var Estrid Ericsons största konststycke. | „ |
| – Birgitta Rubin[5] | ||
Estrid Ericsonskolan i Hjo är uppkallad efter henne.[6]
Bibliografi
- Boman, Monica (red.): Estrid Ericson: Orkidé i vinterlandet. (1989.) Carlsson, 2000. ISBN 91-7203-924-8
- Björk, Christian: Estrid. Orosdi-Back, Stockholm 2011. ISBN 978-91-86593-14-8
- Lignell Du Rietz, Anita (2018). Skönhet till vardags: Estrid Ericson och Svenskt Tenn. Lorensvik Förlag. Libris 22653708. ISBN 978-91-639-4925-8
Filmografi
- Estrid, film av John Tornblad och Johan Fågelström om Estrid Ericsons liv i Hjo under 20-talet, Affekt Film 2010
Se även
Vidare läsning
- Hedqvist, Hedvig (2023). Estrid Ericson. Stockholm: Norstedts. Libris j08fst00g2h05q3g. ISBN 9789113126555
Källor
Noter
- ^ Öregrunds kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11807/C/5 (1893-1894), bildid: F0000513_00015, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 31 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ FemBios databas, FemBio-ID: 8980, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 9536036, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Estrid Ericsons stiftelse, läst 2014-11-02
- ^ Dagens Nyheter, Kultur, 2 november 2014, sid. 30.
- ^ ”Estrid Ericsonskolan”. Hjo kommun. https://hjo.se/bostad--miljo/byggprojekt/ny-f-6-skola/. Läst 23 mars 2022.
Externa länkar
|