Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Enontekis

Enontekis
Enontekiö
Eanodat
Kommun
Enontekis kommunvapen
Land Finland Finland
Landskap Lappland
Admin. centrum Hetta
Area 8 391,35 km² (2016-01-01)[1]
 - land 7 950,4 km²
 - vatten 440,95 km²
Folkmängd 1 789 (2021-12-31)[2]
 - män 955 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 853 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 0,23 invånare/km²[2][1]
Kommunkod 047
Geonames 660230
Språk (2021-12-31)[3]
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga:
 
86,4 %
0,8 %
10,1 %
2,1 %
Admin. data  
- Landskapsförb. Lapplands förbund
- Regioncentrum Tunturi-Lappi
- Skattebyrå Nordvästra Lapplands skattebyrå
- Försäkringskrets Norra Finland
- Nödcentral Lappland
- Räddningsverk Lappland
Läge 68°23′05″N 23°38′20″Ö / 68.38472°N 23.63889°Ö / 68.38472; 23.63889
Enontekis läge
Enontekis läge
Enontekis läge
Webbplats: www.enontekio.fi

Enontekis (finska: Enontekiö, nordsamiska: Eanodat, enaresamiska: Iänudâh) är en kommun i Lappland i Finland. Kommunen gränsar i väster till Kiruna kommun i Sverige, i norr till Storfjords, Kåfjords och Nordreisa kommuner i Norge, i öster till Kautokeino kommun i Norge och Enare kommun i Finland samt i söder till de finländska kommunerna Muonio och Kittilä. Enontekis har 1 789 invånare (2021) och har en yta på 8 391,35 kvadratkilometer.

Enontekis omfattar den Lapska armen (även kallad Finska armen) i landets nordvästra hörn. Finlands högsta punkt ligger i norra Enontekis på Haldefjäll. Centralort i kommunen är Enontekis kyrkoby (Hetta) som också utgör kommunens enda tätort. Den 31 december 2015 hade Enontekis kyrkoby 553 invånare och Enontekis kommun hade då en tätortsgrad på 39,3 %.[4][5]

Enontekis ingår i samernas hembygdsområde, varför nordsamiska är ett officiellt språk i kommunen. Finska är majoritetsspråk medan nordsamiska talas av cirka tio procent av kommunens invånare.[3]

Historia

Enontekis bröts ut ur Övertorneå socken 1602 i samband med att en kyrk- och marknadsplats anlades i Markkina på den norra sidan av Könkämäälven strax väster om Karesuando.[6]

Från Enontekis avskildes sedan Jukkasjärvi socken (först kallat Simojärvi) 1606 samt Utsjoki och Kautokeino kommuner 1673. (Kautokeino ligger numera i Norge, men fram till Strömstadstraktaten 1751 var ingen gräns dragen, och både Sverige och Danmark-Norge gjorde anspråk på området).

Genom freden i Fredrikshamn 1809 kom Enontekis att delas i nordväst-sydostlig riktning längs med Könkämäälven och Muonioälven. Återstoden av Enontekis socken på den finländska sidan behöll sitt namn och fick samma gränser som den nuvarande kommunen. Finländska Enontekis församling bildades 1812 som kapellförsamling (kapellet beläget i Palojoensuu) under Muonio församling och blev självständig församling och eget pastorat 1916.[7] Den svenska delen bildade en ny socken, som kallades ömsom Enontekis, ömsom Karesuando. Det senare namnet fastställdes 1907. Karesuando landskommun upphörde 1971.

På den finska sidan tillkom 1865 ett kapell i Hetta som sedermera blev huvudort i Enontekis. Nuvarande kyrka byggdes 1952.

Ett område med 28 invånare överfördes 1 januari 1974 från Enontekis kommun till Muonio kommun .[8]

Geografi

Klimat

Inlandsklimat råder i trakten. Årsmedeltemperaturen i trakten är −4 °C. Den varmaste månaden är juli, då medeltemperaturen är 14 °C, och den kallaste är december, med −16 °C.[9]

Byar

Kommunskylt vid Kilpisjärvi, vid infarten till kommunen på E8 från Norge över gränsen till Finland. Den övre skylten är tvåspråkig, med finsk text överst och nordsamisk text underst för det finländska Lappland.

Politik

Mandatfördelning i Enontekis kommun, valen 1964–2021

Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.[10]

ValårVFSDPGRÖNÖVRSAFCLFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1964215
215
1774,3
1968449
449
1779,4
1972211112
211112
1777,2
19762121123
2121123
2182,6
19801121313
1121313
2181,2
174
1984112125
112125
2183,0
165
198823124
23124
2179,8
156
1992113133
113133
2179,6
147
199611316
11316
2173,1
156
20001121322
1121322
2172,9
20
2004231312
231312
2173,2
138
2008212102
212102
1771,0
89
201223912
23912
1771,8
710
201712914
12914
1764,4
89
2021271313
271313
1767,9
89
  • Kolumnen övriga representerar:
    • För valet 1964 Icke-socialistiska partier och grupper.
    • För valen 1968-1972 Övriga icke-socialistiska partier och grupper.
    • För valet 1976 Johti Sabmelazzat r.y:n yhteislista.
    • För valen 1984-1988 Johti Sabmelazzat ry:n yhteislista.
    • För valet 1992 Johtti Sápmelaččat ry:n yhteislista.
    • För valet 1996 Johtti Sapmelaccat ry:n yhteislista.
    • För valet 2000 Johtti Sápmelaccat rs:n yhteislista.
    • För valen 2004-2017 Johtti Sapmelaccat rs:n yhteislista.
    • För valet 2021 Yhteislista Enontekiöläisten ääni (5) och Johtti Sápmelaccat rs:n yhteislista (2).
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Valresultat i kommunalvalet 2017

