Dvärgbjörk
| Dvärgbjörk Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Bokordningen Fagales |
| Familj | Björkväxter Betulaceae |
| Släkte | Björksläktet Betula |
| Art | Dvärgbjörk B. nana |
| Vetenskapligt namn | |
| § Betula nana | |
| Auktor | Carl von Linné, 1753 |
Dvärgbjörk (Betula nana) är en art i björksläktet. Artnamnet nana kommer från latinets nanus som betyder "dvärg" eller "dvärglik".
Detta träd är en typisk fjällväxt, men kan förekomma ända nere i Skåne. Dvärgbjörk var en av första växterna som vandrade in i Sverige efter istiden. Första fynduppgift publicerades i Sverige 1685 (Nordstedt 1920[förtydliga]).
Utbredningsområdet sträcker sig över Central- och Nordeuropa och över norra Asien inklusive öar vid gränsen av Norra Ishavet. Några exemplar i norra Kanada tillhör kanske denna art. Dvärgbjörk hittas i låglandet och i bergstrakter upp till 2200 meter över havet. Den växer i södra delen av regionen ofta intill Sphagnetum megellanici och tallar.[1]
Dess små, små, runda löv skiljer sig avsevärt från löven på släktingarna vårtbjörk och glasbjörk.
För beståndet är inga hot kända. Hela populationen anses vara stabil. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Kromosomtalet är 2n = 28.
Bygdemål
| Namn | Område | Ref. | Förklaring |
|---|---|---|---|
| Fjellrapa | Dalarna | [2] | |
| Fredagsbirk | Småland | [3] | Se a) |
| Fredagsbjörk | Småland | [4] | Se a) |
| Fredagsris | Västerbotten | [3] [4] | Se a) |
| Kjellingbjerk | Västerbotten | ||
| Klingris | Västerbotten | [2] [4] [5] | |
| Långfredagsbjörk | Småland | [6] | Se a) |
| Källingris Kärringris |
Jämtland | [2] | |
| Rupris | Närke, Västerbotten | [4] | rup = dialektalt namn på såväl ripa som snöripa. Rupris är alltså ett ris där ripor finns. |
| Vivang | Närke, Värmland | [2] [4] |
a) De namn som innehåller förleden Fredag- bygger på en legend om att Jesus Kristus på långfredagen i påskveckan skulle av bödlarna under vägen till korsfästelseplatsen på Golgata ha blivit piskad med björkspön. Gud skulle därför ha förbannat de björkar, varifrån spön tagits, så att dess avkomlingar skulle bli dvärgar, som inte räckte till att göra spön av. (I en variant av legenden var det en ursprungligt reslig björk, som genom förbannelsen krympte till dvärgväxt, sedan bödelsknektarna brutit kvistar till ett ris.[6])
Vem som fabulerat denna skröna, och var den uppkommit är oklart; dvärgbjörkar växer inte i Palestina.Källor
- ^ [a b c] Stritch, L. 2013 Betula nana . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 10 oktober 2023.
- ^ [a b c d] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sidan 140 [1], Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö1962
- ^ [a b] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sidan 166 [2], Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö1962
- ^ [a b c d e] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sidan 537 [3], Gleerups, Lund 1862-1867, faksimilutgåva Malmö 1962
- ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sidan 328 [4], Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö1962
- ^ [a b] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 391 [5], Gleerups, Lund 1862-1867, faksimilutgåva Malmö 1962
Externa länkar
- Den virtuella floran
- Dvärgbjörk i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Dvärgbjörk.