Är det bara jag som tycker det är lite väl mycket åsikter på den här sidan? Det är en mycket bra grund att utgå ifrån för en omfattande versaliseringsartikel, men det är inte wikipedia-språk eller -kvalitet. Jag ändrade en del, med risk för redigeringskrig, utifrån TNC:s skrivregler; tog bort en massa åsikter som inte hör hemma här och försökte formalisera och normalisera språket. Sektionerna efter "Se även" är dock kvar. De skulle ju kunna bilda en egen artikel, förslagsvis Versalsjuka. --Caesar 24 november 2004 kl.14.42 (CET)

Jag tog bort det som fanns under Se även, tyckte inte alls det platsar med åsikter om vad som är snyggt eller fult i rubriker här, oavsett var det skrivs. Vill man klaga på olika typer av språkbruk får man göra det någon annanstans. /Grillo 6 december 2004 kl.20.05 (CET)

Hur står det egentligen till med engelskans versalisering av titlar? Är det samma regler i brittisk och amerikansk engelska? Kanske fel ställe att fråga på förresten; de verkar inte ens vara överrens på en:Wikipedia_talk:Naming_conventions_(capitalization) angående vem som versaliserar mest.... \Mike 21 december 2004 kl.02.16 (CET)

Det här lyckades du skriva medan jag redigerade just det aktuella stycket i enlighet med vad jag själv lärt mig och vad det visade sig att engelska wikin också hävdar. --dcastor 21 december 2004 kl.02.29 (CET)

Vid tiden för det här inlägget möts man på Wikipedias huvudsida av titeln "Svenska - Den Fria Encyklopedin". Till på köpet går nämnda sida inte att redigera. Skandal! :P --194.47.75.37 14 januari 2005 kl.23.50 (CET)

Det börjar bli en omfattande artikel det här, vilket i och för sig är trevligt - problemet är bara att det inte står särskilt mycket om versalisering som fenomen, utan att det mest handlar om språkrekommendationer. Det känns som att den nuvarande artikeln skulle platsa under underrubriken "Exempel på regler för versalisering". Ifall man vill fortsätta att samla ihop en komplett regelkatalog tror jag att en sådan skulle komma till bättre nytta bland rekommendationerna för språkvård på Wikipedia. Eller kan man kanske skapa en Lista över versaliseringsregler?/Salsero 26 juli 2005 kl.17.16 (CEST)

Det kan stämma, men vad finns egentligen att säga om versalisering som fenomen? Att det går ut på att använda stora bokstäver? Det blir på sin höjd två meningar, skulle jag gissa. En start vore i alla fall att utvidga inledningsstycket till mer än två meningar. —Caesar 26 juli 2005 kl.22.10 (CEST)

Tja (för att hoppa in sent), lite om fenomenets historia vore väl trevligt? -Ahruman 18 september 2007 kl. 16.38 (CEST)[svara]

Mer om versalisering i olika språk vore också bra, när jag tänker efter. -Ahruman 18 september 2007 kl. 16.42 (CEST)[svara]

Man kan läsa följande: "Företagsnamn och namn på organisationer följer företagets egen idé, till exempel RedHat och IKEA." Jag förstår inte poängen med den principen. Enligt min mening blir allt vackrare om man följer normala regler hela tiden och alltså skriver Dotnet, Yahoo, Unix, Imac, Ipod, Dagens nyheter, Göteborgsposten, Ikea, Redhat o.s.v. även i rubriker. --Albert Pettersson 30 oktober 2005 kl.16.12 (CET)

Det är en avvägning mellan att respektera andras val av stavning och att följa principer och skrivkonventioner. Microsoft vill att Dotnet ska skrivas .NET troligen för att det ska sticka ut, och då får man välja om man vill ge dem den rätten. Computer World väljer att inte göra det, eftersom det bryter mot konventioner. Andra följer Microsofts stavning.

Jag tycker att stycket i den här artikeln har en bra och neutral avvägning som säger att det är tillåtet att gå emot en sådan stavning, utan att förespråka endera sättet. —CÆSAR 30 oktober 2005 kl.20.56 (CET)

En väldigt god anledning till att hålla sig till namngivarens idé är att undvika missförstånd, missad information eller sorterings-problem.

"Red Hat" heter inte "RedHat". Det är troligen deras logotyp som fått folk att tro detta. Möjligen också förstärkt av domännamnet (redhat.com).

IKEA är en förkortning och skall därför skrivas med versaler. Nyare (idiotiska) regler har ändrat detta så att det nu kan vara oklart vad som skall läsas som förkortning eller normalt ord, men IKEA etablerades som namn långt innan dessa språkvandaler lade sig i.

Jag kan helt klart hålla med om att användande av skiljetecken i början av, eller inuti ord är en väldigt dum idé, men för att folk som endast sett namngivarens konvention riskerar att inte få informationen i fråga ifall man när man söker efter information om ".NET" helt plötsligt måste söka efter alla mutationer också som exempelvis "Dotnet" eller "punktnät eller vad mer det kan tänkas skrivas som.