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal Andel % Antal
+−
Andel %
+−
Antal +−
  Centern i Finland 516 49,0 −45 −0,3 9 0
  Samlingspartiet 203 19,3 +42 +5,0 4 +2
  Johtti Sápmelaccat rs:n yhteislista 166 15,8 −34 −1,8 2 −1
  Gröna förbundet 93 8,8 −23 −1,4 1 −1
  Kristdemokraterna i Finland 75 7,1 +19 +2,2 1 0
  Finlands Socialdemokratiska Parti* 0 0 −22 −1,9 0 0
  Svenska folkpartiet i Finland* 0 0 −20 −1,8 0 0
Giltiga röster totalt 1 053 100,0 17
Ogiltiga röster 9 0,9
Valdeltagande 1 062 66,4 −5,4
Röstberättigade 1 599

Källa:[11]

Partier eller valmansföreningar med en asterisk (*) ställde inte upp med kandidater i valet. I valet ställde Samlingspartiet och Kristdemokraterna upp i ett valförbund.[12]

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Enontekis kommun 1880–2020[13][14]
ÅrFolkmängd
1880
  
644
1890
  
767
1900
  
953
1910
  
942
1920
  
1 055
1930
  
1 182
1940
  
1 543
1950
  
2 033
1960
  
2 340
1970
  
2 336
1975
  
2 285
1980
  
2 286
1985
  
2 419
1990
  
2 472
1995
  
2 413
2000
  
2 145
2005
  
2 000
2010
  
1 876
2015
  
1 861
2020
  
1 808
Anm: För tidsserien 1975–2020 avser uppgifterna förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[15][3]

Språk Talare 2022-12-31
Antal Andel (%)
Hela befolkningen 1 811 100,0
Inhemska språk totalt 1 751 96,7
Finska 1 554 85,8
Samiska 182 10,0
Svenska 15 0,8
Främmande språk totalt 60 3,3
Engelska 11 0,6
Språk med färre än 10 talare 49 2,7
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







  Finska (85,8 %)
  Svenska (0,8 %)
  Samiska (10,0 %)
  Främmande språk (3,4 %)

Sevärdheter

Treriksröset.

Se även

Referenser

  • Hederyd, Olof & Alamäki, Yrjö (1993). Tornedalens historia II, från 1600-talet till 1809. ISBN 91-971293-2-1 
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ [a b c] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023. 
  4. ^ ”Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön 31.12.2015”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190829194402/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_026_201500.px/. Läst 17 april 2017. 
  5. ^ ”Tätortsgrad efter område 31.12.2015”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 16 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210516024303/https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_025_201500.px/?rxid=d5d1dfc9-4ada-4865-a2f8-54d689444681. Läst 17 april 2017. 
  6. ^ ”Markkina”. Museiverket i Finland. Arkiverad från originalet den 5 november 2013. https://web.archive.org/web/20131105084428/http://kulttuuriymparisto.nba.fi/netsovellus/rekisteriportaali/portti/default.aspx?sovellus=mjreki&taulu=T_KOHDE&tunnus=47010010. Läst 5 november 2013. 
  7. ^ Hederyd & Alamäki 1993, s. 390
  8. ^ (på finska, svenska och engelska) ( PDF) Befolkningsrörelsen 1974. Finlands officiella statistik. "VI A : 137". Helsingfors: Statistikcentralen. 1977. sid. 38-39. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/96951/xvamu_a_197400_1977_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 21 november 2021 
  9. ^ ”NASA Earth Observations Data Set Index”. NASA. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130806035941/http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php. Läst 30 januari 2016. 
  10. ^ ”Kunnalisvaalit” (på finska & svenska). Doria.fi och Statistikcentralen. http://www.doria.fi/handle/10024/88401. Läst 17 april 2017. 
  11. ^ ”Enontekis - Partiernas och gemensamma listornas röstetal”. Justitieministeriet - Vaalit.fi. http://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/kutulos_047.html. Läst 20 februari 2018. 
  12. ^ ”Enontekis - Invalda”. Kommunalvalet 2017. Justitieministeriet - Vaalit.fi. http://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/val047.html. Läst 23 februari 2018. 
  13. ^ ”Befolkningens näringsgren : Befolkning efter näringsgren kommunvis åren 1880–1975” (på finska & svenska). Statistikcentralen. 15 december 1973. sid. 294. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/91484/xtia_vael_1880-1975_1979_dig_63.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 17 april 2017. 
  14. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023. 
  15. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 

Externa länkar