Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Emily Nonnen

Emily Nonnen
Född22 februari 1812[1][2][3]
London[3][4]
Död14 januari 1905[3] (92 år)
Gustavi församling[3], Sverige
BegravdÖrgryte gamla kyrkogård
Medborgare iSverige och Storbritannien
SysselsättningSpråkvetare, översättare, författare
FöräldrarJohn Nonnen
Anna Mathilda Nonnen
SläktingarFanny Nonnen (syskon)
Edward Nonnen (syskon)
Charlotte Nonnen (syskon)[4]
Ann Nonnen (syskon)
Redigera Wikidata
Degeberg 1835 med nya manbyggnaden, tecknad av Emily Nonnen.

Emily Nonnen, född 22 februari 1812 i London,[5] död 19 januari 1905Lisebergs landeri i Göteborg,[6] var en svensk författare, översättare och konstnär.

Biografi

Emily Nonnen var dotter till den brittiske affärsmannen John Nonnen och Anna Mathilda Nonnen samt syster till Fanny, Edward, Mary (1808–1903),[7] Charlotte och Ann Nonnen. Hon flyttade som barn år 1819 med sin familj till Sverige, där hennes morbror Abraham Robert Lorent elva år tidigare hade bosatt sig och skötte ett sockerbruk som fadern hade del i. Familjen var engagerade i den brittiska affärsföreningen British Factory och engelska församlingen och viktiga medlemmar i det göteborgska borgerskapet, särskilt den brittiska kolonin där. Hon fick hemundervisning i tyska och franska, matematik, latin, musik och oljemålning; Emily spelade även violin och läste italienska. De bodde från 1822 på Liseberg utanför staden.

Familjens ekonomiska situation förändrades vid morbroderns död 1836. David Carnegie d.y., som varit hennes fars affärskompanjon, skänkte Liseberg till de tre ogifta systrarna Nonnen [8][9] (Mary hade gift sig och flyttat till Wales) så de skulle ha någonstans att bo efter faderns död år 1845. Deras ekonomiska situation hade dock förändrats och de fick sköta hushållet själva, hyra ut rum och ge lektioner och sköta husets trädgård, som nu gjorts om till handelsträdgård. Hon besökte England och Skottland med Carnegies jakt 1847.

Emily Nonnen är begravd på Örgryte gamla kyrkogård.[10]

Konstnärskap

Emily Nonnen studerade porträttmåleri under Martinus Rörbye och teckning under C.W. Eckersberg i Köpenhamn 1838. Hon invaldes 1842 i Konst- och Slöjdföreningen i Göteborg, och ställde samma år ut i Stockholm. Hon gav konstlektioner i Göteborg och umgicks i konstkretsar i Stockholm och Uppsala.

Hon arbetade för att reformera den svenska barnlitteraturen och menade att dess syfte inte skulle vara nytta eller uppfostran utan att den skulle vara en ren fantasiflykt. Hon skrev ett tiotal ungdomsböcker och översatte svensk litteratur till engelska. År 1870 översatte hon Lewis Carrolls Alice’s äfventyr i sagolandet till svenska, hjälpt av den omständighet att hon kände såväl författaren som familjen Liddell. Åren 1865–1866 gav hon ut tidskriften Talltrasten med berättelser översatta, bearbetade eller helt skrivna av henne själv.

Nonnen finns representerad vid Göteborgs historiska museum,[11] Uppsala universitetsbibliotek,[12] Västergötlands museum [13] och Vetenskapsakademiens samlingar.

Eftermäle

Nonnensgatan i stadsdelen Bö, Göteborg är uppkallad (1944) efter systrarna Nonnen.[14]

Noter

  1. ^ Aaron Swartz, Open Library, Open Library-ID: OL2342665A, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ WomenWriters, WomenWriters-ID: 2dcd769b-8472-4ccc-90e9-fddfe49e8b46, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 21 april 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 21 april 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Systrarna på Liseberg, sid. 19.
  6. ^ Svenskt översättarlexikon.
  7. ^ http://gamlagoteborg.se/2018/04/23/mary-nonnen/
  8. ^ Alice Radomska: "Alpernas dotter" sid 102–105. Hellevi Förlag, Elanders, Göteborg 1998 ISBN 91-973087-0-6
  9. ^ Filip Wahlström "Sanningen om Filip" (självbiografi) sid 33–34. Rundqvists bokförlag, Göteborg 1965.
  10. ^ ”Ljudguide Örgryte gamla kyrkogård”. Svenska Kyrkan – Göteborgs kyrkogårdsförvaltning. Arkiverad från originalet den 25 december 2017. https://web.archive.org/web/20171225091934/https://www.svenskakyrkan.se/goteborg/kgf/ljudguide-orgryte-gamla-kyrkogard. Läst 24 december 2017. 
  11. ^ Göteborgs Historiska museum
  12. ^ Uppsala universitetsbibliotek
  13. ^ Västergötlands museum
  14. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs drätselkammares gatunamnberedning 1945

Externa länkar