UNIX är ett namn valt med tanke på tidigare förkortningen MULTICS som på den tiden följde regeln som versaler för förkortningar. Nu är UNIX ett registrerat varumärke med versaliseringen inskriven i registreringen.

iMac, iPod, iPad och så vidare är komponenter i vad som numera kallas "iProduct". Att skriva just första bokstaven gement har blivit en del av vad som bildat detta gemensamma koncept.

Ja, som ni ser finns det alltså gott om anledningar till att följa namngivarens idé.

85.225.87.211 9 maj 2011 kl. 19.34 (CEST)[svara]

Tyvärr 85.225.87.211 så ser jag inte det självklara i att skriva saker med versaler. Själv ser jag inget problem med varken Ikea eller IKEA förutom att Ikea stylistiskt är snyggare. Ang. äppelprodukter av olika typer har jag ingen åsikt. Pwa (diskussion) 30 augusti 2012 kl. 22.34‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

T.ex. Guillouroman. Det tycks vara en mycket senkommen vana att blint inleda med stor bokstav. Så sent som kring 2000 i programmet På ren svenska rekommenderade Sture Allén att skriva stockholmsutställning med litet s om man inte avsåg en viss namngiven utställning. Eftersom det gör språket tydligare så finns det goda skäl att fortsätta göra så. 83.250.77.98 26 december 2007 kl. 23.40‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Hur är det med boråshandlare, som åtminstone förr i tiden var näst intill synonymt med tyghandlare? Själv skulle jag säga att det är samma princip som för falukorv, men har hört andra synpunkter att det ska skrivas med stort B. Men som du säger så verkar inledning med versalisering av sammansatta ord med egennamn inte vara självklart. 194.103.205.27 9 april 2010 kl. 09.59‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Jag tycker att förklaringen till att man ofta skriver "Förintelsen" med stor bokstav är lite märklig. Förintelsen kan väl lika lite som andra historiska händelser ses som ett egennamn? I stället är det ju av tydlighetsskäl som man ofta väljer att använda stor bokstav, i och med att begreppet inte är lika specifikt som exempelvis "andra världskriget". Se [1]. --195.216.44.243 7 juni 2009 kl. 00.17 (CEST)[svara]

Artikeln säger "Prefixförkortningar som innebär någonting som är mindre än den definierade enheten skrivs ut med gemener (m för milli, h för hekto, μ för mikro, etc)." Hekto betyder "hundra". En hektoliter är 100 liter. Hur går det ihop med texten? Är inte både hekto och kilo undantag vad gäller prefixversalisering? Kan det möjligen vara grundformen "kilogram" som spökar? /Grillo 27 oktober 2009 kl. 02.45 (CET)[svara]

Artikeln får gärna komma med exempel på riktig versalisering av genitiv som Sverige/Sveriges. 80.67.195.194 18 maj 2011 kl. 16.41‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

västern-TV-serier i artikeln Alias Smith & Jones är ett typiskt sådant. Sedan finns hiv här som läses ut som ord. Tror att tv läses ut mer som ord än vad hiv gör. Finns det folk som uttalar tv annat än te-ve? CamelCase och versalisering eller? --Pwa (disk) 30 augusti 2012 kl. 22.17 (CEST)[svara]

Första meningen i ovanstående inlägg syftar på att sammansättningen "västern-TV-serier" förekommer i artikeln Alias Smith & Jones.[2] Vad för "ett typiskt sådant" det är har jag inte lyckats begripa, och varken redigeringshistoriken för Versalisering eller Pwa:s användarbidrag under 2012 ger någon ledtråd. Och vad Pwa försöker säga med resten av inlägget är även det oklart för mig. --83.255.55.91 4 mars 2015 kl. 12.36 (CET)[svara]

Artikeln säger, i avsnittet I egennamn:

• Månader och dagar: Månader, allmänna helgdagar och veckodagar skrivs med gemena bokstäver, som februari, annandag påsk och söndag.

Jag antar att detta även gäller namngivna veckor, som till exempel stilla veckan och påskveckan? – bör i så fall läggas till artikeln. --83.255.55.91 4 mars 2015 kl. 14.05 (CET)[svara]

Jag har lagt till namngivna veckor enligt ovanstående. --83.255.55.91 23 mars 2015 kl. 20.02 (CET)[svara]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 2 externa länkar på Versalisering. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110524114416/http://www.sprakradet.se/2922 till http://www.sprakradet.se/2922
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20130921060028/http://www.sprakradet.se/2113 till http://www.sprakradet.se/2113

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 8 maj 2017 kl. 19.21 (CEST)[svara]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Versalisering. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20090609065437/http://www.sprakradet.se/kapitel7-11-skrivregler till http://www.sprakradet.se/kapitel7-11-skrivregler

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 31 juli 2017 kl. 13.10 (CEST)[svara]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Versalisering. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110524114416/http://www.sprakradet.se/2922 till http://www.sprakradet.se/2922

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 17 september 2018 kl. 14.54 (CEST)[svara]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Versalisering. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110524114416/http://www.sprakradet.se/2922 till http://www.sprakradet.se/2922

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 14 april 2019 kl. 06.07 (CEST)[svara]

Finns det några referenser som kan styrka att begreppet versalisering är etablerat? Jag hittar det varken i Svenska Akademins olika ordböcker/listor, på Språkkrådets hemsida eller i Norstedts ordböcker och Nationalencyklopedien. I den artikel i Språktidningen som det refereras till används ordet versalbruk, aldrig ordet versalisering.

