Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Svartpannad strandpipare

Svartpannad strandpipare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljPipare
Charadriidae
SläkteCharadrius
ArtSvartpannad strandpipare
C. melanops
Vetenskapligt namn
§ Charadrius melanops
Auktor(Vieillot, 1818)

Svartpannad strandpipare[2] (Charadrius melanops) är en vadarfågel i familjen pipare som förekommer i Australien och Nya Zeeland.[3]

Utseende och läte

Svartpannad strandpipare är en liten (16–18 cm) pipare med svart bröstband och panna, röd näbb med svart spets och kastanjefärgad skulderfläck. I flykten syns vitt vingband och rostfärgad övergump. Ungfågeln har ett tydligt vitt ögonbrynsstreck och saknar både skulderfläcken och bröstbandet, men har istället rostfärgade vingtäckare. Lätet är ett ljust och metalliskt "tink-tink" eller snabba "tik-ik-ik...".[4]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer i Australien (förutom torra områden), Tasmanien och Nya Zeeland.[3] Tillfälligt har den påträffats i Indien.[1] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktskap

Svartpannad strandpipare placeras traditionellt som enda art i släktet Elseyornis. Flera genetiska studier har dock visat att dessa båda står relativt nära typarten i Charadrius, större strandpipare.[5][6][7] Tongivande Clements m.fl. implementerade 2023 dessa resultat i sin systematik och inkluderar Elseyornis i Charadrius. Denna linje följs här. Svartpannad strandpipare är närmast släkt med chathampiparen, men står även nära australiska svarthuvad strandpipare, afrikanska arterna trebandad strandpipare och savannstrandpipare samt artparet mindre strandpipare och östasiatiska flodstrandpiparen (C. placidus). Se artikeln om släktet Charadrius för mer information om inbördes släktskap mellan strandpipare.

Levnadssätt

Svartpannad strandpipare påträffas i inlandet utmed dammar och sjöar, mer sällan vid saltvatten. Den lägger två till tre fint prickiga umbrafärgade ägg i en uppskrapad grop i marken, ibland långt från vatten.[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Noter

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Elseyornis melanops Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024. 
  3. ^ [a b] Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  4. ^ [a b] Slater, P., Slater, P. and Slater, R. (2013) The Slater Field Guide to Australian Birds. New Holland Publishers.
  5. ^ Cerny D, Natale R. 2022. Comprehensive taxon sampling and vetted fossils help clarify the time tree of shorebirds (Aves, Charadriiformes). Mol. Phylogenet. Evol. 177: 107620.
  6. ^ Barth, J.M.I., M. Matschiner, and B.C. Robertson (2013), Phylogenetic Position and Subspecies Divergence of the Endangered New Zealand Dotterel (Charadrius obscurus), PLoS ONE 8, e78068.
  7. ^ Dos Remedios, N., Lee, P. L. M., Burke, T., Székely, T., and Küpper, C. (2015). North or south? Phylogenetic and biogeographic origins of a globally distributed avian clade. Mol. Phylogenet. Evol., 89:151–159. [PDF https://eprints.whiterose.ac.uk/90572/3/WRRO_90572.pdf]

Externa länkar