Eosinofila granulocyter, eller bara eosinofiler, är en sorts vita blodkroppar av typen granulocyter. Eosinofiler har en funktion i försvaret mot parasiter. De har även en roll i astma och allergi.

Eosinofiler finns framförallt i vävnader, särskilt i den bindväv som ligger i anslutning till epitelet i lunga, mag- och tarmkanalen, samt urinvägar.^[1] Endast en liten andel av eosinofilerna finns i blodet.^[1] I blodet utgör eosinofila granulocyter 1–6 % av antalet vita blodceller.^[1][2] Eosinofilers halveringstid i blodet är 8–18 timmar.^[2] De bildas och mognar ut i benmärgen.^[2]

Eosinofiler är 11–15 µm i diameter,^[3] har en cytoplasma som innehåller rikligt med granula och har en cellkärna som är loberad i två lober.^[3][4] Cellens granula innehåller eosinofilt basiskt protein, eosinofilt peroxidas, eosinofilt kollagenas, cytokiner och andra enzymer och toxiska proteiner.^[1][3][4] Eosinofila granulocyters namn kommer från att de basiska proteinerna i cellens granula binder syran eosin, ett ämne som används vid infärgning inför undersökning i mikroskop, vilket gör att den granulerade cytoplasman ser rosa eller röd ut i mikroskopiska bilder.^[1][4]

Eosinofila granulocyter tillhör gruppen granulocyter vilka är vita blodceller som tillhör det ospecifika immunförsvaret.^[2] Vid ett inflammatoriskt svar stimulerar cytokiner den eosinofila granulocyten att uttrycka receptorer som är specifika för antikroppen IgE.^[1] Först då kan IgE binda in till eosinofilen och stimulera cellen till att frisätta innehållet i dess granula ut i omgivningen.^[1] Eosinofilt basiskt protein och andra enzymer och toxiner som frisätts från cellens granula är toxiska för många parasiter.^[1][3][5] Eosinofiler har en roll i uppkomsten av astma och allergi, som är vanligare i områden där parasiter är ett ovanligt hälsoproblem.^[5]