Det enda av tyngd jag hittar är en artikel i DN (https://www.dn.se/kultur-noje/versalisering-i-ratt-sammanhang): "Versalisering används då och då. Det är regelbundet bildat, och innebörden är 'användningen av stora bokstäver', vilket man säkert kan räkna ut om man bara känner till vad versal betyder. Däremot är det ett ganska ovanligt fackord, vilket gör att man noga bör välja vilka sammanhang man använder det i."

Några snabba sökningar ger intrycket att "versalbruk" förekommer betydligt oftare i seriösa texter än "versalisering". Om det inte finns några starka motargument så tycker jag artikeln borde byta namn till Versalbruk. --130.236.70.209 3 oktober 2019 kl. 10.28 (CEST)[svara]

Det här är säkert inget starkt motargument, men som DN skriver så är "versalisering" ett självförklarande ord, medan fackordet låter väldigt yxigt och omodernt. Ordet låter inte heller som hur man ska göra, utan som hur man ser att andra gör (men så är det såklart med många ord).

Vi riktar oss inte i första hand till fack-folk, utan en "bildad allmänhet" så det är inte självklart att fackordet ska stå; självförklarande och POMMF (Principen om minsta möjlig förvåning), tycker åtminstonde jag väger tyngre. Inte säker på att "Versalisering" är POMMF dock. Det enda sammanhanget jag kommit i kontakt med ordet är Wikipedia, och här använder vi genomgående "Versalisering", så visst förstår jag att mina invändningar svårligen uppfattas som tunga...--LittleGun (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 11.52 (CEST)[svara]

Jag har länge tyckt att denna artikelrubrik är "konstig". Tycker versalbruk är bättre. Argumentet att "Ordet låter inte heller som hur man ska göra, utan som hur man ser att andra gör" tycker jag snarast tala för att använda det. Wikipedia ska ju inte vara normativet, eller hur? Mvh BiblioteKarin (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 13.53 (CEST)[svara]

Det är ett superdåligt argument. Vad jag typ försöker säga är att "Versalisering" låter som ett substantiv medan "Versalbruk" låter som ett adjektiv och vi borde använda ett substantiv. Men, som sagt, det är ett superdåligt argument. Mitt "tyngsta" argument är att jag tycker versalisering låter bättre och är självförklarande... Flytta gärna, jag tror inte IP-numret kan det, så får vi se om det blir andra protester.--LittleGun (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 14.06 (CEST)[svara]

I mina öron låter "versalisering" som ett verb, dvs det man gör när man ändrar en gemen bokstav till en versal. /ℇsquilo 3 oktober 2019 kl. 15.35 (CEST)[svara]

Där ser man. "Versaliera" är det verbet enligt mig. Som att tagla, som färdigt blir en tagling.--LittleGun (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 16.11 (CEST)[svara]

Versalisera är så klart ett verb, men jag ser nog versalisering som en böjning av det, ungefär som bilkörning eller skidåkning. Det är något man gör. /ℇsquilo 3 oktober 2019 kl. 18.45 (CEST)[svara]

Bilkörning och skidåkning är naturligtvis substantiv. /B****n (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 23.11 (CEST)[svara]

Om vi skall vara sådana finns inte "versalbruk" på svenska.se eller ne.se heller. Språkrådet använde det ett tre gånger i pdf:er från nittiotalet, så det är inte heller något vanligt ord. Man verkar snarare tala om "stor och liten bokstav" eller "versal och gemen". Jag kan inte se att "versalbruk" skulle ha något naturligt företräde.

andejons (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 17.24 (CEST)[svara]

"Bruk av versaler" är det som känns mest naturligt för mig egentligen men vi kanske ogillar flerordsrubriker på svwp? BiblioteKarin (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 18.46 (CEST)[svara]

Jag kan inte hitta några stöd för att versalbruk förekommer oftare än versalisering. Vid en googling får jag resultatet att versalisering ger tio gånger fler träffar. /B****n (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 23.11 (CEST)[svara]

Flyttat till Wikipediadiskussion:Skrivregler andejons (diskussion) 11 februari 2020 kl. 08.34 (CET)[svara]

Ska vi verkligen ha en topphänvisning till wikipedianamnrymden?  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 6 september 2021 kl. 21.27 (CEST)[svara]

Vanligtvis inte, men i det här fallet kan det nog vara behövligt. /ℇsquilo 7 september 2021 kl. 10.57 (CEST)[svara]

Det finns vissa faktaartiklar som är lätta att förväxla med Wikipedias hjälpsidor, policyer och riktlinjer. Rutinerade användare vet ofta hur man söker efter Wikipedias vägledningar, men sällan orutinerade. Kyllo (diskussion) 12 september 2021 kl. 11.50 (CEST)[svara]